Med fokus på den socioekonomiska segregationen i Helsingborg

Transkript

1 HELSINGBORG STATISTIK OM HELSINGBORG OCH DESS OMVÄRLD NR 5:2008 En delad stad eller hel? Med fokus på den socioekonomiska segregationen i Helsingborg I samhällsplaneringen används ordet segregation ofta för att visa på skillnader mellan olika geografiska områden eller mellan olika befolkningsgrupper. Det finns olika typer av segregation, men här görs ett försök att beskriva boendesegregationen i Helsingborg med hjälp av socioekonomiska variabler. Den socioekonomiska segregationen visar på vilka resursskillnader det finns mellan olika områden och dess invånare. Det resursstarkaste området i Helsingborg är statistikområde 014 Mariastaden. Detta område har bland den högsta andelen förvärvsarbetande och andelen med eftergymnasial utbildning samt bland den högsta medelinkomsten i Helsingborg. 190 Hittarp-Laröd och 064 Gustavslund är andra resursstarka statistikområden. Det resurssvagaste statistikområdet i Helsingborg är 071 Planteringen. Detta område har bland den lägsta andelen förvärvsarbetande och andelen med eftergymnasial utbildning samt bland den lägsta medelinkomsten i Helsingborg. Andra statistikområden med samma struktur är 022 Drottninghög och 044 Närlunda. Mellan 1998 och 2006 har närmare hälften av statistikområdena en utveckling som motsvarar Helsingborgs. Två områden har haft en betydligt bättre utveckling än övriga områden och det är 042 Eneborg och 064 Gustavslund. Gustavslunds utveckling beror på nya bostäder i området, vilket medfört att resursstarka personer flyttat dit. Eneborgs positiva utveckling beror bl a på en kraftig ökning av medelinkomsten och en betydande ökning av andelen förvärvsarbetande. Källa: Statistiska centralbyrån ANSVARIG UTGIVARE Stadskansliet, Statistikenheten Kommundirektör Stellan Folkesson Ref: Marianne Toreblad, Använd gärna materialet i Perspektiv Helsingborg, men ange källa: Perspektiv Helsingborg, Helsingborgs stad Mer statistik om Helsingborg finns på

2 Segregation Vad menas med segregation? Det första man bör ha i åtanke att ordet segregation betyder åtskillnad och kan finnas inom många områden. Helsingborg beskrivs ofta som en segregerad stad, men vad menas med det egentligen? Ett sätt att beskriva det är att definiera det som att olika befolkningsgrupper bor och lever åtskilda från varandra med en upplevd social distans mellan grupperna. I samhällsplaneringen används ordet segregation ofta för att visa på skillnader mellan olika geografiska områden eller mellan olika befolkningsgrupper. Det finns många användningsområden för ett mångfacetterat begrepp som segregation men här och i samhällsplaneringen använder vi oss av boendesegregation som definition av ovanstående. Vid studier av boendesegregationen, studeras förutom själva boendet (hustyp, upplåtelseform etc) också ofta tre andra typer av segregation, nämligen demografisk, socioekonomisk och etnisk. Dessa olika typer av segregation har ett inbördes förhållande och kan alla knytas till och beskriva boendesegregationen, vilken de därmed blir underlydande. Den demografiska segregationen visar skillnader i var befolkningen i olika åldrar, kön och hushållstyper bor. Den socioekonomiska eller sociala segregationen visar på resursskillnader mellan befolkningen i olika områden. Den etniska segregationen visar på var befolkningen med olika etnicitet bor. Att ett område uppvisar t ex en viss social/socioekonomisk standard, innebär inte att enbart personer som har denna standard bor där, utan där finns också personer med både bättre och sämre standard i området. Det bör därför påpekas att en segregationsanalys främst beskriver skillnader i koncentrations- och fördelningsmönster. Segregationsanalys i Helsingborg Precis som i de flesta andra kommuner förekommer det boendesegregation även i Helsingborg. I centrala Helsingborg finns många bostadsrätter, i ytterområdet dominerar småhus och på t ex Drottninghög finns enbart hyresrätter. I budgeten för 2009 så står det att segregationen i staden skall motverkas genom att resurssvaga områden skall lyftas. För att kunna göra detta, är det av vikt att veta vilka områden som är resurssvaga och på vilket sätt de är det för att kunna sätta in rätta åtgärder. Ett sätt att beskriva hur resurserna fördelas över en stad/kommun är med hjälp av en socioekonomisk eller social segregationsanalys. Redan våren 2001 gjordes ett första försök att med hjälp av statistik från år 1998 beskriva hur olika delar av Helsingborg såg ut och hur resurserna då var fördelade. Samtidigt presenterades för första gången statistik om Helsingborg på tematisk karta. Med hjälp av socioekonomisk statistik för den arbetsföra befolkningen, nämligen år, skapades ett index som kunde visa på hur resurserna skiljer sig åt i Helsingborg. I indexet ingick följande variabler: andel förvärvsarbetande, medelinkomst, andel med eftergymnasial utbildning, andel med försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag), andel arbetslösa och ohälsotal. Statistikenheten har nu fått tillgång till statistik för år 2006 och kan därför titta på hur segregationen ser ut i Helsingborg detta år samt följa segregationsutvecklingen under en åtta års period. Som synes så visar kartan på nästa sida samt uppgifterna i tabellbilagan, inga större skillnader jämfört med den första kartan och analysen. Den största förändringen sedan den första analysen, är att statistikområde 014 Mariastaden år 2004 knoppades av från dåvarande statistikområde 012 Ringstorp.

