Uppväxtvillkor i Sofielund

Transkript

1 Malmö Högskola Lärarutbildningen BUS K1 Uppväxtvillkor i Sofielund Annica Månsson, Clara Holmström, Bobby Wester, Sofi Lindström, Eleonohra Ståhlbrandt, Marjan Babakr, Demir Cehic, Martin Rosén, Tairah Ahmad, Sahar Kazemi

2 Uppväxtvillkor i Sofielund Uppväxtvillkor i Sofielund Inledning och syfte Metod Resultat Diskussion Referenser Elektroniska referenser Litteratur... 7

3 1. Inledning och syfte Vi har fått i uppgift att dokumentera och analysera uppväxtvillkoren i en av oss själva utvald stadsdel i Malmö. Målet med dokumentationen är att vi ska försöka se hur det är att vara barn och växa upp i en viss miljö. Vi i grupp K1 valde Sofielund som vår uppväxtmiljö, en del i stadsdelen Södra innerstaden. följdfrågor är följande: Vår frågeställning blir därför Hur är det att växa upp i Sofielund? Våra Vad finns det för fritidsaktiviteter för barn i området? Hur ser närmiljön ut? Är det ett område som barn kan känna sig trygga i? Är det någon skillnad på norra och södra Sofielund? Hur stor del i det sociala nätverket har Folkets hus? 2. Metod Vi började med att göra en observation av området, det vill säga ett besök i Sofielund, vi tog en promenad som utgick från norra Sofielund och fortsatte vidare till södra Sofielund. (se karta i bilaga 1) Under promenaden skrev vi ner direkta reflektioner och fotograferade även en del. Efteråt satte vi oss tillsammans på en innergård och diskuterade vilka intryck vi alla fått. I Norra Sofielund finns ett Folkets hus, vi lyckades få en liten intervju med föreståndaren Carlos Cortés också. mestadels tittat på statistik. Arbetet fortsatte med att vi sökte upp allmänna fakta om Sofielund i stort, vi har Vi har använt oss av en del litteratur, Barn- och ungdomspsykologi har varit till hjälp för analysarbetet, dessutom fick vi ta del av en bekants C-uppsats som handlar om boendesegregationen i Seved som är en del av södra Sofielund.

4 3. Resultat Sofielund är en del av stadsdelen Södra innerstaden och gränsar i norr till Möllevången och i söder till Södervärn, Dalaplan och Augustenborg. Sofielund delades upp i norra och södra Sofielund år 1874 av en järnväg, samma uppdelning finns kvar än idag. Norra Sofielund är både mer öppet och bättre vårdat än södra Sofielund. Detta gäller både byggnaderna och hur städat det var på gatorna när vi var där. Båda stadsdelarna hade dock fina, relativt nybyggda lekplatser. Både norra och södra Sofielund består till stor del av flerbostadshus med hyresrätter, men i södra Sofielund är det trängre mellan husen. Innergården vi satt på var dock rymlig, med en fin lekplats, en gräsmatta samt lite träd. Vi fortsätter direkt med statistiken då det är där vi har hämtat mycket av våra fakta kring stadsdelen. Statistiken vi utgår från är uträknad mellan åren 2004 och Norra Sofielund Södra Sofielund Folkmängd Andel unga, 0-24 år 33% 37% Utländsk bakgrund 41% 61% Försörjningsstöd 16% 22% Inkomster/ inv/år SEK SEK Eftergymnasial utb. 44% 32% Valdeltagande 60,4 % 54,2% 2008, Malmö Stad) (ur Strategisk Utveckling, Då man jämför de olika delarna norra Sofielund och södra Sofielund, finner vi en viss skillnad på livsvillkoren, men i båda delarna ser vi att barn och ungdomar utgör en stor del av befolkningen. Utifrån den fullständiga statistiken ser vi att en stor del av de arbetslösa är unga. Cirka en femtedel av befolkningen i Sofielund är i behov av försörjningsstöd i olika former, vilket påverkar inkomstgenomsnittet. (www1) Efter samtal med de andra grupperna märkte vi en markant skillnad på medelinkomst.

