Vågar du möta dina fördomar?

Transkript

1 Vågar du möta dina fördomar? 1

2 Sanningen i fickformat Med den här broschyren vill vi på Bodens kommun ta aktiv roll i de diskussioner som förs om invandrare och integration i vår kommun. Vi har uppmärksammat ett problem; att det förekommer diskussioner och argument som grundar sig på felaktig information. För den här broschyren har vi därför anlitat Statistiska Centralbyrån (SCB) för att ta fram statistik som visar på hur verkligheten ser ut i Boden. Viktigt att förstå är materialets statistiska utgångspunkt som inte täcker de kulturella och emotionella frågeställningarna. Visst emotionellt underlag förekommer dock genom invandrarnas egna åsikter; hämtade ur Bodens kommuns enkätundersökning med 191 personer på SFI i Boden. Genom att påvisa lokal och verklighetsförankrad fakta vill vi skapa en rättvis bild av invandringen och integrationen i Boden. På sikt hoppas vi uppnå ett varmare och mer tolerant klimat i vår kommun. En kommun där invånarna lever upp till kommunens värderingar som innebär att alla i Boden bemöts med samma respekt, oavsett; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, funktionshinder eller ålder. Broschyren är framtagen i ett smidigt fickformat så att du enkelt ska kunna plocka fram sanningen när människor runt om dig far med osanning. 2

3 Innehåll. 4 Boden ur invandrarnas perspektiv 5 Visste du att Vilka har kommit till Boden under 2000-talet? 8 Vad är orsaken till migrationen? 8-9 Hur ser arbetssituationen ut? Hur ser försörjningen ut? Hur ser utbildningsnivån ut? Hur ser bostadssituationen ut? Invandrarna en förutsättning för Bodens framtid Hur skapar vi ett nytt vi? 3

4 Boden ur invandrarnas perspektiv Eftersom den här broschyren är framtagen för att påvisa hur invandringen i realiteten ser ut i vår kommun finns det inga som kan besvara frågan bättre än invandrarna själva. Vi har därför genomfört en enkätundersökning med 191 invandrare på SFI i Boden som komplettering till SCB s statistik. Genom den undersökning som gjorts är det samma positiva och negativa saker som genomgående framgår i enkätsvaren. Det främsta de uppskattar med Boden är att det är en liten, lugn och trygg stad med vacker natur. De flesta gillar även utbildningen de får på SFI väldigt mycket. Vad de däremot gillar mindre är boendesituationen på förläggningen och att det är svårt att få jobb samt egen bostad här. De flesta har även svårt för det kalla klimatet med långa vintrar. Det råder även väldigt skilda åsikter om hur de blir bemötta av bodensarna. Ungefär hälften tycker att de är snälla och hjälpsamma medan andra hälften upplever att bodensarna är tysta, osociala och drar sig undan invandrare. I resterande del av broschyren kan ni ta del av deras egna ord. 4

5 VISSTE DU ATT Som en följd av lagändringar och oroligheter i världen ökade invandringen till Sverige Samma år blev Boden mottagningskommun. De som invandrat till Boden under 2000-talet är främst i åldern år, men det är även stor representation av barn och ungdomar. Om en svensk medborgare folkbokför sig i ett annat land och sedan flyttar tillbaka till Sverige räknas det som invandring. Under 2000-talet har de invandrade till Boden till största del kommit från: Jugoslavien, Sverige, Irak, Somalia, Eritrea, Afghanistan och Syrien var 2039 invånare i Boden födda utomlands. Det motsvarar 7,4 % av Bodens totala befolkning. Det är väldigt lågt jämfört med Sverige där befolkningen till 15,4 % är utlandsfödda. Eftersom att Boden är en mottagningskommun består invandringen till största del av människor som söker skydd från krig och oroligheter. Cirka en tredjedel av de som invandrar till Boden stannar kvar i kommunen. De vanligaste anledningarna till att de flyttar vidare är behovet av bostad, arbete och närhet till släkt och familj. Under 2013 invandrade 657 personer till Boden, varav 634 personer var födda utomlands och 23 personer var födda i Sverige. 5

