Integrationsutskottet

Transkript

1 Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan Stockholms stadsdelar gällande hög respektive låg arbetslöshet, sjukdagar, utbildningsnivåer samt inkomstnivåer. Dessa faktorer samverkar. På kungsholmen är 2 % av de 25-54år år gamla öppet arbetslösa, motsvarande siffra för Rinkeby är 11,6%. 1 I en jämförelse om ohälsotalet, d.v.s. antal sjukdagar per person med ersättning från försäkringskassan, visar att i Rinkeby- Kista är antalet sjukdagar per år 32 dagar respektive Östermalm där antalet sjukdagar per person är 12 dagar per år. 2 Löneskillnaderna mellan områdena Rinkeby/Kista och Normalm är också en stor kontrast, det skiljer sig hela 47 %. 3 Segregationen visar sig också i stora skillnader när det kommer till utbildning. I Rinkeby- Kista och Skärholmen är dessutom andelen av befolkningen, år, med eftergymnasial utbildning lägst, endast 24 %. På Norrmalm, Kungsholmen och i Bromma är procentsatsen istället 69 % respektive 68 % och 62 %. På Norrmalm är även andelen med gymnasiebehörighet störst, 96 %. I samma stad, men i stadsdelen Rinkeby- Kista är 73 % gymnasiebehöriga, siffran för hela Stockholm är 88 %. Det finns en etnisk boendesegregation. I tillexempel Rinkeby och Tensta är andelen utrikes födda samt inrikes födda med utrikes födda föräldrar, 80 %. Tillskillnad från tillexempel Östermalm där andelen är 20 %. 4 Majoritetsbefolkningen är på det sättet inte i kontakt med de utlandsfödda samt de med utlandsfödda föräldrar. Kontakten mellan de olika stadsdelarna saknas. Att majoritetsbefolkningen och utlandsfödda inte bor i samma stadsdelar, eller 1 Publicerad: Uppdateras kontinuerligt under året. Uppdaterad: 15/ Stockholms Stad, ( ) Detaljerad Statistik, Statistikstockholm.se, Hämtad Publicerad: Uppdateras kontinuerligt under året. Uppdaterad: 15/

2 att barnen inte går skola med varandra, skapar problem i att assimilera utlandsfödda i det svenska samhället som syns i t.ex. det svenska språket. Alldeles för få går klart utbildningen i SFI och klasserna i Stockholm är stora. År 2012 var det nästan 60 elever i SFI per lärare vilket kan jämföras med siffra för hela riket som var Dessa faktorer bidrar till ett segregerat samhälle. Segregationen bidrar till att vissa grupper står utanför samhället. Det skapar en känsla av frustration hos de grupper som står utanför samhället. Den frustrationen kan ses i form av upplopp. Där har vi kravallerna i Husby, som exempel. 6 7 Orsaker Boendesegregation Frivillig boendesegregation: Personer från liknande bakgrund söker sig till landsmän och folk med samma kultur. Ofrivillig boendesegregation: Folk som inte har råd måste bosätta sig i ett område där bostäderna är billigast medan personer med mer pengar väljer att flytta till mer eftertraktade områden. Statistiken jämför skillnaden i pris per kvadratmeter mellan två olika områden. En lägenhet på Östermalm kostar 69000kr/per kvadratmeter, 25000kr/per kvadratmeter i västerorts ytterförorter. 8 Utbildning De stora skillnaderna mellan skolresultaten beror främst på: 1. I ett område med hög invandring har naturligt många fler elever ett annat språk än svenska som modersmål. Detta leder naturligtvis till höga resultat blir svårare att uppnå. 5 Publicerad: Uppdateras årligt. Uppdaterad: 11/ Publicerad Uppdaterad: 11/ Publicerad: 21/ Uppdaterad: 11/ C3%B6rorter&LK=3009&Typ=Boratter&Months=12&Ant=377&Extra1=8888&Extra2=8888 Publicerat: Priset är mätt på en 3månaders period: augusti 2013-oktober Uppdaterad: 11/5-2013

