StatistikInfo. Inkomster i Västerås Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

Transkript

1 StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, Västerås , Frida Wahlström, Tfn StatistikInfo produceras av Konsult och Service på uppdrag av Stadsledningskontoret inom ramen för avtalet om kommungemensam basstatistik.

2 Inledning och definition Statistiska Centralbyrån (SCB) tar med hjälp av registeruppgifter fram inkomststatistik på regional nivå. Uppgifterna till statistiken hämtas från Skatteverkets deklarationsmaterial som består av taxerings- och kontrolluppgifter samt kompletteras med uppgifter från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Uppgifterna i detta StatistikInfo avser personer 20 år och äldre folkbokförda i Västerås den 31 december Definitioner Inkomst är ett brett begrepp som har olika definitioner vilka beräknas på olika sätt. Begreppen mäter fler aspekter av inkomst än enbart lön och fångar därför in ekonomiska villkor för flera samhällsgrupper än enbart löneinkomsttagare, såsom pensionärer, studerande, försäkringstagare med flera. Inkomst beräknas som årsinkomst och kan användas för att analysera ekonomisk fördelning och budgeteffekter. Nedan beskrivs de definitioner som används i detta Statistiskinfo. Sammanräknad förvärvsinkomst avser de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, närmare bestämt inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital eller skattefria ersättningar och bidrag. Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Mer precist summeras sammanräknad förvärvsinkomst med kapitalinkomst och från detta dras slutlig skatt. Till denna summa adderas sedan skattefria ersättningar och bidrag (till exempel bostadsbidrag, barnbidrag, studiebidrag och ekonomiskt bistånd). Från detta dras övriga negativa transfereringar (betalt underhållsbidrag, återbetalda studielån och avdrag för pensionsförsäkring.) Till disponibel inkomst räknas samtliga i hushållets inkomster, även barnens. Fasta/löpande priser Inkomstförändringar över tid uttrycks i löpande eller fasta priser. När inkomsten uttrycks i löpande priser tas ingen hänsyn till hur inflationen påverkar. Man bortser alltså från förändringar i den allmänna prisnivån i ekonomin. När inkomsten uttrycks i fasta priser har inkomsterna räknats om med hjälp av konsumentprisindex (KPI) för att på så vis ta bort inflationens påverkan på inkomstökningen. Gifta/sambo utgörs i inkomststatistiken av gifta par som bor tillsammans samt ogifta sambos med gemensamma barn. Som ensamstående räknas alla ej sammanboende, med eller utan barn samt sambos utan gemensamma barn. Att sambos utan gemensamma barn räknas som ensamstående beror på att man via register (fram till 2012) inte har möjligheten att koppla ihop dessa hushåll. Barn avser hemmaboende barn oavsett ålder. 2

3 Individinkomster År 2012 var medelinkomsten (sammanräknad förvärvsinkomst) i Västerås kronor och medianinkomsten något lägre, kronor. Räknat i fasta priser ökade medelinkomsten med 2,5 procent jämfört med år Västerås hade 2,1 procent högre medelinkomst jämfört med riket i stort. Inkomst efter kön I Västerås 2012 var männens medelinkomst kronor och kvinnornas kronor. Tabell 1 visar den årliga inkomstökningen för kvinnor respektive män i Västerås den senaste tolvårsperioden. En jämförelse mellan kvinnors och mäns inkomster visar att från 1999 så är det kvinnorna som har haft den största löneökningen mellan åren. År 2012 hade kvinnornas medelinkomst ökat med 28,9 procent under perioden. Motsvarande ökning för männen var 20,5 procent. Tabell 1 Årlig inkomstökning (sammanräknad förvärvsinkomst) efter kön, Västerås (%) År totalt ,4 2,9 3, ,0 2,2 1, ,7 2,6 1, ,5 2,8 0, ,9 2,6 1, ,4 2,3 2, ,8 2,1 1, ,1 1,6 2, ,5 1,1 0, ,1 3,1 1, ,5-0,3-0, ,2 0,1 0, ,5 2,7 2, ,0 28,9 20,5 År 2012 var medelinkomsten för kvinnor i Västerås 30 procent lägre än männens. Motsvarande siffra för riket var 26 procent lägre. En del i förklaringen till att kvinnor generellt har en lägre medelinkomst kan vara att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar deltid. Sett över tid så har skillnaden mellan kvinnor och mäns inkomster i Västerås minskat något. Mellan 1999 och 2012 har kvinnornas andel av männens lön ökat med 4 procentenheter, från 66 till 70 procent, se diagram 1. 3

