Lerums Kommun. Granskning av bokslut "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Transkript

1 Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We Do

2 1. Inledning 2 2. Måluppföljning Avstämning av balanskravet Avstämning av mål med avseende på god ekonomisk hushållning 3 3. Noteringar från granskningen av bokslut och årsredovisning Kommunens resultat 4 Kommunens resultat jämfört med föregående år 4 Kommunens resultat jämfört med budget 5 Driftsredovisningen Redovisning av pensionsskuld Avsättning till framtida underhåll "' Särredovisning av VA-verksamheten och taxifinansierad verksamhet samt anslutningsavgifter Redovisning av exploateringsverksamheten 6

3 1- Vi har granskat kommunens årsredovisnings resultat- och balansräkningar med nothänvisningar, finansieringsanalyser, driftredovisning och investeringsredovisning. Revisionen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Vår bedömning är att granskat material i huvudsak, med beaktande av nedanstående kommentarer, överensstämmer med lagen om kommunal redovisning och god redovisningssed och att bokslutet och årsredovisningen i alla väsentliga delar är korrekt upprättat och ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Det framgår i årsredovisningen under redovisningsprinciperna att kommunen gör vissa avsteg från lagkrav och rekommendationer. Det avsteg som främst påverkar kommunens redovisning är att avsättning till pensioner inte sker i enlighet med den så kallade biandmodellen. Kommunen har istället valt att redovisa pensioner enligt fullfonderingsmodell. Efter utförd revision avseende räkenskapsåret 2010 lämnas härmed följande bokslutsrapport där de väsentligaste iakttagelserna för en bedömning av kommunens bokslut kommenteras. 2. Måluppföljning Från och med 2006 gäller för samtliga kommuner: att kommunfullmäktige skall fastställa mål för "god ekonomisk hushållning" att uppföljning av dessa mål skall göras i delårsrapport och årsredovisning att kommunens revisorer skall granska och bedöma måluppfyllelsen. Syftet med dessa krav är att politikerna med hjälp av målstyrning och måluppföljning skall styra kommunen mot ändamålsenlighet och effektivitet. Mål för god ekonomisk hushållning omfattar både finansiella mål och verksamhetsmål. Det är endast av fullmäktige fastställda mål inom ramen för god ekonomisk hushållning som är obligatoriska att utvärdera och bedöma i delårsrapport och årsbokslut. Initialt är det kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen skall utvärdera uppfyllelsen av de mål kommunfullmäktige fastställt. Därefter skall revisorerna på basis av kommunstyrelsens utvärdering samt sin egen granskning av delårsrapport och årsredovisning bedöma uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. Även kravet på balans mellan intäkter och kostnader d.v.s. balanskravet, är lagstadgat. Avstämning av balanskravet skall göras i delårsrapport och årsredovisning Avstämning av balanskravet Det lagstadgade balanskravet innebär att de löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna. Vid avstämning av balanskravet får realisationsvinster inte medräknas.

4 Avstämning mot balanskravet: Årets resultat enligt resultaträkningen Justering pensionskostnader avseende avsättning innan 1998 Justering för realisationsvinster Positivt Balansresultat -/o 12,2 Lerums Kommun har frångått den lagstadgade biandmodellen där förpliktelser att betala ut pensionskostnader som intjänats innan 1998 skall redovisas utanför balansräkningen. Årets förändring av pensioner intjänade innan 1998 tillsammans med realisationsresultat från försäljningar av materiella anläggningstillgångar har räknats bort i avstämningen av balanskravet. Efter dessa justeringar uppvisar kommunen ett positivt balansresultat för 2010 på 12,2 Mkr (43,6 Mkr) Avstämning av mål med avseende på god ekonomisk hushållning Som angivits ovan omfattar mål för god ekonomisk hushållning både finansiella mål och verksamhetsmål Finansiella mål Nedan anges kommunens finansiella mål: Nettokostnadsandel (%) Skattefinansieringsgrad (%) Soliditet, inkl pensionsskuld (%) Låneskuld i % av balansomslutningen Kassalikviditet (%) Långsiktigt Finansiellt mål <25 Bokslut 2010 Differens bokslut / finansiella mål -1,0 -%2-0,9 Kommunen har under 2010 beslutat att tillämpa en ny styrmodell för god ekonomisk hushållning som mer ser på den långsiktiga utvecklingen av beslutade målsättningar. Av sammanställning framgår att kommunen under 2010 inte uppfyller samtliga finansiella mål men att dessa ska ses utifrån ett mer långsiktigt perspektiv. Nettokostnadsandelen, som visar hur stor andel av skatteintäkter och statsbidrag som används för att finansiera den löpande verksamheten, är 1,0 % lägre än det uppsatt långsiktigt målet. Även soliditeten är något lägre än målsättningen. Dock har skattefinansieringsgraden av investeringar och låneskuldens andel av balansomslutningen uppnåtts. Kassalikviditeten är också högre än det långsiktiga finansiella målet.