3 Karta. Segregationsanalys 2008 (med data från 2006) Hittarp-Laröd Mariastaden Drottninghög Närlunda Gustavslund Planteringen Segregationsanalys 2008 Bygger på data från år ,5-19,5-6,5-6,4-19,5 - -6,6 Helsingborgs stad/ Kommunstyrelsens förv/statistikenheten Årets analys visar att 014 Mariastaden är det resursstarkaste området i Helsingborg och har varit så sedan statistikområdet bildades. Området har den högsta eller näst högsta andelen av förvärvsarbetande och andel vuxna med eftergymnasial utbildning samt näst högst medelinkomst samtidigt som området har bland de lägsta andelarna med försörjningsstöd (socialbidrag) och arbetslöshet samt bland det lägsta ohälsotalet i Helsingborg. Andra resursstarka statistikområden med ungefär samma socioekonomiska förhållanden som Mariastaden, är 190 Hittarp-Laröd och 064 Gustavslund. Analysen visar vidare att det resurssvagaste statistikområdet i Helsingborg är 071 Planteringen. Det beror på att området har den lägsta andelen förvärvsarbetande, lägsta andelen med eftergymnasial utbildning samt nästlägsta medelinkomsten i Helsingborg samtidigt som andelen med försörjningsstöd, andelen arbetslösa och ohälsotalet är bland de högsta i Helsingborg. Några andra statistikområden med ungefär samma resurssvaga struktur som Planteringen är 022 Drottninghög och 044 Närlunda.