4 Diagram 1 s respektive mäns andel av den totala inkomsten (sammanräknad förvärvsinkomst), fasta priser, Västerås % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inkomstnivå De flesta Västeråsare tjänade mindre än kr om året. År 2012 hade 73 procent av männen och 91 procent av kvinnorna ett lägre årsbelopp. Den största andelen kvinnor, 30 procent, hade en sammanräknad förvärvsinkomst i spannet till kronor. De flesta män fanns inom inkomstgruppen till kronor, 21 procent. nen hade en större inkomstspridning än kvinnorna och andelen kvinnor i de högsta inkomstgrupperna var få. na återfanns istället i de lägre inkomstgrupperna. Diagram 2 Befolkningen 20år+ efter inkomstklasser (sammanräknad förvärvsinkomst), Västerås 2012 Andel (%) kr 1 kr - 99, , , , , , , , , , Inkomstklasser i tkr 4

5 Inkomst efter ålder Det finns ett samband mellan ålder och sammanräknad förvärvsinkomst. Trenden är att inkomsterna är lägre för unga och äldre och att den är högst i medelåldern. Västerås följer denna trend, 2012 var medianinkomsten lägst i åldrarna och näst lägst i åldrarna 65 år och äldre. Diagrammet nedan visar att medianinkomsten var som högst mellan 35 och 64 år. Förklaringar till detta är att flest personer är yrkesverksamma i dessa åldersgrupper och att lönen ofta är högre. na hade en lägre medianinkomst än männen i alla åldersgrupper. Minst skillnad i inkomst mellan könen var det i åldrarna år där kvinnornas medianinkomst motsvarade 82 procent av männens inkomst. Störst skillnad i medianinkomst var det i åldrarna år då kvinnors andel utgjorde 72 procent av männens inkomst. Diagram 3 Medianinkomst efter åldersgrupp (sammanräknad förvärvsinkomst), Västerås år år år år år 65- år Jämförelse med andra kommuner Vid jämförelse med kommuner med mer än invånare hade Västerås den fjärde högsta medelinkomsten totalt sett. Bara Stockholm, Huddinge och Nacka hade högre medelinkomster. Det är männens inkomster som gör att Västerås hamnar på denna placering. nas inkomster kommer först på 8:e plats jämfört med kvinnor i andra större kommuner. Jämfört med medelinkomsterna för hela riket ligger också männen över riksgenomsnittet i Västerås medan kvinnorna ligger något under. 5

6 Tabell 1 Sammanräknad förvärvsinkomst år 2012, kommuner > invånare (kommunerna sorterade i fallande ordning efter medelinkomsten totalt) Top 10 Kommuner Totalt Nacka Stockholm Huddinge Västerås Uppsala Lund Sundsvall Göteborg Jönköping Linköping Riket För samtliga kommuner i ovan tabell var det kvinnornas medelinkomst som ökade mest under perioden 1999 till nas inkomster har ökat med mellan 52 och 65 procent i löpande priser. nens medelinkomst har under perioden ökat med mellan 41 och 50 procent. Tabell 2 visar ett index över den sammanräknade förvärvsinkomsten. Indexet visat hur mycket inkomsten har förändrats över tid räknat i procent från basåret Av kommunerna var det Nacka som hade den största ökningen för både kvinnor och män. Index i Nacka uppgick till 150 för männen och 165 för kvinnorna. Tabell 2 Index sammanräknad förvärvsinkomst, medelinkomst kommuner > invånare med högst medelinkomst Basår 1999, löpande priser. Kommun Kön Huddinge män kvinnor Stockholm män kvinnor Nacka män kvinnor Uppsala män kvinnor Linköping män kvinnor Jönköping män kvinnor Lund män kvinnor Göteborg män kvinnor