3 2. Att föräldrarna i lägre uträckning har efter gymnasialutbildning vilket leder till att de inte kan ge samma stöd till sina egna barn i deras studier. 3. Resultaten i skolorna i samma områden får också sämre genomsnittsresultat eftersom många av dem högpresterande eleverna väljer mer attraktiva skolor Orsaker till att SFI utbildningen inte håller samt att invandrare får sämre möjligheter till att lära sig svenska: 1. Att allt för många hoppar av SFI utbildningen 2. Det är för stora klasser i SFI utbildningen vilket leder till att man inte får det individuella stöd som man behöver (ca 60 personer per lärare i varje klass) 3. Att kontakten mellan majoritetsbefolkningen och invandrarna saknas, p.g.a. boendesegregationen, vilket leder till att färre invandrare kommer i kontakt med personer med svenska som modersmål. Konsekvenser Konsekvenser orsakade av de olika utbildningsnivåerna: Att vissa områden har sämre skolresultat innebär att alla barn i Stockholm inte har samma möjlighet till en likvärdig utbildning. Är man ung i dessa områden kan det faktum att större delen av skolans elever får relativt dåliga resultat göra det svårare för de eleverna att få tillräckligt bra betyg och även minska motivationen till att göra bra ifrån sig. Detta kan sedan leda till att det blir svårare att få jobb och då ökar känslan av utanförskap vilket leder till att det bildas en ond cirkel som kan vara svår att ta sig ur. Att kunna det svenska språket är nödvändigt i de allra flesta jobb och för att komma in i det svenska samhället. Alla problem vi har tagit upp i vår motion försvåras om man inte kan det svenska språket tillräckligt bra och just därför ger den bristande SFI-undervisningen så förödande konsekvenser. Sammanfattningsvis ökar arbetslösheten och det blir ekonomiska problem för individen, grupper och samhället. Konsekvenser orsakade av boendesegregationen: Klyftorna ökar. Det är visat att man lätt döms utifrån var man är bosatt och att ett segregering boende leder till en känsla av utanförskap och frustration

4 då man då känner sig utpekad och fångad av fördomar. 9 Detta är givetvis påfrestande för individen och kan leda till psykisk och fysisk ohälsa, då individen inte utnyttjar sin fulla potential i att kunna arbeta samt fullfölja utbildning. I längden kan dessa problem även översättas till samhällskostnader i form av sjukvård och bidrag. 10 En stor konsekvens av bostadssegregationen är att invandrare som kommit till Sverige inte träffar infödda svenskar. Detta leder till att det blir svårare att som invandrare integreras i det svenska samhället samt att lära sig det svenska språket. En annan konsekvens är att människor av olika kulturer inte möts, det låter en "vi och dem" känsla växa fram i samhället och skapar en miljö där främlingsfientlighet och fördomar kan växa sig starkare. Sammanfattningsvis bidrar den etniska boende segregationen till ett fördomsfullt samhälle, och utanförskap i frustration för grupper och individen. Då olika grupper i samhället bor separerade från varandra p.g.a. deras ekonomiska förutsättningar. Sammanfattningsvis bidrar konsekvenser av segregationen till ekonomiska problem för individen, grupper, och samhället. Konsekvenserna av segregationen bidrar också till ett samhälle där främlingsfientlighet och fördomar växer sig starkare, vilket i sin tur inte håller i ett demokratiskt samhälle. Ett segregerat samhälle bidrar till en dålig välfärd och ekonomi. Åtgärdsförslag Mot bakgrund av dessa fakta föreslår vi följande: För att minska boendesegregationen föreslås följande: Att Stockholms stad inkluderar ett integrationsperspektiv i planeringen av nya områden och upprustningen av gamla områden. Ett integrationstänk ska överspänna stadsplaneringen på samma sätt som hållbar utveckling gör i dagsläget. Stadsdelar ska inte stigmatiseras, det är staden i sin helhet som ska beröras. Målet ska vara att göra både framtida och gamla stadsdelar attraktiva vilket inbjuder till interaktion stadsdelarna emellan och således interaktion mellan olika socioekonomiska - och etniska grupper. Arkitekter och 9 Uppdaterad: Publicerad: Publicerad: Augusti Uppdaterad:

5 stadsplanerare hävdar att segregation kan minska genom att man bygger rätt typ av bebyggelse och boendeformer. 11 Genom variation uppnår man stadsdelar som är tillgängliga för olika grupper, med olika ekonomiska förutsättningar. Och genom att vidta åtgärder för att integrera Stockholms stadsdelar minskar distansen mellan olika befolkningsgrupper. Därför ska det finnas nya områden som byggs innehålla olika typer utav boendeformer. Det ska finnas både hyresrätter och bostadsrätter och såväl stora som små lägenheter samt varierad typ av bebyggelse i form av både höghus och låghus etc. Detta påminner om ABC-städer, som t.ex. Vällingby, som tillfredsställer olika människors olika behov 12 För att minska arbetslösheten föreslås följande: 1. En statligt ekonomisk satsning ska utveckla SFI. Att Stockholms stad förbättrar SFI-utbildningen genom att: a) minska klasserna till max 45 elever per lärare för att kunna få mer individuellt stöd. b) Stockholms stad undersöker bland vilka grupper det är minst antal människor som pratar svenska (ex. kön, åldrar, härkomst) och öka insatserna för de grupperna. 2. För att öka gemenskapen inom Stockholm mellan ungdomar föreslår vi följande: Skolor ska erbjuda fritidsaktiviteter som: a) Etablerade skollag inom olika sporter, för att öka lagandan mellan eleverna på respektive skola i kommunen. Detta öppnar upp för möjligheter att anordna tävlingar inom de sporter som skolan erbjuder. Genom tävlingar stärks lagandan och en sorts gemenskap skapas, då man träffar folk från andra skolor. b) Estetiska föreningar som fungerar som skollagen och olika event som t.ex. musikaler, konserter och talangjakter skolor emellan. Öka utbudet av aktiviteter på fritidsgårdar 11 Publicerad Uppdaterad: Uppdaterad:

6 a) Om utbudet av aktiviteter på fritidsgårdar ökar så kommer flera olika grupper att söka sig dit. Utveckla ungdomsverksamheterna a) Satsa mer pengar på verksamheter som tillhandahåller intresseverksamheter för ungdomar, såsom aktiviteter inom sport, musik etc. Man kan ta inspiration av de olika verksamheter som Fryshuset har och utveckla liknande projekt på fler platser i Stockholm. Dessa mötesplatser tror vi kommer öka integrationen mellan ungdomar från olika platser i Stockholm, med olika förutsättningar, bakgrund och synsätt. 3. Att grundskolan i Stockholms stad blir mer likvärdig Genom att: a) Utveckla kontinuerliga samarbeten mellan grundskolor från olika stadsdelar i Stockholms stad. Exempelvis studiemässiga samarbeten och gemensamma friluftsdagar. Detta för att öka förståelsen och gemenskapen mellan elever i olika stadsdelar. b) Gratis läxhjälp ska erbjudas på alla skolor. Elever ska ha rätt till likvärdig utbildning oavsett studiestöd hemifrån. c) Grundskolor kartlägger nyanlända barns kunskaper och tar fram en individuell åtgärdsplan för hur eleverna ska komma ikapp sina skolkamrater. d) Satsa ekonomiskt på förberedande svenska kurser på alla grundskolor i Stockholm. Med dessa förslag kan integrationen mellan Stockholms stadsdelar öka och minska känslan av utanförskap.