5 Verksamhetsmässiga mål Av kommunfullmäktige fastställd budget för år 2010 anges verksamhetsmål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunen redovisar i årsredovisningen sin bedömning i fyra kategorier: Uppfyllt, Delvis uppfyllt, Arbete inlett samt Ej uppfyllt. I antagen budget för 2010 finns liksom föregående år mål presenterade inom fem kategorier: kvalitet, valfrihet och mångfald, klimat, tillväxt samt hälsa. Kommunens analys i årsredovisningen pekar på att kommunen helt eller delvis lever upp till 75 % av de fastställda målen. Mål som inte uppfylls rör bl.a. att: Alla elever ska kunna läsa och skriva senast skolår 2, Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka med en procent, Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen ska öka med en procent, Under 2010 ska arbetet med att utveckla en mer kostnadseffektiv verksamhet inom äldreomsorg och funktionshinder intensifieras Samlad bedömning av mål för god ekonomisk hushållning I årsredovisningen framgår att kommunens samlade bedömning av god ekonomisk hushållning är att den är uppfylld för verksamhetsåret Vidare anges att årets kvalitetsuppföljningar av kommunens verksamheter i allt väsentligt pekar på en jämn och hög servicenivå. I de områden som allvarligare kvalitetsbrister identifierats har problemen bemötts med konkreta och beslutsamma åtgärder. Vi kan konstatera att inte samtliga finansiella mål är uppfyllda men att dessa är att betrakta som långsiktiga målsättningar. Beträffande uppfyllelse av fastställda verksamhetsmål så pekar kommunens analys på att de helt eller delvis uppfyller merparten av målsättningarna. Beaktat redovisad uppföljning i årsredovisningen är vår bedömning att den samlade måluppfyllelsen är tillräcklig utifrån god ekonomisk hushållning. 3. Noteringar från granskningen av bokslut och årsredovisning 3.1. Kommunens resultat Resultaträkningen har granskats utifrån vår genomgång av väsentliga rutiner, kontoanalyser, verifikationsgranskning samt jämförelse mot budget och utfall föregående år. Kommunens resultat jämfört med föregående år Kommunen redovisar ett positivt resultat 2010 på 51,0 Mkr jämfört med 26,4 Mkr för Det förbättrade resultatet förklaras framförallt av ökade skatteintäkter och statsbidrag samt en positiv förändring av pensionsskulden. Skatteintäkterna har under 2010 ökat med 34,6 Mkr (33,1 Mkr) och uppgick totalt till 1 525,9 Mkr, vilket överstiger budget med 25,6 mkr. Statsbidragen ökade med 43,7 Mkr jämfört med 2009 vilket främst förklaras av erhållet konjunkturstöd på 37 Mkr. Jämfört med föregående år har verksamhetens kostnader ökat med 43,7 Mkr vilket motsvarar 2,4 %. Den största posten av den totala kostnadsmassan är personalkostnader vilka utgör 55,4 % av kostnaderna jämfört med 57,6 % under föregående år. Minskningen av personalkostnaderna med 17,0 Mkr (2,0 %) förklaras framförallt av den minskade av pensionsskulden på 19,3 Mkr som påverkar personalkostnaderna positivt.

