Segregation en fråga för hela staden

Transkript

1 Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen när professor Roger Andersson berättade om resultaten i den nyligen publicerade rapporten Fattiga och rika segregationen ökar. Drygt 60 personer besökte detta fjärde seminarium i serien Mellanrum, den 25 mars. För några av dem var det andra gången på kort tid som de fick se och höra Roger Andersson, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet. Tillsammans med professor Tora Friberg gästade han Mellanrum som föreläsare under det allra första seminariet i november ifjol. Den gången talade Roger Andersson allmänt om de mönster som urskiljs vid studier av boendesegregation. Nu ägnade han sig åt att redogöra för specifika resultat och slutsatser som han och hans medarbetare kommit fram till i rapporten om boendesegregation i Göteborgsregionen. - Polariseringen är mer kraftfull i Göteborg än i de andra storstadsregionerna, sa Roger Andersson bland annat under presentationen av rapporten. Foto: Johan Bergsten Studien har beställts av Göteborgs stadskansli och S2020. S2020:s utvecklingschef

2 Lars Lilled konstaterade i sitt inledningsanförande att forskare och politiker skiljer sig åt i sina respektive sätt att angripa och analysera segregationen som fenomen. - Forskare ser det som att staden är segregerad, medan den politiska retoriken går ut på att vissa områden är segregerade. Ökad polarisering Det förstnämnda synsättet präglade följdriktigt Roger Anderssons presentation. Han slog till exempel fast att den tilltagande polariseringen mellan rika och fattiga bostadsområden är ett tecken på den allt större segregationen. - Störst är segregationen i rika områdena med stor andel egnahemsboende. Skillnaden mellan den segregationen och den som finns i fattiga områden är att den första typen är självvald. Men den får stora konsekvenser för situationen i hela staden. Roger Andersson har gjort motsvarande forskning om Stockholms- och Malmöregionerna tidigare. En jämförelse med dem visar att klyftorna mellan fattiga och rika bostadsområden är störst i Göteborg. - Visserligen är det lite svårt att jämföra siffrorna eftersom de distrikt som man mäter i Göteborg är mindre än dem i Malmö och Stockholm. Men även med hänsyn tagen till det kan man konstatera att polariseringen är mer kraftfull i Göteborg än i de andra storstadsregionerna. Brist på blandning Ett av tecknen på Göteborgs särställning märks i den stora bristen på blandning av upplåtelseformer alltså av egnahem, bostadsrätter och hyresrätter inom varje bostadsområde, fortsatte Roger Andersson. - Hälften av regionens bostadsområden består till mer än 90 procent av en upplåtelseform, och de flesta av dem av egnahem. De allra flesta egnahemsboende bor i områden med bara den typen av boende. Ju större andel i egnahem desto högre är den genomsnittliga inkomsten och desto lägre andelen personer med utländsk bakgrund. - Det är dubbelt så vanligt att etniska svenskar bor i egnahem som att människor med utländsk bakgrund gör det. Allra tydligast märks segregationen bland barn. - Tre av fyra svenska 9-åringar bor i egnahem. För 9-åringar med utländsk bakgrund är siffran en av fyra. I de så kallat invandrartäta områdena är det vanligt att bo i kommunal hyresrätt. Men studien visar dessutom att ensidigheten befolkningsmässigt är stor även när det gäller allmännyttan. - I fem av områdena där allmännyttiga hyresrätter dominerar har 90 procent utländsk bakgrund, medan motsvarande siffra i fyra av dem understiger tio procent. I dessa områden skulle staden som ägare kunna styra utvecklingen för en jämnare fördelning och därmed minska segregationen, konstaterade han. 90 procent borta på tio år

