Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen

Transkript

1 Förskolan och skolan social skyddsfaktor eller utslagningsmekanism? Erik Nilsson Avdelningschef utvecklingsavdelningen

2 Alkoholmissbruk fr.o.m 20-årsdagen Låga betyg 1.4% av kvinnorna och 8.6% av männen Låg/medel betyg 0.5% av kvinnorna och 3.0% av männen Medel/hög betyg 0.2% av kvinnorna och 1.3% av männen Höga betyg 0.1% av kvinnorna och 0.6% av männen Källa: Social rapport 2010, Socialstyrelsen. (Siffrorna avser kvinnor och män ) födda

3 Narkotikamissbruk fr.o.m 20- årsdagen Låga betyg 3.6% av kvinnorna och 8.1% av männen Låg/medel betyg 1.2% av kvinnorna och 2.4% av männen Medel/hög betyg 0.5% av kvinnorna och 0.9% av männen Höga betyg 0.2% av kvinnorna och 0.3% av männen Källa: Social rapport 2010, Socialstyrelsen. (Siffrorna avser kvinnor och män ) födda

4 Allvarlig kriminalitet fr.o.m 20-årsdagen: Låga betyg 2.4% av kvinnorna och 12.5% av männen Låg/medel betyg 0.5% av kvinnorna och 3.3% av männen Medel/hög betyg 0.2% av kvinnorna och 1.1% av männen Höga betyg 0.1% av kvinnorna och 0.4% av männen Källa: Social rapport 2010, Socialstyrelsen. (Siffrorna avser kvinnor och män ) födda

5 Hälsa När det gäller den självrapporterade hälsan finns det tydliga skillnader mellan personer med olika utbildningsnivåer. Ju lägre utbildningsnivå, desto färre anger att de har ett gott hälsotillstånd. Andel kvinnor som uppgett gott hälsotillstånd i ålderskategorin i olika utbildningsgrupper: Grundskola: ca 60 % Gymnasial utbildn: ca 72% Eftergymnasial utbildning: ca 80% Andel män som uppgett gott hälsotillstånd i ålderskategorin i olika utbildningsgrupper: Grundskola: ca 70 % Gymnasial utbildn: ca 79% Eftergymnasial utbildning: ca 85% Källa: Folkhälsopolitisk rapport 2010, Statens folkhälsoinstitut

6 Medellivslängd Den förväntade återstående medellivslängden från 30 års ålder i förhållande till utbildningsnivå, år 2002 för kvinnor: Grundskola: ca 51 Gymnasial utbildn: ca 53 Eftergymnasial utbildning: ca 55 Den förväntade återstående medellivslängden från 30 års ålder i förhållande till utbildningsnivå, år 2002 för män: Grundskola: ca 47 Gymnasial utbildn: ca 49 Eftergymnasial utbildning: ca 52 Källa: Folkhälsopolitisk rapport 2010, Statens folkhälsoinstitut

7 Förskolans betydelse för skolframgång Professor Edward Melhuish Oxford University Nypublicerad engelsk forskning visar på enormt stor betydelse av en pedagogiskt kvalitativ förskola Studier i flera länder England, Danmark, USA, Frankrike, Schweiz Samma resultat: de barn som har fått gå i en förskola med bra pedagogiskt innehåll lyckas mycket bättre i skolan än de som gått i omsorg som i sin tur lyckas bättre än dem som inte gått i någon verksamhet alls I senaste PISA studien: barn som har fått gå i förskola ligger i genomsnitt ett år före kunskapsmässigt jämfört med de som inte gått i förskola elhuish.pdf

8 Hur man mår har betydelse för skolframgången men kanske är det omvända sambandet ännu starkare: skolframgång har mycket stor betydelse för hur man mår!!

9 Det viktigaste valet i livet är tyvärr valet av föräldrar

10 Ett rikare språk bättre skolresultat Ju senare i skolåldern eleven anlänt till Sverige desto mindre chans för honom/henne att nå målen Efter 7-8 år i Sverige finns inga skillnader i resultat mellan svenskfödda och utlandsfödda elever om man jämför elever med samma socio-ekonomiska förutsättningar Stora skillnader i skolbakgrund, språkligt kapital, förväntningar och traditioner beroende på vilken miljö familjen kommer ifrån (stad/land, tillgång till högre utbildning osv.)

11 Språkligt kapital och språklig valuta Jo för att lärandet inte beror av vilket språk man pratar utan hur rikt det språket är!

12 Två intressanta frågor Hur kan elever som endast bott 3-4 år i Sverige klara grundskolans mål? Hur kommer det sig att bland de 100 skolor i Sverige som har lägst betygsgenomsnitt finns flera i ursvenska bruksorter?

13 Utmaningarna för förskolan och skolan blir dubbla Hur kan vi utnyttja det språkliga kapital som flerspråkiga elever har även innan de hunnit växla in kapitalet i valutan Svenska språket Hur kan vi på bästa sätt få alla barn att skaffa sig ett tillräckligt stort språkligt kapital oavsett hur mycket de har ärvt från sina föräldrar?

14 Viktiga faktorer för att undvika skolmisslyckanden Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola Förskolans pedagogiska innehåll Kompetensfördelningen mellan skolor och inom skolor se till att elever med störst behov möter de duktigaste lärarna Läsinlärningen Uppmärksamma tidigt elever med hög frånvaro gemensamma insatser från skola och socialtjänst

15 Fler viktiga faktorer Mottagande och undervisning av nyanlända elever Kompetent stöd till lärare för undervisning med elever med neuropsykiatriska funktionshinder så mycket inkluderande lösningar som möjligt Särskolan mindre sär och mer skola Starkt fokus på ungdomar utanför de nationella gymnasieprogrammen

16 Kraftsamling i Botkyrka samverkan kring barn som riskerar att fara illa En långsiktig samverkansstruktur mellan socialtjänst och skola (BUP och polis) Kontaktpersoner på varje skola samverkansgrupper med rektorer och chefer i socialtjänsten gemensam styrgrupp med förvaltningscheferna Gemensamma rutiner för samspel före, under och efter en orosanmälan Sociala insatsgrupper