Arbetsmarknadsutskottet

Transkript

1 Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa räknas människor i arbetskraften (människor som är mellan 15 och 74 år) som är utan sysselsättning och aktivt söker arbete. Studerande, långtidssjuka och pensionärer räknas inte till de arbetslösa. 1 Skillnaden vad gäller arbete och sysselsättning mellan inrikes- respektive utrikesfödda i Sverige växer ständigt till en allt större samhällskonflikt. Idag är 14,7 % av Sveriges befolkning utrikesfödda, 2005 var den siffran 12,5 % - alltså en ökning med 2,2 procentenheter. De utrikesfödda representerar numera 35 % av de arbetslösa var denna siffra 22 % - en ökning med 13 procentenheter. Samtidigt som de utrikesfödda i Sverige ökar, minskar den aktiva infödda befolkningen då 40-talisterna går i pension och tillväxten av arbetskraft är inte tillräckligt stor. Det blir ett problem då utrikesfödda inte anställs i den mån som behövs. 2 Idag har Sverige i jämförelse med många andra länder större klyftor mellan inrikes respektive utrikesfödda gällande sysselsättning. Enligt en statistikundersökning från 2007 är skillnaden mellan inrikes och utrikesfödda män i Sverige 12,9 procentenheter och mellan kvinnor 15,5 procentenheter. Detta är väldigt stora skillnader i jämförelse med de genomsnittliga siffrorna hos EU15-länderna där sysselsättningsskillnaderna för män var 3,2 procentenheter och för kvinnor 6,7 procentenheter. Liknande statistik kan finnas i en undersökning från En utrikesfödd tjänar även bara ca 75 % av medianinkomsten för en inrikesfödd. Genomsnittslönen är olika beroende på vilket område man invandrat från. Lägst genomsnittslön har personer som är födda i Asien (21/9-12) 4

2 Orsaker Orsakerna till det här problemet är många, men det finns två huvudorsaker till att det ser ut som det gör idag - främlingsfientlighet och flyttfaktorn. Främlingsfientlighet: FN-organet ILO har gjort undersökningar som visar att personer med utrikesklingande namn har 50 % mindre chans att bli kallade på arbetsintervju. Personer födda utanför Europa är i större utsträckning utsatta för diskriminering på arbetsmarknaden. 5 I Sverige finns en rädsla baserad på tron om att migration ska förstöra Sveriges kulturarv och ekonomi. Främlingsfientlighet kan bero på att många söker efter en syndabock efter bland annat finanskriser, och för att inte riskera något tar man det säkra före det osäkra genom att anställa någon som har samma etnicitet. Därför ökar arbetslösheten hos utrikesfödda och de med utländsk bakgrund. 6 Flyttfaktorn: Flyttfaktorn innebär att personer som flyttar till Sverige inte behärskar språket och saknar kunskap om kulturen och samhället. 7 SFI har fått kritik för att personer som avslutat utbildningen har bristande språkkunskaper. 8 Desto längre bort Sverige ligger ifrån den utrikesföddes hemland desto svårare är det att få arbete. 9 En annan del av flyttfaktorn är validering av utbildning. Detta innebär att om den utrikesfödda har en utbildning från ett annat land så måste den valideras av berörd myndighet. Detta är en lång process och medan utbildningen valideras måste individen gå arbetslös. Särskilt utanför EU är det väldigt svårt att validera utbildningar eftersom utbildningssystemen är väldigt olika. 10 Den svenska arbetsmarknaden kräver erfarenhet och ett kontaktnät. Som nyanländ i Sverige har man oftast inget av detta. Det här är ett verkligt problem som inte bara berör utrikesfödda utan också studenter och andra som saknar erfarenhet http://

3 Konsekvenser Individnivå: Som en utrikesfödd individ utan arbete är det lätt att hamna i ett utanförskap då samhället snarare anser att man är en börda än en tillgång då man lever på bidrag. Om man lever i ett socialt och ekonomiskt utanförskap ökar segregationen. Ingen eller låg inkomst leder till försämrad ekonomi, om man lever på bidrag har man svårt att få vardagen att gå ihop. Det skapar ängslan och oro som leder till psykisk ohälsa, vilket kan orsaka sömnsvårigheter och depression. Det här kan leda till missbruk och kriminella handlingar. 11 En konsekvens av diskrimineringen skulle kunna bli att utrikesfödda känner sig tvungna att ta svenska namn istället för sina egna utrikesklingande namn för att inte bli nekad ett arbete. Gruppnivå: Ur ett grupperspektiv ser vi att arbetslösheten bland utrikesfödda leder till ett segregerat samhälle. Utrikesfödda bosätter sig i samma områden som andra personer med liknande etnisk bakgrund, så kallad etnisk segregation. Etnisk segregation hänger ofta ihop med ekonomisk segregation, resursfattiga grannskap har ofta en hög koncentration av utrikesfödda. 12 Etnisk och ekonomisk segregation i samhället leder till att stora grupper utrikesfödda känner utanförskap, de känner sig inte delaktiga i det svenska samhället. Segregationen försvårar integrationen och utanförskapet gör att det blir en vi och dem känsla. Både de inrikes- och de utrikesfödda går miste om kunskap och kulturutbyte. Detta leder även till stora samhällsekonomiska kostnader. 13 Samhällsnivå: Människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden kan lätt hamna i ett bidragsberoende vilket har en negativ påverkan på samhället. År 2010 betalade staten ut 11,6 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd. Av den summan gick 60 % till utrikesfödda. 14 För varje procentenhet som arbetslösheten bland invandrare minskar med förstärks också de