4 Tabell 1. Rangordning 2008 efter index. Förändring jämfört med 2001 (Statistiken avser 2006 resp 1998) B-område Förändring 190 Hittarp-Laröd Gustavslund Eskilsminne Ramlösa Rydebäck Tågaborg N Allerum Fältabacken Råå Sofieberg Tågaborg S Gantofta Centrum Husensjö Norr Slottshöjden Vallåkra Wilson park Påarp Olympia Mörarp Stattena Ödåkra Bårslöv Berga Ättekulla Kattarp Eneborg Miatorp Rosengården Högasten Elineberg Söder Adolfsberg Högaborg Dalhem Fredriksdal Närlunda Drottninghög Planteringen -1 Anm. 012 Ringstorp och 014 Mariastaden utgår ur jämförelsen p g a områdesförändring under perioden. Det är känt att de strukturella mönster som finns bland befolkningen och i ett samhälle är svåra att förändra. Denna trögrörlighet får till följd att resultaten av gjorda insatser tar lång tid innan de syns i statistiken, således är det viktigt att kunna följa utvecklingen av socioekonomiska faktorer i olika geografiska områden under en längre tid. Det är därför med stort intresse som vi nu kan analysera och visa på utvecklingen av ett antal sådana variabler i Helsingborg under en åtta års period. Det första indexet som gjordes 2001 byggde på data från år I år har detta index uppdaterats med data från I tabell 1 på denna sida, visas statistikområdenas inbördes ordning efter årets index. Förändringskolumnerna visar på hur områdets placering har förändrats sedan första indexet. Det ursprungliga statistikområdet 012 Ringstorp har förändrats under perioden och består idag av dels 012 Ringstorp men även 014 Mariastaden, varför dessa områden inte finns med i analysen av förändringen jämfört med Närmare hälften av statistikområdena uppvisar en genomsnittlig utveckling under perioden, dvs har endast marginella förändringar (+1, 0, -1), medan det finns några områden som har en helt annan utveckling och därmed förändrat sin placering betydligt. Det finns två statistikområden som har klättrat uppåt i tabellen betydligt mer de andra och det är 042 Eneborg och 064 Gustavslund. 064 Gustavslunds klättring i tabellen beror främst på att det har byggts en hel del nya bostäder i området under denna period, vilket har fått till följd att antalet resursstarka personer i området ökat. När det gäller statistikområde 042 Eneborg så har det skett en positiv socioekonomisk utveckling under perioden. En av orsakerna till Eneborgs positiva utveckling, är medelinkomstens förändring mellan 1998 och I statistikområde 042 Eneborg har medelinkomsten ökat med 38% samtidigt som prisutvecklingen i Sverige varit 11%. Även andelen förvärvsarbetande har ökat betydligt på Eneborg, från 51,2 % år 1998 till 65,8% år En ökning på 14,6 %-enheter, medan den i Helsingborg som helhet ökade med 6,9 %-enheter under samma period. Redan i Områdesbilder Helsingborg (2005) visades på en positiv utveckling av området mellan 1998 och 2003, vilket främst berodde på en ökad andel förvärvsarbetande, minskad andel arbetslösa och minskat ohälsotal. Även i stadens utvecklingsindex visar Eneborg en positiv utveckling. Utvecklingsindexet visar, till skillnad från segregationsindexet, ett områdes utveckling i förhållande till dess status år Utvecklingsindexet har skapats som underlag och indikator i stadens styrkort för perspektivmålet Utanförskapet skall minska stadens resurssvaga ska lyftas. Utvecklingsindexet innehåller fyra variabler för åldersgruppen år, nämligen ohälsotal, förvärvsfrekvens, försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) samt arbetslösa. Utvecklingsindexet bygger sedan på hur områdets variabler totalt sätt har utvecklats sedan basåret Som exempel kan nämnas Eneborg där indexet ökat från 100 (år

5 2000) till 147 (år 2006). Orsaken till detta är en ökad andel förvärvsarbetande, minskat ohälsotal, minskad andel arbetslösa och minskad andel med försörjningsstöd jämfört med år 2000 på Eneborg. Ett statistikområde som har sjunkit betydligt i rangordning i segregationsanalysen är 197 Gantofta. Till skillnad från tidigare nämnda 042 Eneborg, så har den positiva utvecklingen i Gantofta haft något lägre ökningstakt än i flera andra statistikområden i Helsingborg och när det gäller ohälsotalet har det ökat mellan 1998 och 2006, vilket kan jämföras med att det generellt minskat i Helsingborg under samma period.

