@mkc_sverige #mkcfittja. Fittja Gård Botkyrka. mkcentrum.se. #nationellpsykos

Transkript

1 Utbildning. Forskning. Seminarier. Bokförlag. Specialbibliotek. Verkstad. Utställningshall #mkcfittja fb.com/mkcfittja Fittja Gård #mkcfittja mkcentrum.se #nationellpsykos

2 Mångkulturellt centrum verkar för ett samhälle där mångfalden reflekteras i den nationella självbilden, och där migration ingår som en självklar del i det svenska kulturarvet 2

3 Forskning & Utbildning Verkstad Mångkulturellt centrum Utställning Bibliotek & Förlag 3

4 Hemslöjden DAGENS UPPLÄGG 10:00 10:30 Förmiddagskaffe 10:30 11:30 Föreläsning: Vardagsrasism och vithetsnormen 11:30 12:30 Föreläsning: Om hemslöjd, nation, mångfald & centrala aktörer 12:30 13:30 Vegetarisk lunchbuffé 13:30 16:30 Eget arbete inkl. eftermiddagsfika med kaka 4

5 AYGÜL KABACA Utbildare 5

6 VARDAGSRASISM OCH VITHETSNORMEN Förändring kräver förståelse 6

7 En jämställd, jämlik & tillgänglig hemslöjdsorganisation Förändring kräver förståelse Vad är/får hemslöjd vara? Hemslöjden för/av/med vem? Vilka är vi? Vilka når vi idag? Hur breddar vi hemslöjden? Definitionen av vara:t och nå fler målgrupper. 7

8 VAD SER DU? 8

9 Vardagsrasism och vithetsnormen Vad är svenskhet och vem får kalla sig svensk? Vad är vithetsnormen och hur ser vi den? Vad menas med vardagsrasism och hur kommer den till uttryck? Hur bemöter jag människor med en annan etnisk eller kulturell bakgrund än jag själv? 9

10 DEN ANTIRASISTISKA SJÄLVBILDEN 10

11 REPRESENTATION I BOSTADSOMRÅDET Segregationen ökar i Stockholm Publicerad i DN, Individer med olika bakgrund möter allt mer sällan varandra. Den mest dramatiska förändringen är att den ekonomiska segregationen ökar påtagligt. De rika bor med varandra och möter i allt större utsträckning bara andra rika, säger John Östh, forskare vid Uppsala universitet./ / 11

12 REPRESENTATION I BOSTADSOMRÅDET Segregationen ökar i Stockholm, forts. Varför är det viktigt? Det mäter vilka vi möter när vi går till skolan, tvättstugan och apoteket. Vilka vi delar busshållplats med, vilka ungar som spelar i samma fotbollslag. Det vill säga sannolikheten att jag möter sådana som jag, säger John Östh. Inte bara rika utan även fattiga är mer isolerade i dag än tidigare, stora delar av fattiga individers omgivning består av andra fattiga. 12

13 REPRESENTATION I BOSTADSOMRÅDET Segregationen ökar i Stockholm, forts. - Sedan 1995 har olika grupper av utlandsfödda allt mer kommit att samlas på vissa platser i länet. Det gäller exempelvis synliga minoriteter, människor som riskerar att bli diskriminerade på grund av sitt utseende. I flera stadsdelar innebär det att en betydande andel av de individer som synliga minoriteter möter i trappuppgångar, vid busstationer, på skola, dagis och i serviceinrättningar utgörs av individer som själva tillhör synliga minoritetsgrupper. 13

14 Hur förhåller vi oss till samhällsstrukturer och maktordningar? 14

15 NORMER Normer Normkritik Normkreativitet 15

16 VITHETSNORMEN Rasifiering Maktordning Makthierarki Privilegier Rasmaktsordning Vithet svenskhet? Stereotyper Majoritet Representation Identitet 16

17 VITHETSNORMEN 17

18 VARDAGSRASISM Normer och vardagliga handlingar som avspeglar och upprätthåller maktrelationer i samhället och som förekommer så ofta att de nästan tas för givna gnagande, irriterande, utmattande, till synes små orättvisor som man till slut börjar förvänta sig (Philomena Essed 1991) 18

19 Vad menas med vardagsrasism och hur kommer den till uttryck? 19

20 RASISMENS GRUNDER Carl von Linné Systema Naturae 1735 Americanus α: röd, kolerisk, rak / / Europaeus β: vit, sangvinisk, muskulös / / Asiaticus γ: gul, melankolisk, stel / / Afer δ: svart, flegmatisk, slapp / / Monstrosus ε: av boplats och av konsten (förderflig skötsel). 20

21 RAS OCH RASISM I SVERIGE 1922 Statens Institut för Rasbiologi, världens första statliga centrum för rasforskning Genomförde undersökningar av svenskar. Syfte: Bidra till en exakt rashygien och en rationell befolkningspolitik 21

22 RASSTEREOTYPDEBATTER 22

23 ATT MÖTA SIG SJÄLV SOM RASSTEREOTYP Jag tycker inte om reklamfilmer med japaner. Publiken skrattar, men jag har ingen humor, blir illa berörd. Östasien är avlägset för svenskarna, även för mig, men jag kan inte skratta åt det, kan inte distansera mig från det, eftersom det trots allt är en del av mig. (Trotzig 1996:69) 23

24 24

25 FÖRÄNDRING FÖR INKLUDERING & JÄMLIKHET Språket: Försök använda ett tydligt och öppet språk och förhållningssätt Material: utan behov av kommentarer: Använd filmer, böcker, bilder och texter som utmanar olika normer Öppna frågor: Istället för att tillrättavisa kollegor i diskussioner om normer, försök att ställa kritiska och öppna frågor. Kränkningar ska självklart inte tillåtas Var en förebild det smittar av sig 25

26 SAMMANFATTNING & REFLEKTIONER Hur når och bemöter jag människor med en annan etnisk eller kulturell bakgrund än jag själv? Hur ser situationen ut i er vardag idag? - Inom föreningen? - Ut mot potentiella nya målgrupper? Vilka är era främsta utmaningar? Vad gör du imorgon? Ge dig själv ett MÅL, stort eller litet! 26

27 TACK! #mkcfittja linkedin.com/company/mångkulturelltcentrum Mångkulturellt centrum verkar för ett samhälle där mångfalden reflekteras i den nationella självbilden och där migration är en självklar del i det svenska kulturarvet. Utbildning. Forskning. Seminarier. Bokförlag. Specialbibliotek. Pedagogisk verkstad. Utställningshall. Konferens. Värdshusvägen 7, Fittja Gård, Botkyrka mkcentrum.se utbildning@mkcentrum.se 27