6 Vilka har kommit till Boden under 2000-talet? Mellan åren 2000 och 2005 invandrade drygt personer årligen till Boden blev Boden en mottagningskommun vilket ökade invandringen till kommunen. Under 2000-talet har de vanligaste medborgarskapen bland de invandrade varit Jugoslavien, Sverige, Irak, Somalia, Eritrea, Syrien och Afghanistan. De flesta som invandrar till Boden är i arbetsför ålder, år, men det finns även en stor representation av barn och ungdomar. 6

7 ÅLDERSFÖRDELNING år 9% år 5% 65+ år 1% 0-5 år 9% 6-15 år 19% år 21% år 8% år 28% Vanligaste Näst vanligast Tredje vanligast medborgarskap medborgarskap medborgarskap JUGOSLAVIEN SVERIGE IRAK SOMALIA IRAK ERITREA 2011 ERITREA SOMALIA AFGHANISTAN 2012 ERITREA SYRIEN AFGHANISTAN 2013 ERITREA SYRIEN SOMALIA 7

8 Vad är orsaken till migrationen? Eftersom Boden är en mottagningskommun är det främst personer som sökt skydd från krig och oroligheter som kommit till Boden. Sedan 2010 är det ungefär 70 % som invandrat av den anledningen. Den näst vanligaste orsaken är anhöriginvandring, under 2000-talet har den varierat mellan %. Till anhöriginvandring tillhör familjemedlemmar som invandrar till Sverige för att bosätta sig med sin familj. Det kan exempelvis röra sig om familjemedlemmar till flyktingar eller utländska medborgare som gift sig med svenskar och flyttat hit. 80,9% 76% 57,6% 14,8% 19,1% 24% 42,4% 85,2% Inrikesfödda Utrikesfödda Utrikesfödda FÖRVÄRVSARB. EJ FÖRVÄRVSARB. Utrikesfödda Med förvärvsarbete menas lönearbete. 8

9 Hur ser arbetssituationen ut? I och med att Boden är en mottagningskommun bör jämförelser med resten av Sveriges invandring göras med försiktighet. Som tidigare nämnt har Boden främst flykting- och anhöriginvandring, vilket innebär att betydligt större del av resten av Sveriges invandring utgör arbetskraftsinvandring. Detta har påverkan på förvärvsfrekvensen. I Boden är andelen förvärvsarbetande åriga invandrare högre bland dem som bott en längre tid i Boden jämfört med de som bott här en kortare tid. Naturligt är att de som de närmsta åren invandrat inte har ett förvärvsarbete. Detta eftersom det tar tid att lära sig språket och komma in i samhället innan det blir aktuellt att skaffa sig ett jobb. Andelen som invandrade till Boden är därför lägre än rikets. Däremot är andelen förvärvsarbetande invandrare som bott en längre tid i Boden högre jämfört med hela Sverige. Av de som invandrat före 2000-talet har 76 % ett förvärvsarbete. De utrikesfödda som invandrade mellan har också högre förvärvsfrekvens jämfört med dem i resten av riket som bott här lika länge. Detta är ett tecken på framgångsrik integration som bodensarna ska vara stolta över. 9

10 Hur ser försörjningen ut? En persons nettoinkomst består många gånger av flera olika slags inkomster. A-inkomster; lön, näringsverksamhet och kapital B-inkomster; studiemedel, föräldrainkomst och pension C-inkomster; inkomster från de sociala trygghetssystemen som riktar sig till arbetslösa, sjuka och dem som inte klarar sin försörjning. Naturligt är att C-inkomster utgör en större del av inkomsten om man nyligt invandrat till Sverige. Men oavsett hur länge sedan man invandrade består utrikesföddas inkomster till större del av C-inkomster än vad de inrikes föddas gör. Att de utrikesfödda i Boden som invandrat innan 2000 har näst intill lika stor andel A-inkomster som de inrikesfödda tyder på framgångsrik integration. Deras inkomster består till 84,3 % av A-inkomster, detta att jämföra med de inrikesfödda i Boden som har A-inkomster till 85,2 %. Av de utrikesfödda som invandrat mellan har 79 % A-inkomster, vilket också tyder på bra integration i Boden. Nyligt invandrade, , har naturligt lägre A-inkomster och fler B- och C-inkomster än övriga. Den vanligaste inkomsten bland dem är ändå A-inkomster (42,1 %). 10