3 I rapporten ges också en bild av hur bostadsområden töms och fylls med människor, berättade Roger Andersson. Tre områden har jämförts. Två av dem, Åkered och Backa domineras av egnahemsboende, medan det i det tredje, Gårdsten, mest finns allmännyttiga hyresrätter. - Typiska mönster syns. Rörligheten är låg i Åkered och Backa, medan mer än 90 procent av de boende år 1990 hade försvunnit ifrån Gårdsten tio år senare. Likadant ser det ut i andra bostadsområden med stor andel personer med utländsk bakgrund. Grovt uttryckt, fortsatte han, är det personer som lyckas få jobb och inkomst som lämnar utsatta områden. Det är också vanligare att etniska svenskar flyttar, och bland invandrare är detta vanligast bland personer som bott länge i området. Det är framför allt personer som har bott kort tid i Göteborg med låga inkomster som flyttar in i utsatta områden. - Undantaget är numera faktiskt Gårdsten. Den radikala förändring som har skett där har lett till att de som flyttar dit har inkomster och sysselsättning i nivå med dem som stannar eller flyttar. Detta är förstås positivt för Gårdsten, sa Roger Andersson. Men han konstaterade samtidigt att det inte påverkar segregationen som helhet för Göteborg. - Frågan är ju: vart tar då de fattiga människor vägen som tidigare flyttade till Gårdsten? Undvikning och blockering Under föreläsningen kom Roger Andersson också in på olika förklaringsmodeller till boendesegregation, som att man bor där man bor för att man är fattig eller för att man vill bo nära sina landsmän. - På senare tid har man mer och mer lutat åt den förklaring som min forskarkollega Irene Molina har lanserat, att människor bor i segregerade områden för att majoritetsbefolkningen vill det. Enligt den teorin använder majoritetsbefolkningen olika metoder för att nå målet flykt, undvikande och olika typer av blockering av den grupp som man vill diskriminera, fortsatte han. Roger Andersson uppehöll sig också vid termen grannskapseffekter, alltså teorin om att omgivningen i boendet spelar roll för en individs socioekonomiska situation och utveckling. - Forskning visar att ett sådant samband finns. Det är till exempel svårare för en arbetslös att komma tillbaka i sysselsättning om många i grannskapet är arbetslösa. Data visar också att inkomst i sammanhanget är viktigare än etnicitet och utbildning. Frågan om sysselsättning är alltså central. - Dessutom har det visat sig att de negativa effekterna försvinner när man lämnar det utsatta området. Personer med utländsk bakgrund har också sämre inkomstutveckling om de under en lång tid bor nära många från den egna minoritetsgruppen. - Dessa resultat leder till slutsatsen att segregationen skapar ojämlikhet. Om man betonar lika värde som en viktig princip så blir det politiskt legitimt att jobba för allsidig hushållssammansättning och därmed minskad segregation. Inga pekpinnar

4 Roger Andersson poängterade i sin avslutning att man i rapporten undvikit att ge råd eller pekpinnar till dem som har ansvaret i arbetet med att motverka segregationen i Göteborg. - I samarbete med ett antal personer med nyckelpositioner i Göteborg har vi istället formulerat några frågeställningar som det är bra att ta ställning till om arbetet ska bli framgångsrikt. Hur viktigt är det med samstämmighet om segregationens orsaker? Hur kan blandstaden förverkligas trots höga kostnader för nyproduktion? Hur kan sociala mål integreras i fysisk planering? Det var några av frågorna som han lyfte fram. Efter föreläsningen följde frågestund tillsammans med Dario Espiga, ordförande i sociala resursnämnden. Blandning av upplåtelseformer tas ofta fram som en åtgärd mot segregation, konstaterade Espiga. Dario Espiga, ordförande i Sociala resursnämnden, hade frågestund med Roger Andersson efter föredraget. Foto: Johan Bergsten - Men vad finns det för annat konkret som kan göras, frågade han. Roger Andersson slog fast att det förstås är svårt för politiken att gripa in mot till exempel flykt och undvikande. - Men det är ändå viktigt att politiken markerar och signalerar sin ståndpunkt. Min uppfattning är också att synen på människor från andra kulturer har ändrats dramatiskt till det negativa sedan 70-talet.

5 Ett tillskott - Människor som kom till Sverige från till exempel Latinamerika på den tiden upplevdes ofta helt klart som ett tillskott. Senare ändrades attityden till att betrakta invandrare som ett problem. Nästa fråga handlade om strukturer på arbetsmarknaden. Dario Espiga sa att människor med invandrarbakgrund visserligen kan få jobb som städare eller vaktmästare, men att människor med utländsk bakgrund på chefspositioner är väldigt sällsynt. - Detta handlar om en subtil form av diskriminering. Hur kommer vi tillrätta med den? Roger Andersson instämde och sa att mekanismerna bakom detta fenomen är svåra att analysera. - Man kan väl ändå säga att ju mer transparent ett samhälle är desto lättare är sådana strukturer att identifiera och göra något åt. Dario Espiga sa slutligen att blandning inte räcker som åtgärd mot segregation. - I det sammanhanget kommer det kommunala uppdraget S2020 in och bidrar med att hitta faktorer som kan öka människors delaktighet och makt över sina liv.