Segregation i Stockholms län. Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh

Transkript

1 Segregation i Stockholms län Presentation vid SLL:s seminarium i Stockholm John Östh

2 Presentationens upplägg Segregationsmätningens nya teknik Data, metoder och varför vi behöver nya metoder Resultat Migration och bakgrund Ekonomi Arbetsmarknad och utbildning Vad betyder detta för samhällsplaneringen? Sammanfattning

3 Segregationsmätningens nya teknik Frågorna är alltjämt desamma som tidigare: Vad är segregation? Hur kan man gruppera individer? Vad innebär det att vara segregerad? Men medvetenheten om felkällor har ökat: Kan mätmetoderna bidra till att vi får felaktiga resultat?

4 Segregationsmätningens nya teknik Traditionella felkällor MAUP-relaterade fel vanliga Vanligen använda (i Sverige) rumsliga enheter är ofta direkt olämpliga. Omöjliggör jämförelser över tid och mellan platser Möjlig lösning K-närmsta grannar Fokuserar på mätobjekten Möjliggör jämförelser över tid och mellan platser Mjukvara för k närmsta grannar-analys (EquiPop)

5

6 Segregationsmätningens nya teknik Vad innebär k-närmsta grannar? Närmsta grannar k Motsvarar 12 Delar trappuppgång 25 Bor i samma flerfamiljsfastighet 50 Delar tvättstuga, cykelställ, soprum och återvinningscentral 100 Bor i samma kvarter 200 Delar samma busshållplats 400 Handlar i samma kiosk, bekant med den fysiska omgivningen, känner igen alla grannar 800 Fotbollsplan och grönområde delas av grannar, hundägare hälsar på varandra Närbutik som servar befolkningen lokalt Dagis och grundskola Stadsdelstorg, viss sällanvaruhandel & tandläkare Gymnasieskola, stormarknad, idrottsanläggning, föreningsliv och religiösa sammanslutningar

7 Segregationsmätningens nya teknik Data Rumsligen indelat i hierarkier: Utgångspunkten är alltid k-närmsta grannar från varje enskild koordinat. Resultaten aggregeras till nivåerna Sverige, Stockholms län, Kommuner i Stockholms län och Stadsdelsområden i Stockholms stad. Resultaten visar SI (Spatial Isolation). SI innebär en rumsligt anpassad version isolation index-måttet (uttrycker sannolikhet att möta en individ från den grupp jag själv tillhör, inom k-närmsta grannar från varje koordinatpunkt i) Variabelförteckning Migration & bakgrund Namn Studerad grupp består av: Population Utlandsfödd Individer som är födda utanför Sverige Samtliga Synlig minoritet Individer som är födda i Afrika, Latinamerika, Asien (ej Ryssland) och Oceanien (ej Australien och Nya Zeeland). Samtliga Invandrade för Individer som invandrade under året Samtliga <= 1 år sedan Invandrade för Individer som invandrade senaste tre åren Samtliga <= 3 år sedan Invandrade för Individer som invandrade senaste fem åren Samtliga <= 5 år sedan Född i Somalia Individer födda i Somalia Samtliga Född i Irak Individer födda i Irak Samtliga Född i Syrien Individer födda i Syrien Samtliga Ekonomi Relativ fattigdom Disponibel inkomst <= 60 % av den svenska medianinkomsten respektive år. Samtliga Relativ rikedom Disponibel inkomst >= 140 % av den svenska medianinkomsten respektive år. Samtliga 0:e-10:e inkomstpercentilen Individer med de 10 % lägsta disponibla inkomsterna i Samtliga Sverige 90:e-100:e inkomstpercentilen Individer med de 10 % högsta disponibla inkomsterna i Samtliga Sverige Socialbidrag Individer som erhållit socialbidrag under året. Samtliga Arbetsmarknad & utbildning Låg utbildning Individer med högst grundskoleutbildning år Hög utbildning Individer med eftergymnasial utbildning år Arbetande Individer som arbetade under en mätvecka under året år Arbetslös Individer som ej arbetade under mätvecka men som jobbat tidigare och/eller varit arbetslösa under året år Utanför arbetsmarknaden Individer som inte är aktiva på arbetsmarknaden år Sjuk och rehabilitering Individer som haft sjuk- eller rehabiliteringsersättning under året år