11 8,2% 10,1% 9,2% 6,6% 5,6% 11,8% 35,7% 22,2% A-INKOMSTER B-INKOMSTER C-INKOMSTER 85,2% 84,3% 79% 42,1% Utrikesfödda Utrikesfödda Utrikesfödda Inrikesfödda 11

12 Hur ser utbildningsnivån ut? Det är svårt att fastställa vilken den vanligaste utbildningsnivån är bland utrikesfödda som invandrat de senaste åren. För ungefär en femtedel av de som invandrat under 2010 eller senare är utbildningsnivån okänd då uppgifterna ännu inte samlats in för hela gruppen. Av de som invandrade mellan med känd utbildningsnivå är den vanligaste förgymnasial. För de som invandrade är eftergymnasial den vanligaste utbildningsnivån och för de som invandrade innan 2000 är gymnasial den vanligaste. Att utbildningsnivåerna skiljer sig beror på var de invandrade kommer ifrån och vilka förutsättningar de haft där. 12

13 Boden är en liten stad, men här finns ändå nästan allt som man vill köpa. Här finns det bra skola för barnen och bra lärare på SFI för nyanlända människor från andra länder. - Kvinna, 27 år, bott i Boden i 1,5 år 0,6% 1,3% 5,4% 21,6% 33,9% 33,5% 42% 26,1% FÖRGYMNASIAL UTB. 54,5% 48% 28,9% 23,9% GYMNASIAL UTB. EFTERGYMNASIAL UTB. 10,9% 17,3% 23,8% 28,4% OKÄND UTB. Utrikesfödda Utrikesfödda Utrikesfödda Inrikesfödda 13

14 Hur ser bostadssituationen ut? BOR DU PÅ FÖRLÄGGNINGEN? Av de 191 tillfrågade på SFI i Boden bor ungefär hälften på förläggningen. När de får specificera hur de bor så svarar 65 % att de antingen delar rum eller lägenhet med andra. Endast 35 % har egen lägenhet eller villa. Bristen på boenden och situationen på förläggningen är det de flesta nämner som dåligt med Boden när de i enkäten får uttrycka sig fritt. Ett problem är att det är svårt att finna studiero när de man bor med har annorlunda dygnsrytm och vanor. JA 51% NEJ 49% Det är svårt att få lägenhet i Boden. Jag bor i Migrationsverkets hem och det är svårt att sova där. Vi är fem personer som delar på ett rum. Vill du ha en lägenhet i Boden måste du vänta nästan tre år, det är inte bra. - Man, 25 år, bott i Boden i 1 år 14

15 HUR BOR DU? Villa 8% Delar rum 32% Egen lägenhet 27% Delar lägenhet 33% Boden är bra för här kan man promenera överallt både på dagen och kvällen utan att behöva ta buss överallt. Det är fridfullt att bo i Boden. - Kvinna, 30 år, bott i Boden i 1 år 15

