rt 2010 o p ap cial r o S

Transkript

1

2 - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla välfärdsproblem: Sverige i ett jämförande perspektiv Kapitel 5: Sociala konsekvenser av sjukdom Kapitel 6: Boendesegregation Kapitel 7: Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn Kapitel 8: Papperslösa

3 Under 2-talet kan fler försörja sig på sitt arbete men den andel som under längre tid står både utanför arbetsmarknaden och utanför de sociala försäkringssystemen är oförändrad

4 Arbetsmarknadsstatus Kvinnor och män 2 64 år Procent Kvinnor Procent Män Ekonomiskt inaktiva Alternativ försörjning Nyanlända invandrare Källa: LISA, Statistiska centralbyrån Omfattande sjukskrivning Studerande Instabil arbetskraft Kärnarbetskraft

5 Arbetsmarknadsstatus Unga vuxna 2 24 och år Procent 2 24 år Procent år Ekonomiskt inaktiva 8 8 Alternativ försörjning Nyanlända invandrare 5 5 Omfattande sjukskrivning 4 4 Studerande Källa: LISA, Statistiska centralbyrån Instabil arbetskraft Kärnarbetskraft

6 Arbetslöshet i tre åldersgrupper perioden Procent Ny def. av arbetslöshet: Källa: AKU, Statistiska centralbyrån 2 24 år år år 2 24 år år år

7 Personer som varken arbetar eller studerar Män och kvinnor i olika åldersgrupper Procent 16 Kvinnor Procent 16 Män år år år Källa: LISA, Statistiska centralbyrån Antingen ekonomiskt inaktiva eller i alternativ försörjning

8 Andel ungdomar i kärnarbetskraften ett antal år efter att varken arbeta eller studera 22 3 år gamla år 1 Procent Varken arbetade eller studerade* 199/ / / I kärnarbetskraften: med arbetsinkomst på minst 3,5 prisbasbelopp/år Källa: LISA, Statistiska centralbyrån Antal år *hade alternativ försörjning

9 Fattigdomen enligt olika fattigdomsmått Procent 2 18 Avsaknad av kontant marginal Under det absoluta fattidomsstrecket Under 6% av medianinkomst Källa: HEK och ULF (kontantmarginal), Statistiska centralbyrån. I hushåll med ekonomiskt bistånd Ekvivalerad disponibel inkomst

10 Utflöde ur absolut fattigdom Andel av inflödeskohorter som utan uppehåll är kvar i fattigdom efter antal år sedan de blev fattiga. Personer 16 år och äldre i egna hushåll. Kvar i fattigdom Procent Inflödeskohort Antal år sedan inträde i fattigdom Källa: LISA, Statistiska centralbyrån

11 Fattigdom är vanligt bland Unga vuxna Invandrare särskilt nyanlända Ensamboende Ensamstående kvinnor med minderåriga barn har en tydligt förhöjd risk för långvarig (minst 5 år) och upprepad fattigdom andelen som haft ekonomiskt bistånd under lång tid är ungefär 2 gånger högre än i befolkningen som helhet.

12 Långvarig fattigdom Risken för långvarig fattigdom (fem år eller längre) har minskat kontinuerligt sedan 1998 för alla grupper. Mellan 3 och 4 procent av befolkningen är långvarigt fattiga under ett givet år.

13 Olika välfärdsproblem Andel personer år med olika problem Åren 199/91, 1995/96 och 25/6 Procent / /96 25/ Källa: ULF, Statistiska centralbyrån. 5

14 Multipla välfärdsproblem Var fjärde vuxen i Sverige uppger att hon/han har två eller fler välfärdsproblem samtidigt Speciellt utrikesfödda, lågutbildade, ungdomar, långtidsarbetslösa och ensamstående föräldrar har ökade risker för att drabbas av samtidigt förekommande, eller multipla välfärdsproblem

15 Vanligaste kombinationerna av välfärdsproblem Andel personer i olika befolkningsgrupper år Genomsnitt för 199/91, 1995/96 och 25/6 Procent Totalt Arbetare Ungdomar 18 3 år Ekonomiska problem & Ohälsa Ekonomiska problem & Arbetslös Källa: ULF, Statistiska centralbyrån. Utrikesfödda Ensamstående föräldrar Ekonomiska problem & Trångbodd

16 Var sjunde invånare i Sverige är född utomlands År 28 levde nära 1,3 miljon utrikesfödda personer i Sverige (14 % av befolkningen). De kom från nära 2 länder. Över hälften av alla tillhör 8 invandrargrupper: födda i Finland, forna Jugoslavien, Irak, Polen, Iran, Tyskland, Danmark och Norge.

17 Det finns stora skillnader i anknytningsgrad till arbetsmarknaden mellan personer som är födda i Sverige och olika grupper av invandrare. Skillnaderna har dock minskat under 2-talet.

18 Andel i kärnarbetskraften* Personer 2 64 år med olika födelseregioner Procent Födda i: 7 Sverige Västeuropa* och övriga Norden Nordöstra Europa I kärnarbetskraften: med arbetsinkomst på minst 3,5 prisbasbelopp/år Källa: LISA, Statistiska centralbyrån Sydöstra Europa Mellanöstern och Nordafrika *inkl. USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland

19 Ju längre en invandrargrupp har funnits i Sverige, desto högre är graden av egenförsörjning. De skillnader som finns mellan olika invandrargrupper har oftast att göra med hur stor andel som är nyanlända och inte med kulturella skillnader.

