Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?

Transkript

1 Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh Ekonomisk Debatt, Nr. 6, Oktober 2006

2 2 Bostadssegregationen och arbetsmarknaden Sverige och övriga Europa: Diskriminering Bristande språkkunskaper Utestängning från allmänna arbetsmarknaden USA: Geografiskt avstånd till jobb försvårar för minoriteter. Spatial mismatch hypotesen SMH (John Kain, 1968)

3 3 SMH SMHs giltighet bygger på två antaganden: (i) närheten till jobbmöjligheter påverkar individen; (ii) minoriteter med svag ställning har i genomsnitt större avstånd till jobb.

4 4 Varför kan närhet till jobb ha betydelse? Effektivare jobbsökande Höga pendlingskostnader i förhållande till lönen om man bor långt bort Arbetsgivare ovilliga att anställa personer som bor långt bort Bristande kommunikationer kommer för sent Långa pendlingstider ineffektiv på jobbet

5 Amerikanska städer med värsta SM Blacks Whites %Pop SM %Un %Pop SM %Un Population Atlanta, GA , 112, 198 Baltimore, MD , 552, 994 Chicago, IL , 272, 768 Cleveland-Lorain-Elyria, OH , 250, 871 Detroit, MI , 441, 551 Houston, TX , 117, 646 Los Angeles-Long Beach, , 519, 338 Miami, FL , 253, 362 New York, NY , 314, 235 Newark, NJ , 032, 989 Oakland, CA , 392, 557 Philadelphia, PA-NJ , 100, 931 Saint Louis, MO-IL , 603, 607 Washington, DC-MD , 923, 153

6 1576 EDWARD A. FIELDHOUSE Figure 2. Percentage unemployment in Greater London, all residents. Source: 1991 Census.

7 ETHNIC MINORITY UNEMPLOYMENT 1577 Figure 3. Ethnic composition in Greater London, by ward of residence. Source: 1991 Census.

8 Jobb och utrikes födda i Stockholm 5

9 Pendling i Sverige avstånd till jobbet Slumpmässigt befolkningsurval 7

10 8 Studiens uppläggning jobb i närområdet Ritar en cirkel med 5 km radie runt varje individs bostad Räknar antalet jobb och antalet boende inom cirkeln Relaterar individens sysselsättning och förvärvsinkomst till jobbtillgången (1999) Kontrollerar för andra individvariabler Jämför personer som bor i samma kommun

11 9 Regressionsanalys Metoder och data Relatera ett mått på jobbtillgång till ett mått på framgång på arbetsmarknaden.

12 1 0 Metod Problem: självsortering Människor kan anpassa var man bor efter jobbtillgången. Det kan skapa selektionsproblem ifall personer som bor i vissa områden systematiskt skiljer sig från andra på ett sätt som inte fångas av faktorer som undersökningen kan ta hänsyn till.

13 1 1 Data Detaljerade individdata från den s k PLACE-databasen som finns vid Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet. Förutom information om t ex sysselsättning, inkomster, utbildning och familjeförhållan-den, innehåller databasen uppgifter om exakta geografiska koordinater för samtliga individers bostäder och arbetsplatser.

14 1 2 Data Med hjälp av de geografiska uppgifterna kan vi beräkna individbaserade mått på närheten till jobb. Vi ritar en cirkel med 5 km radie runt varje individs bostad, och räknar: (i) hur många arbetsplatser som ligger innanför cirkeln, (ii) hur många personer som bor innanför cirkeln.

15 1 3 Data Variablerna som beskriver tillgången på jobb kompletteras där med områdeskarakteristika som fångar t ex pendlingsbeteende, andelen högutbildade och andelen utrikes födda i det s k SAMS-området Eftersom data sträcker sig över flera år kan vi också ta fram data över jobbtillväxt för att bättre fånga lediga jobb i ett visst område.

16 1 4 Data Analysen baseras på två individmaterial: (i) ett slumpmässigt urval av befolkningen i åldern 26 64, 1999; (ii) flyktingar som fick uppehållstillstånd och som var i arbetsför ålder från invandringsåret till 1999.

17 1 5 Hela Sverige-strategin: Placeringssystemet infördes för att minska den geografiska koncentrationen av vissa invandrargrupper och att underlätta den socioekonomiska integrationen. I praktiken kom tillgången på bostäder att avgöra var folk hamnade.