5 Södra Sofielund har även en etniskt mycket blandad befolkning som kan spela en roll på arbetsmarknaden, då vissa omständigheter kan göra att den utbildningen som de innehar från hemlandet inte går att applicera på svenska arbetsmarknaden. I norra Sofielund kan man finna många verksamheter både för barn, ungdomar och vuxna då Folkets hus är förlagt i det området. Folkets hus har runt besökare om året, runt 400 per dygn, och har öppet 8-22 dagligen. Alla är välkomna där och det finns en mängd aktiviteter som de håller i, för barn bland annat fritidshem, scoutkår, mammaträffar, föreställningar och dans. Detta fick vi fram genom ett samtal med Folkets hus föreståndare Carlos Cortés. I södra Sofielund ser vi en brist på sådana verksamheter och barn och ungdomar väljer istället att umgås utomhus längs gatorna alternativt i det lokala ungdomscaféet, detta utifrån egna observationer i området. Från två boende i området får vi höra att det vid alla tider på dygnet är mycket folk ute, folk i alla åldrar. På Sevedstorget i södra Sofielund ligger Mötesplatsen som är en lokal som med sina brobyggare underlättar för de boende i området att komma in i samhället. (Helmer, 2008) 4. Diskussion Vissa av oss kände att barn som växer upp i en stadsdel med hög arbetslöshet som är så pass segregerat som Sofielund är kan de inte få det stöd och den stimulans som de behöver. Vissa i gruppen anser att barn som växer upp i en sådan miljö får svårare att bygga upp ett självförtroende, känna tillhörighet och kamratskap. Det diskuterades att isolering kan uppstå mellan svenska barn och barn med utländsk bakgrund. En annan åsikt som framfördes var att blandningen av nationaliteter kan bygga broar mellan kulturer. Det dök upp åsikter som t. ex att trångboddhet leder till psykisk ohälsa som i sin tur ökar utanförskapet och kriminaliteten. Den etniska och socioekonomiska segregeringen får negativa effekter. I familjer med låg inkomst minskar möjligheterna att ge barn stimulans av olika slag, det försvårar helt enkelt det materiella vilket kan försvåra barnets kognitiva utveckling. Forskning visar på att barn i familjer med svag ekonomi har sämre hälsa och fler psykosomatiska besvär och de löper större risk för psykiska sjukdomar. I Barn- och ungdomspsykologi kan vi läsa följande: Flera undersökningar visar ett samband mellan barnens intellektuella utveckling och föräldrarnas utbildning och socioekonomiska ställning. Barn som växer upp i lägre socialgrupper där föräldrarna

6 har låg utbildningsnivå har också en lägre intelligenskvot än barn med medelklass eller högre socialgrupper (s. 168, Evenshaug, Hallen) I södra Sofielund har folk låg inkomst och frågan man kan ställa sig är; är alla jämlika i det mångkulturella samhället? Vissa i gruppen kände att Sofielund idag inte är en trygg miljö för barnens kognitiva, språkliga, emotionella, fysiska och sociala utveckling. Vi ser en brist på fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Dock verkade Sevedstorget vara en mötesplats för de boende och med dess lekplats erbjuder de i alla fall de mindre barnen en plats att leka med varandra. En av oss tror att barn och ungdomar i Sofielund saknar svensk bekantskapskrets som de kan identifiera sig med. Klassklyftsamhället är stort och i södra Sofielund ser man flerspråkiga traditioner, folk med olika etniska och kulturella bakgrunder, olika värderingar och konflikter mellan generationerna. Barnen lär sig svenska lättare och tillägnar sig kulturella värderingar, det kan uppstå en konflikt mellan föräldrar och barn. Föräldrarna förlorar sin auktoritet och barnen vill inte identifiera sig med dem. Detta är en egen tolkning. Det vi kommit fram till är att föräldrarnas arbetslöshet, familjens socioekonomiska status och geografiska förhållanden påverkar barnens utveckling och beteende. En annan åsikt som framfördes var att blandningen av nationaliteter kan bygga broar mellan kulturer, både mellan svenskar och invandrare och mellan olika invandrargrupper. Av detta arbete fick vi en bild av hur mycket ett område kan påverka hela ens uppväxt och möjligheter att utvecklas. En miljö utan aktiviteter och förebilder är en miljö som gör att barn blir rastlösa, vilket kan leder till olika komplikationer som t.ex. utanförskap och kriminalitet. Detta kan i sin tur leda till dålig självkänsla och osäkerhet, en rädsla för att komma ut i samhället. En miljö med fritidsaktiviteter är viktigt för barnen och ungdomarnas psykiska och fysiska hälsa och utveckling. Man blir kreativ och söker efter mer kunskap, när man utvecklas stärks självförtroendet och ger mersmak på att fortsätta lära sig. Integration är mycket viktigt för att alla människor, oavsett ålder, kön och klasstillhörighet, för att komma in i samhället. Människor lär sig genom varandra i ett integrerat samhälle, fördomar och diskriminering minskar när olika grupper av människor lär sig leva tillsammans. Vi tror att klimatet i Sofielund skulle förbättras avsevärt om man satsade på att sammanfoga de olika grupperna av människor. Både barn och vuxna skulle bli mer öppna för nya upplevelser och ett samhälle baserat på solidariska och jämställda grunder kunde träda fram.

7 5. Referenser 5.1 Elektroniska referenser Malmö stads statistik, tillgänglig mradesfakta2005/sodrainnerstaden05.4.d2883b106e53ae64c html 5.2 Litteratur Evenshaug, Oddbjörn och Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Studentlitteratur AB Helmer, Zebastian (2008). Välfärd för nästan alla. C-uppsats, IMER 61-90p

8 Bilaga 1