7 Kommun Kön Västerås män kvinnor Sundsvall män kvinnor För att beskriva hur inkomster är fördelade inom en population används Gini-koefficienten som gör det möjligt att mäta hur stor spridningen är mellan de högsta och lägsta inkomsttagarna. Koefficienten kan anta ett värde mellan 0 och 1 där ett högt värde på koefficienten visar på en större spridning än ett lågt värde. Tabell 3 visar inkomstspridningen i de med kommuner med mer än invånare och högsta medelinkomsten Västerås hade värdet 0,36 på Gini-koefficienten 2012 vilket var en inkomstspridning som låg på samma nivå som riket i stort. Av kommunerna hade Lund störst inkomstspridning och Sundsvall den minsta. Studentkommunerna och storstadskommunerna hade en något större spridning än övriga kommuner. Detta kan delvis förklaras av att varken studiestöd och studielån ingår i den sammanräknade förvärvsinkomsten samtidigt som studerande ofta har en låg förvärvsinkomst i övrigt. Både i riket och i kommunerna så är inkomstspridningen mindre för kvinnor än för män. Tabell 3 Inkomstspridning 2012 (sammanräknad förvärvsinkomst), kommuner > invånare med högst medelinkomst (kommunerna sorterade i stigande ordning efter Gini-koefficienten) Kommun Totalt Sundsvall 0,328 0,308 0,329 Jönköping 0,334 0,317 0,325 Västerås 0,362 0,340 0,355 Huddinge 0,375 0,359 0,375 Linköping 0,392 0,369 0,390 Uppsala 0,393 0,373 0,397 Göteborg 0,395 0,374 0,398 Stockholm 0,408 0,379 0,421 Nacka 0,409 0,368 0,425 Lund 0,440 0,411 0,451 Riket 0,361 0,342 0,359 Inkomst efter bostadsområden i Västerås Medianinkomsten varierar mellan bostadsområdena i Västerås. Medianinkomsten i de bostadområden med högst inkomster är nästan dubbelt så hög som i de med lägst inkomster. nas medianinkomst är lägre än männens i samtliga bostadsområden. Lundby landsbygd var det område som hade högst medianinkomst 2012 både för kvinnor och för män. Den totala medianinkomsten uppgick till ca kronor i området. Önsta-Gryta som är Västerås största bostadsområde sett till befolkning (9 964 personer) låg på en 14:e 7

8 plats med en medianinkomst på ca kronor. Lägst medianinkomst hade Vallby där medianinkomsten uppgick till ca kronor. Skillnaden mellan mäns och kvinnors inkomster var mindre på Vallby än på Lundby landsbygd. nas andel av männens medianinkomst på Vallby var 70 procent. På Lundby landsbygd var motsvarande andel 59 procent. Minst skillnad mellan män och kvinnors medianinkomst var det i Kärrbo där kvinnornas andel uppgick till 81 procent. Tabell 4 Medianinkomst (sammanräknad förvärvsinkomst i tusentals kronor) för individer efter bostadsområde med mer än100 boende, Västerås 2012 Område Totalt Lundby landsbygd V-Barkarö Hamre-Talltorp Irsta Brandthovda-Hälla Stohagen-Spantgatan Kärrbo Djäkneberget-Stallhagen Badelunda landsbygd Rytterne Tortuna Dingtuna Tillberga landsbygd Önsta-Gryta Centrala staden Kungsåra Aroslund-Blåsbo Lillhärad Erikslund och Skerike landsbygd Skälby Hökåsen/Tillberga Rönnby Romfartuna Hemdal-Centrallasarettet Sevalla Kristiansborg-Karlsdal Björksta Haraker Klockartorpet Bjurhovda Skallberget-Vega Skiljebo Skultuna

9 Område Totalt Haga Gideonsberg Viksäng Jakobsberg-Pettersberg Malmaberg Vetterstorp Bäckby Hammarby Råby Vallby Disponibel inkomst Den disponibla medianinkomsten i för familjer i Västerås uppgick till ca kronor I Västerås hade hushållen med högst medianinkomst jämfört med dem med lägst ungefär tre gånger så hög medelinkomst. De som var gifta eller samboende i åldrarna år hade den högsta medelinkomsten i Västerås. Bland dessa hushållstyper hade de med barn en högre medelinkomst jämfört med de utan barn. Ensamstående i åldrarna 65 år och äldre hade lägst medelinkomst. Tabell 5 Disponibel inkomst efter hushållstyp 2012 Hushållstyp år år år år Gift/sambo utan hemmaboende barn Gift/sambo med minst ett hemmaboende barn under 18 år Gift/sambo med yngsta hemmaboende barn 18 år eller äldre Ensamstående med minst ett hemmaboende barn under 18 år Ensamstående med yngsta hemmaboende barn 18 år eller äldre Ensamboende Källor Totalräknade inkomststatistiken, Statistiska Centralbyrån (SCB) INKOPAK (Statistikpaket inkomster), Statistiska Centralbyrån (SCB) Hushållens ekonomi (HEK), Statistiska Centralbyrån (SCB) 9