4 offentliga finanserna med cirka 0,14 % visar en rapport gjord av Nationalekonomen Jan Ekberg. 15 Detta betyder att om sysselsättningen bland utrikesfödda kunde nå samma nivå som för inrikesfödda skulle statskassan ha ytterligare 34 miljarder kronor att förvärva varje år. Stockholmsregionen skulle då tjäna ca 20 miljarder av dem. 16 Dessutom är en viktig konsekvens de fördomar som slår rot på grund av dessa skillnader. Främlingsfientlighet leder till diskriminering och slöseri med kompetens på arbetsmarknaden och det i sin tur är ett hot mot demokratin. Åtgärdsförslag Mot bakgrund av dessa fakta föreslår vi följande: 1. Att Stockholms stad ska minska diskrimineringen på arbetsmarknaden Vi föreslår att Stockholms stad ska införa anonyma CV:n. Som tidigare nämnt finns det statistik på att man med ett utländskt namn har svårare att bli kallad till arbetsintervju än med ett svenskt namn, därför borde namnen tas bort helt från ansökningar och CV:n. Det får arbetsgivaren att fokusera mer på vilka meriter den sökande har snarare än dess etnicitet och andra personuppgifter. Det kan även gynna andra utsatta grupper i samhället ifall man även utelämnar att tala om sitt kön i ansökningarna. Detta skulle kunna lösas genom att byta ut namnet mot ett nummer i ordningen CV:t blir inskickat. Det skulle göra att arbetsgivaren endast tar del av relevanta fakta kring utbildning och erfarenhet. Detta skulle motverka all form av särbehandling vid anställning. 2. Att Stockholms stad satsar mer på utbildning a. Vi föreslår att SFI ska effektiviseras. Vi anser att det ska vara obligatoriskt för de asylsökande att gå utbildningen. Vi föreslår att det ska vara kortare, mer effektivt och koncist, roligare och mer engagerat, satsa på en förbättring av SFI på distans, d.v.s att det finns uppgifter och övningar på internet, ljudklipp etc. b. Utöka SFX, det vill säga kombinerad praktik med språkinlärning anpassad för ett yrke. Idag finns det 8 utbildningar i stockholmregionen, varav 4 vänder sig mot akademiker. Vi föreslår att Stockholm stad satsar vidare på svenskundervisning för

5 utlandsfödda med yrkeskunskaper men att det utökas till fler yrkesgrupper. c. Vi föreslår att Stockholm stad inför fler språkintroduktionslinjer i både grundskola och gymnasieskola. Detta skulle innebära att utrikesfödda barn och ungdomar från första tiden i Sverige får ta del av det svenska samhället genom att lära sig svenska och svensk kultur. Blanda inrikesfödda och utrikesfödda elever är fler språkintroduktionslinjer nyttigt både för individerna, men också för samhället, då det ger ökad förståelse och acceptans. Det motverkar också segregation, främlingsfientlighet och utanförskap. Det kan öppna upp ögonen för många för att inse det viktiga i ett mångkulturellt samhälle. Språkintroduktionslinjer i hela Stockholm stad skulle sätta grund för en vidare gymnasial utbildning vilket hjälper många ungdomar att studera vidare. Detta skulle lösa de problem som gäller utbildningsnivån för många utrikesfödda ungdomar, vilket vid senare tillfälle ger fler anställningar. 3. Att Stockholms stad förenklar valideringsprocessen av utbildning och betyg a. Vi föreslår att Stockholms stad ska satsa på att utbildningar från andra länder ska godkännas. Man kan då göra det lättare att jämföra betygen och kan då avgöra vem som är mest lämpad för arbetet. b. Vi vill överlåta arbetet kring validering till en myndighet. Beroende av vilken typ av utbildning som ska valideras ska du vända dig till antingen Högskoleverket, Myndigheten för högskolan eller Verket för högskoleservice. Om utbildningen faller inom ramen för ett reglerat yrke, det vill säga ett yrke som kräver legitimation eller auktorisation för att utövas i Sverige (till exempel läkare, fastighetsmäklare eller elinstallatör), måste ansökan skickas till behörig myndighet, till exempel Socialstyrelsen, Fastighetsmäklarnämnden eller Elsäkerhetsverket. 4. Skapa arbeten Vi föreslår att Stockholm stad ska sammarbeta med olika bemanningsföretag för att hjälpa utrikesfödda att komma åt ett kontaktnät som kan leda till arbete. Som vi

6 tidigare beskrivit så är arbetsmarkanaden svår att ta sig in på utan kontakter, detta skulle då hjälpa den personen som inte har några. Med dessa förslag kan Stockholms stad minska skillnader mellan inrikes - och utrikesfödda på arbetsmarknaden.