6 Kommunens resultat jämfört med budget Årets resultat är bättre än budget med 63,6 Mkr. Verksamhetens kostnader avviker positivt med 57,4 Mkr, där pensionskostnaden intjänade före 1998 står för 31,8 Mkr och en lägre kostnad för avtalsförsäkring med 12,0 Mkr. Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning avviker positivt med 13,3 Mkr, där framförallt den positiva skatteavräkningen för 2010 med 17,4 Mkr är den största förklaringen. Driftsredovisningen När det gäller driftsredovisningen så är det framförallt finansförvaltningen som står för den positiva avvikelsen mot budget, 73,3 Mkr. Bland övriga verksamheter är det Vård- och omsorg (-17,5) och Individ- och familjeomsorg (- 9,7 Mkr) som redovisar negativa avvikelser mot budget. Inom Vård- och omsorg förklaras avvikelsen framförallt av ökade kostnader inom äldreomsorg och funktionshinder. Inom Individ- och familjeomsorg är förklaringen ökat försörjningsstöd samt ökat behov av öppenvård och familjehemsplaceringar Redovisning av pensionsskuld Lerums kommun frångick redan 2004 den så kallade blandmodellen, där förpliktelser av pensioner intjänade innan 1998 inte skall redovisas inom balansräkningen utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen har istället valt att redovisa hela pensionsskulden i balansräkningen vilket strider mot kommunal redovisningslags 5 kap 4. Effekten av pensionsredovisningen har påverkat kommunen genom minskade kostnader med 31,8 Mkr under En redovisning i enlighet med biandmodellen hade inneburit att pensionskostnaderna istället påverkat kommunens resultat i samband med att dessa utbetalas. Vi kan tillsammans med de förtroendevalda revisorerna instämma i kommunens motiv för redovisningen då den ger en tydligare och mer rättvisande bild av kommunens förpliktelser och aktuella finansiella ställning Avsättning till framtida underhåll Kommunen har i bokslutet redovisat en avsättning bland övriga skulder på 10 Mkr avseende framtida underhåll av skolfastigheter. Enligt god redovisningssed ska en avsättning ske när det inträffat en händelse som innebär ett åtagande mot en extern part. Det är inte förenligt med god redovisningssed att göra interna avsättningar för framtida underhåll utan underhållskostnader ska redovisas när åtgärderna utförs. Det innebär att kommunen för 2010 redovisar en för hög skuld och därmed ett för lågt resultat med motsvarande 10 Mkr Särredovisning av V A-verksam heten och taxifinansierad verksamhet samt anslutningsavgifter Kommunen har under 2010 anpassat redovisningen av VA-verksamhet till Lag om allmänna vattentjänster vilken innebär att kommunen upprättat separat balans- och resultaträkning för VA-verksamheten. Kommunen har i kommunens årsredovisning ett särskilt avsnitt om VAverksamheten. Under avsnittet redovisningsprinciper har effekterna redovisats av anpassning till Rådet för kommunal redovisnings idéskrift kring redovisning av affärsverksamhet. Anpassningen

7 innebär att årets och tidigare års överskott inte redovisas under kommunens egna kapital utan som en skuld till taxekollektivet. Kommunen har även anpassats till Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer 18 "Intäktsredovisning". Det innebär att kommunen från och med 2010 redovisar anslutningsavgifter brutto och periodiserar inkomsten över anläggningstillgångens livslängd. Tidigare redovisades anslutningsavgifter netto mot investeringen såsom en investeringsinkomst. Kommunen har i årsredovisningen under redovisningsprinciper beskrivit anpassningen till den nya rekommendationen Redovisning av exploateringsverksamheten I tidigare rapporter har vi framfört vissa brister i kommunens exploateringsredovisning. Detta har i huvudsak rört tidpunkt för redovisning av intäkter vid fastighetsförsäljning och bedömning av vad som borde redovisas som omsättnings- respektive anläggningstillgång. I anvisningarna rörande exploateringsredovisning framkommer bl.a. att kommunen väljer att göra avsteg från rekommendationer och god redovisningssed rörande tidpunkt för redovisning av intäkt vid fastighetsförsäljningar. I anvisningarna klargörs att detta ska göras i samband med slutredovisning av hela projekt. Att generellt avvakta med intäktsredovisningen till exploateringsprojekt slutredovisats är inte förenligt med god redovisningssed. Vi menar att kommunen måste ha välgrundade skäl för att inte redovisa fastighetsförsäljningen innan exploateringen är färdigställd och slutredovisning sker. Kommunen har under redovisningsprinciperna redogjort för redovisningen av exploateringsverksamheten. Lerum ^Häns Gavj; Auktoriserad revisor och Certifie/ad kommunal yrkesrevisor Ernsts Young AB 9 v Peter Öfvefström Auktoriserad revisor och Certifierad kommunal Yrkesrevisor Ernst & Young AB 6