TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011

Transkript

1 TRYGG I STOCKHOLM? Brottsförebyggande arbete i Stockholms stad Trygghetsmätning 2011

2 Stockholm Sveriges huvudstad invånare Staden har c:a anställda 14 stadsdelsnämder 16 facknämnder 16 bolagstyrelser

3 STOCKHOLMS STADS POLITISKA ORGANISATION Kommunfullmäktige 101 ledamöter Kommunstyrelsen Finansroteln Trafik- och arbetsmarknadsroteln Stadsbyggnadsoch idrottsroteln Skolroteln Äldre- och ytterstadsroteln Stadsmiljöroteln Socialroteln Kultur- och fastighetsroteln 14 stadsdelsnämnder 16 facknämnder 17 bolagsstyrelser SIDAN 3

4 Stockholms stads stadsdelsnämnder 1. Bromma 2. Enskede-Årsta-Vantör 3. Farsta 4. Hägersten-Liljeholmen 5. Hässelby-Vällingby 6. Kungsholmen 7. Norrmalm 8. Rinkeby-Kista 9. Skarpnäck 10. Skärholmen 11. Spånga-Tensta 12. Södermalm 13. Älvsjö 14. Östermalm

5 Hässelby- Vällingby (65 239) Spånga- Tensta (37 675) Rinkeby- Kista (45 691) Bromma (65 635) Stockholms stad 14 stadsdelsområden dec 2010 Antalet invånare i staden har ökat med personer mellan dec 2008 och dec 2010 Kungsholmen (61 047) Norrmalm (66 812) Östermalm (65 528) Södermalm ( ) Skärholmen (33 662) Älvsjö (25 130) Hägersten- Liljeholmen (74 096) Enskede- Årsta- Vantör (90 620) Farsta (50 750) Skarpnäck (43 533)

6 Samverkansorganisation för det brottsförebyggande arbetet Västerort chefssamråd City chefssamråd Söderort chefssamråd 4 Lokala brottsförebyggande råd 4 Lokala brottsförebyggande råd 6 Lokala brottsförebyggande råd

7

8 Historik 2001 års budget: en brottsförebyggande strategi ska tas fram för Stockholms stad. 2003: arbetet påbörjas på Socialtjänstförvaltningen. 2005: ärendet Brottsförebyggande program för Stockholms stad tas i socialtjänstnämnden. 2006: Stockholms stads brottsförebyggande program antas av Kommunfullmäktige års budget: det brottsförebyggande programmet ska revideras.

9 Hösten 2009: Reviderad version antogs av Kommunfullmäktige Konkretisering: främst genom att ange aktiviteter och indikatorer för det brottsförebyggande arbetet. Programmet ska vara kompatibelt med stadens integrerade ledningssytem (ILS). Programmet ska vara flexibelt i förhållande till olika problemtyper och nivåer, olika förvaltningar och i relation till stadens samverkanspartners.

10 Mål och särskilda prioriteringar Att minska antalet brott och öka tryggheten Stadens nämnder och bolag ska utforma brottsförebyggande och trygghetsskapande aktiviteter inom sina respektive verksamhetsområden Uppföljning ska göras inom ramen för stadens integrerade lednings system (ILS) med indikatorer

11 Exempel på några indikatorer Anmälda brottsbalksbrottbrott per invånare. Totalt och på ett urval brottskategorier. Hela staden och på 14 stadsdelsområden. Självrapporterad utsatthet för brott från stadens trygghetsmätning, staden som helhet, uppdelat på 14 stadsdelsområden och stadsdelar. Självrapporterad upplevd trygghet från stadens trygghetsmätning, staden som helhet, uppdelat på 14 stadsdelsområden och stadsdelar. Självrapporterad utsatthet för brott bland elever i skolår 9 och skolår 2 på gymnasiet Andel barn, upp till 17 år, som under året misstänkts för brott i staden som helhet, uppdelat på 14 stadsdelsområden Andel unga vuxna, år, som under året lagförts för brott i staden som helhet, uppdelat på 14 stadsdelsområden