8 Resultat Migration & bakgrund Några exempel från rapporten

9 Migration & bakgrund

10 Utlandsfödd

11 Synliga minoriteter

12 Nyanlända

13 Nyanlända (sista fem åren)

14 Resultat Ekonomi Några exempel från rapporten

15 Ekonomi

16 Relativ fattigdom

17 Relativ rikedom

18 Resultat Arbetsmarknad & utbildning Några exempel från rapporten

19 Arbetsmarknad & utbildning

20 Lågutbildade

21 Högutbildade

22 Arbetande

23 Utanför arbetsmarknaden

24 Ohälsa

25 Vad betyder detta för samhällsplaneringen? Resultaten tyder på att olika mer sällan möts nu jämfört med tidigare. Planeringen bör därför försöka blanda boendeformer. Planering bör även syfta till att skapa fler vardagliga mötesplatser som inte är sorterade : Skolor, vårdinrättningar,

26 Sammanfattning Nya mätmetoder minskar geografiska felkällor Användning av s.k. närmsta-grannar tekniker gör att segregationsjämförelser kan genomföras mellan platser och över tid utan att riskera att resultaten är påverkade av indata med sämre kvalitet. Segregation är en fråga om skala Ny tekniken möjliggör studiet av segregation från ett skalperspektiv. Graden av segregation vid olika skalnivåer kan förväntas påverka individers val och beteenden vid olika vardagssituationer. Den ekonomiska segregationen ökar påtagligt Boendesegregationen i Stockholms ökar påtagligt över tid. I synnerhet uppdelningen av fattiga och rika individer som i allt större utsträckning separeras från varandra. Utlandsföddas boendesegregation förstärks över tid Över tid (mellan 1995 och 2010) har olika grupper av utlandsfödda allt mer kommit att samlas på vissa platser i länet.

27 Sammanfattning Synliga minoriteter koncentreras allt mer till ett fåtal platser Synliga minoriteter koncentreras i allt större utsträckning till platser med redan höga andelar synliga minoriteter. I flera stadsdelar innebär detta att en betydande andel av de individer som synliga minoriteter möter utgörs av individer som själva tillhör synliga minoriteter. Nyligen anlända koncentreras i stor utsträckning till samma platser Bland migranter som kommit nyligen så har segregationen ökat starkt. Dessa grupper av individer blir också kvar i segregation längre än tidigare. Utvecklingen innebär att den ökande andelen flyktingar från Afrikas horn och Mellanöstern i allt större omfattning koncentreras till ett fåtal platser. Arbete är i liten utsträckning en segregationsfaktor Arbete är i mycket liten omfattning segregerat i Sverige och Stockholmsområdet. Inte heller arbetslöshet eller utanförskap på arbetsmarknaden är starka segregationsfaktorer (om än starkare än arbete).

28 Sammanfattning Utbildningsskillnaderna minskar Skillnaderna i utbildningsnivå minskar över tid. I synnerhet har utbildningsnivåerna förbättras på landsbygden. Lägre utbildningsnivåer blir dock allt vanligare i områden med ökande antal nyligen anlända och fattiga. Korrelationsanalyser visar att grannskap med enbart negativa eller enbart positiva egenskaper blir allt vanligare Korrelation av segregationsfaktorer på grannskapsnivå visar att negativa egenskaper som arbetsmarknadsutanförskap, lägre utbildning och fattigdom i allt större utsträckning klustras till samma områden och att dessa områden i allt större omfattning domineras av utlandsfödda. På motsvarande sätt skapas allt större områden med höginkomsttagare, högre utbildning och jobb. Vardagliga mötesplatser för individer med olika bakgrund och socioekonomi bör stimuleras En tendens som är tydlig i rapporten är att individer med olika bakgrund i allt mindre omfattning möter varandra i vardagslivet. Detta kan på sikt dels förstärka stigmatiseringen av områden och grupper men också leda till ett resursslöseri eftersom individers kapacitet och mål ges olika möjlighet till tillväxt.

29 Frågor för framtiden Utökade statistiska och rumsliga analyser (ökad komplexitet, longitudinella studier, spatialt anpassade regressionstekniker ) Studier av individers mobilitet för att kartlägga om observerad boendesegregation och mobilitet överensstämmer

30 Stadsdelsområden Kommuner

31 Synliga minoriteter Stadsdelsområden Synliga minoriteter Kommuner

32 Stadsdelsområden Kommuner

33 Stadsdelsområden Kommuner

34 Stadsdelsområden Kommuner

35 Synliga minoriteter Stadsdelsområden Synliga minoriteter Kommuner

36 Stadsdelsområden Kommuner

37 Stadsdelsområden Kommuner

38 Synliga minoriteter Stadsdelsområden Synliga minoriteter Kommuner

39 Stadsdelsområden Kommuner

40 Stadsdelsområden Kommuner