16 Invandrarna en förutsättning för Bodens framtid Sverige är mitt inne i en period med extra stora pensionsavgångar uppnår totalt personer pensionsålder. Vilket innebär att det råder stor arbetskraftsbrist i Sverige växer arbetskraften endast i storstadslänen, men minskar i övriga landet; framförallt i Norrbotten som ligger sämst till. Detta påverkar i hög grad de offentliga budgetarna och påverkar möjligheterna att finansiera välfärdssystemen då statens och kommunernas skatteinkomster utvecklas negativt. Den stora utmaningen blir därför att öka arbetskraftsdeltagandet och minimera strukturarbetslösheten. Antal Av de kommuner med fler åldersavgångar i offentlig sektor än inträden av ungdomar på arbetsmarknaden som helhet ligger Boden tredje sämst i landet. Differensen av åldersavgångar jämfört med nytillskott av ungdomar ligger på Det innebär att vi behöver få in fler arbetsföra människor till Boden. För oss har den utrikesfödda befolkningen den största arbetskraftspotentialen, särskilt kvinnor. Att få fler utrikesfödda i arbete är därför av central betydelse. 16

17 Avgångar i offentliga sektorn Avgångar totalt Nyskott av ungdomar Källa: SCB, Arbetsförmedlingen För Boden har invandringen även inneburit fler arbetstillfällen. Ett bra exempel på det är Migrationsverket. Det är en av kommunens största arbetsgivare med en personalstyrka på cirka 150 anställda. Utan invandringen hade Boden inte haft de arbetstillfällena. En annan naturlig aspekt är att arbetsbehovet inom service och handel växer med en ökad befolkning. Boden har behov av arbetskraft inom Omsorgen Offentlig förvaltning Restaurang Service Försvaret Utbildade: - Mekaniker - Maskinförare - Bussförare 17

18 Hur skapar vi ett nytt vi? Hur går vi från invandring till integration? Hur får vi de invandrade att känna sig som en viktig del av gemenskapen? Hur skapar vi ett nytt vi? Att arbeta med integration handlar om att sammanföra olika delar till en helhet. Vi tror att lyckad integration bygger på att vi fokuserar på fördelarna invandringen medför istället för nackdelarna. Att vi på bästa sätt tillvaratar de människor som kommer till Boden. Idag bor det till 7,4 % utrikesfödda personer i Boden. Om vi inte välkomnar dem in till gemenskapen och på så vis skapar ett nytt vi kommer det få väldigt negativa effekter för Boden. Faktum är att vi behöver dem precis lika mycket som de behöver oss, om inte mer. Sveriges befolkning består till 15,4 % av utrikesfödda personer. De utgör med andra ord en stor del av oss, en stor del av det nya vi som vi måste skapa. Integrationen är därför en helt avgörande framtidsfråga för Sverige. Dels att människor ska känna tillhörighet, få jobb och bli självförsörjande, men även i en global värld. I Sverige har vi nästan alla världens språk samlade i ett land. Det är en jättemöjlighet i den internationella konkurrensen. Om vi lyckas, och fortsätter lyckas med integrationen, kommer det vara förklaringen till att vi bibehåller vår välfärd i Sverige. Gör vi det motsatta får vi motsatt effekt. 18

19 Integrationsprojekt i Boden Klondyke Ett samarbete mellan Bodens kommun, ABF, Bodenbo och Migrationsverket som syftar till att underlätta mottagandet av asylsökande till Boden och anpassning till orten. Projektet innefattar viss undervisning i svenska, samhällsinformation och boskola. Boden - öppet för alla Ett samverkansprojekt mellan BBK och Bodens kommun med huvudsyfte att utbilda alla ungdomsledare i integrationsfrågor. IOGT-NTO Sommarläger Sommarlägret syftar till att erbjuda utrikesfödda barn en meningsfull fritid under sommarlovet. De allra flesta som har kommit till vårt land har lyckats bra; var tredje läkare och var fjärde tandläkare är född i ett annat land. Sedan 2006 har drygt utrikesfödda fått jobb och idag är drygt utrikesfödda sysselsatta. Vårt välfärdssamhälle, och framförallt vårdsektorn, skulle inte klara sig utan den arbetskraft som den utrikesfödda befolkningen står för. Erik Ullenhag, Sveriges integrationsminister 19

20 Jag trivs i Boden, jag är frisk i Boden, jag är glad i Boden. - Man, 32 år, bott i Boden i 1 år