12 Aktiviteter i stadens brottsförebyggande program Stärka formell och informell social kontroll Minska brottsbenägenheten Försvåra genomförandet av brott Lindra brottens skadeverkningar Minska obefogad rädsla för brott SIDAN 12

13 Trygg i Stockholm? En stadsövergripande trygghetsmätning 2006: Pilotundersökningen Holmen-Kollen 2008: Hela staden Trygg i Stockholm? : Hela staden Trygg i Stockholm? 2011

14 Undersökningens övergripande syften: Bidra till att Stockholms stads inriktningsmål, att skapa en tryggare stad, följs upp Mätpunkt av indikatorer avseende trygghet i Stockholms stads brottsförebyggande program Beslutsunderlag för lokalt trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete i stadens förvaltningar och bolag SIDAN 14

15 Undersökningens genomförande Ca 250 personer i varje stadsdel, 300 i stadsdelar där 40 procent eller mer är av utländsk härkomst personer tillfrågades svarande vilket är 59 procent Tre påminnelser (varav två med enkät) Telefonintervjuer

16 Exempel på variation i befolkningsstrukturer i Stockholms stad 2010 Spånga-Tensta befolkningsstruktur Kungsholmens befolkningsstruktur Stockholms stads befolkningsstruktur

17 Anmälda brott, misstänkta barn och unga samt lagförda unga vuxna De anmälda brotten i Stockholms stad har minskat, mellan åren 2008 och 2010, från 158 till 142 anmälningar/1 000 invånare Antalet ungdom, år, som misstänkts för brott har minskat, mellan åren 2007 och 2010, från 65 till 56 misstänkta/1 000 ungdom Framförallt när det gäller stöld- och skadegörelsebrott Antalet unga vuxna, år, som lagförts för brott är oförändrat, mellan åren 2009 och Ca 30 ung vuxen/1 000 ung vuxen lagfördes under 2009 och 2010

18 Några intressanta resultat Tryggheten har ökat i Stockholms stad. Andelen Stockholmare som upplever oro eller rädsla för att utsättas för brott har minskat under de senaste tre åren. Staden upplevs som ljusare på kvällar och nätter, mindre klotter och skadegörelse och färre personer upplever ungdomar som störande inslag i stadsbilden där de bor. Personer med funktionsnedsättning uppger i större utsträckning att de utsatts för brott än den övriga populationen. Personer med funktionsnedsättning är oroligare för att utsättas för rån och för att gå ut efter mörkrets inbrott i området där de bor, på grund av rädsla för att utsättas för brott än den övriga populationen.

19 50 40 Andel personer som varit oroliga för att utsättas för brott en gång i månaden eller oftare under de senaste 12 månaderna

20 En bild av verkligheten

21

22 En annan bild av verkligheten

23 10 Andel personer som utsatts för misshandel under de senaste 12 månaderna i stadens 14 stadsdelsområden ,8 3,4 1,8 2,3 1,5 1,51,6 1,2 1,3 1,9 1,8 1,9 2 1,8 1,61,7 1,7 2,8 1,5 1,61,7 1,7 1,7 1,3 2,1 2,8 3,7 1,9 1,7 0

24 50 Andel personer som ganska eller mycket ofta känner sig oroliga för att utsättas för överfall eller våld i den offentliga miljön

25 100 Andel personer som upplever att mörka och oupplysta områden i stor utsträckning stör ordningen i området där de bor

26 50 40 Andel personer som känt oro för att gå ut, alt inte går ut, sent på kvällen på grund av oro för att utsättas för brott

27 50 Andel personer som ganska ofta eller ofta känner sig oroliga för att utsättas för inbrott i bostaden

28 50 Andel personer som ganska ofta eller ofta känner oro för att utsättas för rån

29 50 40 Andel oroliga för brott bland de som upplever att de har funktionsnedsättning Upplever funktionsnedsättning Upplever inte funktionsnedsättning Oro för brott Oro efter mörkrets inbrott Oro närstående Oro våld offentlig miljö Oro överfall/våld i hemmet Oro rån