18 1 6 Beskrivning En mycket stor andel av de studerade flyktingarna kom från Mellanöstern och Afrikas Horn (Etiopien, Somalia). Flyktingarna är i genomsnitt yngre än individerna i det slumpmässiga befolkningsurvalet: 39 år jämfört med 45 år.

19 1 7 Beskrivning Utbildningsnivån är något mer polariserad bland flyktingarna. Både andelen med låg utbildning och andelarna i de högsta utbildningskategorierna är högre. Endast 43 procent av flyktingarna var sysselsatta 1999, dvs minst åtta år efter att de kommit till Sverige. 78 procent i det slumpmässiga befolkningsurvalet.

20 1 8 Beskrivning Bland dem som hade någon förvärvsinkomst är också inkomsterna i genomsnitt avsevärt lägre jämfört med i det slumpmässiga urvalet.

21 Mönster i hela befolkningen 1999 ( individer) 1 9 Grupp Sysselsättning (procentenheter) Förvärvsinkomst (procent) Hela urvalet 0,3 (0,6) Ej eftergymnasial utbildning 0,4 0,8 Eftergymnasial utbildning ( 0,2) (0,1) Infödda 0,3 0,7 Invandrade (0,8) ( 0,7)

22 Mönster i hela befolkningen 1999 ( individer) 2 0 Värden inom parentes är inte statistiskt signifikanta En fördubbling av antalet jobb 1999 är förknippat med 0,3 procentenheters högre sannolikhet att vara sysselsatt Men: människor kan anpassa var man bor efter jobbtillgång ( självsortering ) Riskerar att få missvisande bild av effekterna av närhet till jobb

23 Flyktingar ( individer) 2 1 Hela Sverige-strategin kommunplacering. Bättre möjlighet att mäta effekter av jobbtillgång

24 Flyktingar ( individer) 2 2 Mått på jobbtillgång 1. Jobbtillgång Jobbtillgång 1990/ /91 instrument för 1999 Sysselsättning (procentenheter) (1,9) 2,9 25,5 Förvärvsinkomst (procent) (0,9) (2,8) 24,4 4 a. Lågutbildades jobb (ej eftergymnasial utbildning) 1990/91 5,0 (1,3) 4 b. Högutbildades jobb (eftergymnasial ut-bildning) 1990/91 ( 1,9) (1,3)

25 Flyktingar ( individer) 2 3 Tydlig positiv långsiktig effekt på sysselsättning av att ha blivit placerad i en bostad med god jobbtillgång. En fördubbling av antalet jobb i närområdet 1990/91 förknippas med en sysselsättningsökning på 2,9 procentenheter Närheten till jobbmöjligheter då snarare påverkar möjligheten att komma in i arbete, än sannolikheten att få en hög lön.

26 Flyktingar ( individer) 2 4 Två möjliga mekanismer som kan förklara denna effekt: (i) att bli placerad på en plats med låg tillgång till jobb påverkar sannolikheten att snabbt komma in i sysselsättning, vilket i sin tur har en effekt på framtida ställning; (ii) personer som började på platser med dålig jobbtillgång hade en större risk att bo på sådana även 1999, vilket påverkar sysselsättningen 1999.

27 Flyktingar ( individer) 2 5 Delat upp jobben i närområdet efter innehavarens utbildningsnivå. Det är närhet till låg-kvalificerade jobb som har betydelse för sysselsättningen bland flyktingarna.

28 Samband mellan jobbtillgång och olika grupp: Hela befolkningen 1999 ( individer) Alla Stora städer Kommun dummies 2 6 Födda i västerlandet -0,057-0,040-0,012 Födda i andra länder -0,073-0,077-0,033 Antalet boende inom cirkeln

29 Jobbtillgång: Antalet jobb inom 5 km från bostaden 2 7 Invandrare har ca 5 7 procent färre jobb i närområdet jämfört med infödda. Skillnaderna finns både i och utanför storstäderna, och är något större för personer födda utanför västvärlden.

30 Kan jobbtillgången förklara skillnader i sysselsättning? 2 8 Sysselsättning 2002: Infödda: 77 %; UtomEur: 54 % Krävs enorma skillnader i jobbtillgång och mycket stora effekter på sysselsättning för att förklara detta. Skillnaderna i jobbtillgång mellan invandrare och infödda är alldeles för små för att kunna förklara en större del av skillnaderna på arbetsmarknaden Men: Jobbtillgång i närområdet spelar roll Jobbtillgången lägst i grupper med störst problem på arbetsmarknaden Spatial mismatch bidragande orsak