6 Bilaga Tabell X. Underlag till segregationsindex Uppgifterna kommer från 2006 B-område Förvärvsarb Medelinkomst Eftergymn utb Försörjningsstöd Ohälsotal Arbetslös % Rang tkr Rang % Rang % Rang Rang % Rang Index 001 Norr 74, , ,6 33 0,8 9 32,7 16 5,8 18 7,3 002 Tågaborg N 80, , ,7 41 0, ,9 4 5, ,0 003 Tågaborg S 79, , ,0 39 1, ,7 7 6,2 22 7,7 011 Stattena 76, , ,6 25 4, ,6 21 6,6 23-0,3 012 Ringstorp 78, , ,4 23 2, ,1 25 5,2 12 2,7 013 Berga 72, , ,2 16 2, ,2 32 7,8 29-6,5 014 Mariastaden 86, , ,7 42 0,2 1 20,9 2 3,8 4 19,5 021 Fredriksdal 58, ,6 6 19,8 6 11, , , ,2 022 Drottninghög 55, ,9 3 17,2 1 12, , , ,2 023 Dalhem 65, ,4 9 17,5 3 8, , , ,8 031 Olympia 73, , ,5 30 4, ,7 20 5,8 18 0,7 032 Slottshöjden 79, , ,9 31 2, ,3 9 5,7 16 6,2 033 Centrum 75, , ,9 38 1, ,1 12 5,8 18 7,5 041 Söder 54, ,8 4 30,5 21 9, , , ,5 042 Eneborg 65, ,8 7 35,6 24 8, ,9 18 9,8 35-8,0 043 Högaborg 56, ,6 1 26, , , , ,3 044 Närlunda 54, ,9 5 18,8 4 9, , , ,5 051 Wilson park 75, , ,0 35 3, ,5 22 7,3 28 1,8 052 Husensjö 82, , ,3 28 0, ,1 19 5,4 14 7,5 053 Fältabacken 83, , ,0 37 1, ,6 11 3,8 4 12,3 054 Sofieberg 83, , ,0 26 0,2 1 31,2 13 4, ,5 055 Rosengården 68, , ,0 14 5, ,6 37 8,2 30-9,8 056 Adolfsberg 65, ,5 8 19,5 5 9, ,9 33 9, ,8 061 Eskilsminne 85, , ,8 34 0,3 6 27,0 8 3,8 4 15,3 062 Elineberg 68, , ,9 10 5, ,6 40 8, ,7 063 Ramlösa 84, , ,7 29 0,2 1 25,7 5 4,5 9 14,5 064 Gustavslund 86, , ,3 27 0,2 1 26,2 6 3,5 3 15,5 071 Planteringen 50, ,1 2 17,2 1 16, , , ,5 072 Miatorp 69, , ,4 12 5, ,7 30 8,9 31-9,2 081 Högasten 67, , ,4 12 6, ,0 31 9, ,7 082 Råå 78, , ,8 36 1, ,6 14 3,4 2 12,0 083 Ättekulla 72, , ,0 14 3, ,2 34 6,9 26-6,5 190 Hittarp-Laröd 84, , ,7 40 0,7 8 20,7 1 4,1 8 16,8 191 Allerum 85, , ,9 22 0,2 1 21,9 3 3,3 1 13,8 192 Kattarp 74, , ,7 8 4, ,5 28 7,0 27-7,3 193 Ödåkra 76, , ,6 17 3, ,1 24 6,6 23-2,2 194 Mörarp 80, , ,3 11 2, ,8 17 5,9 21-0,2 195 Påarp 80, , ,9 9 1, ,3 26 5,4 14 0,8 196 Bårslöv 75, , ,8 6 4, ,4 27 6,6 23-6,3 197 Gantofta 84, , ,7 20 1, ,1 15 5,0 11 7,7 198 Vallåkra 79, , ,6 17 1, ,7 23 5,7 16 2,0 199 Rydebäck 83, , ,0 32 0,3 6 30,3 10 3,8 4 14,2 Källa: SCB Förklaring till tabell: Andel förvärvsarbetande i åldersgruppen år, 2006 Medelinkomst (sammanräknad förvärvsinkomst) tkr för åldersgruppen år, 2006 Andel med eftergymnasial utbildning i åldersgruppen år, 2006 Andel med försörjningsstöd (ofta kallat socialbidrag) för åldergruppen år, 2006 Ohälsotal 2006 för åldergruppen år Andel arbetslösa (öppet arbetslösa och i åtgärd) för åldersgruppen år, 2006 Indexet beräknas på följande sätt: Summan av Förvärvsarb(rang)+Medelinkomst(rang)+Eftergymnasial utb(rang)- Försörjningsstöd(rang)-Ohälsotal(rang)-Arbetslösa(rang) delat med 6