20 Andel unga invandrare i kärnarbetskraften ett antal år efter ankomsten till Sverige 22 3 år gamla år 1. Procent Invandrat Nyanlända 3 199/ / / Antal år I kärnarbetskraften: med arbetsinkomst på minst 3,5 prisbasbelopp/år Källa: LISA, Statistiska centralbyrån

21 Utrikes- och inrikesfödda bland långvarigt fattiga 1994 och Utrikesfödda 31% 23 Utrikesfödda 4% Inrikesfödda Källa: LISA, Statistiska centralbyrån. Inrikesfödda Personer 16 år och äldre i egna hushåll

22 Papperslösa Uppskattningsvis finns det 1 5 papperslösa i Sverige, däribland cirka 2 3 barn Deras hälsotillstånd är ofta dåligt och de har begränsade möjligheter till vård samt begränsade kontakter med socialtjänsten. Många saknar arbete helt eller har bara sporadiskt arbete på den informella arbetsmarknaden. De bor ofta trångt och under osäkra förhållanden. Barns vardag kännetecknas ofta av utsatthet, osäkerhet och oro. Det finns tecken på att många av de papperslösa barnen som lever gömda har psykiska problem. Barn till papperslösa föräldrar som föds i Sverige folkbokförs inte och kan inte identifieras genom person- eller samordningsnummer. Detta begränsar möjligheterna till att få kunskap om dessa barns situation och hälsa.

23 Grannskapets påverkan under uppväxtåren på ungdomars framtida levnadsförhållanden minskar kraftigt om man tar hänsyn uppväxtfamiljens sociala situation eller vilken skola ungdomarna gick till. En viss effekt kvarstår: ungdomar från grannskap med en större koncentration av resurssvaga grupper och synliga invandrare har en viss överrisk för att ha blivit lagförda för brott, ha varit arbetslösa, ha fått ekonomiskt bistånd samt ha en lägre utbildningsnivå (MEN ingen förhöjd risk för framtida psykisk ohälsa).

24 Unga vuxna och utbildningens betydelse

25 Gymnasieutbildning och etablering på arbetsmarknad Förändringar i ungdomsarbetslösheten eller i andelen unga vuxna som varken arbetar eller studerar kan inte förklaras av förvandlingen av gymnasieskolans funktionssätt. Ungdomarnas utbildningsnivå och den andel som genomgår en gymnasieutbildning har hållit sig stabil sedan 199-talet.

26 Gymnasieutbildning och etablering på arbetsmarknad På individnivå är misslyckanden i gymnasieskolan en mycket viktig förklaringsfaktor till etableringssvårigheter på arbetsmarknaden. Fullföljd gymnasieutbildning innebär att konjunktursvackor har mindre inverkan på möjligheten att försörja sig genom förvärvsarbete

27 Arbetsmarknadsstatus 26 åtta år efter avslutad grundskola Födda i Sverige Procent Kärnarbetskraft /Studerande Ej påbörjat gymnasium Påbörjat, hoppat av Källa: Elevregistret och LISA, Statistiska centralbyrån Påbörjat, fortfarande kvar Avslutat gymnasium Varken arbetar el. studerar* /Omfattande sjukskrivning Gymnasiestatus år 22 *Antingen ekonomiskt inaktiva eller i alternativ försörjning

28 Andel ungdomar i kärnarbetskraften ett antal år efter heltidsstudier 22 3 år gamla år 1. Procent Källa: Heltidsstudie Antal år I kärnarbetskraften: med arbetsinkomst på minst 3,5 prisbasbelopp/år

29 Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar risken för framtida låg utbildningsnivå och psykosociala problem, oavsett socioekonomisk bakgrund. Exempelvis är allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder 8 1 gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel/höga betyg.

30 Medelbetyg i årskurs 9 Flickor och pojkar födda i långvarig familjehemplacering och i referensgrupp Flickor Långvarigt familjehemplacerade Pojkar Medel/hög 21% 21% Hög 5% 8% Låg 32% Medel/hög 12% 2% 1% 18% 4% R Låg/medel 42% 31% Låg/medel 36% 32% R 4% Låg 5%

31 Ogynnsamma utfall i familjehemsgruppen efter betyg i årskurs 9 Andel bland kvinnor och män födda Procent 35 Kvinnor Procent 35 Män Narkotikamissbruk Alkoholmissbruk Allvarlig kriminalitet Tonårsföräldrar Lever på ekonomiskt bistånd Ej låga betyg Låga betyg Narkotikamissbruk Alkoholmissbruk Allvarlig kriminalitet Tonårsföräldrar Lever på ekonomiskt bistånd

32 Gynnsam utveckling Nivå 1: Inga allvarliga problem: Inte självmord (eller annan död) efter årskurs 9 och inte vårdad på sjukhus för självmordsförsök efter årskurs 9 och inte vårdad på sjukhus med psykiatrisk diagnos efter årskurs 9 och inga indikationer på narkotika- eller alkoholmissbruk efter 2 års ålder och ingen allvarlig kriminalitet efter 2 års ålder och minst 5 procent av den disponibla inkomsten kom inte från ekonomiskt bistånd året personen fyllde 25 år (lever inte på ekonomiskt bistånd).

33 Gynnsam utveckling Nivå 2: Har klarat sig bra: Inga allvarliga problem och inte tonårsförälder och inget ekonomiskt bistånd året personen fyllde 25 år och minst fullföljd gymnasieutbildning vid 26 års ålder

34 Gynnsam utveckling efter betyg i årskurs 9 Kvinnor och män födda med eget hushåll året de fyllde 25 år Indikatorer på gynnsam utveckling Ej låga betyg Låga betyg Befolkningsgrupper % % Inga allvarliga problem Referenspopulation Återkommande ekonomiskt bistånd i uppväxtfamiljen Långvarigt familjehemsplacerade Har klarat sig bra Referenspopulation Återkommande ekonomiskt bistånd i uppväxtfamiljen Långvarigt familjehemsplacerade 6 25