StatistikInfo. Befolkningen i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2013:4.

Transkript

1 StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2013:4 Befolkningen i Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, Västerås , Anna Welin, StatistikInfo produceras av Konsult och Service på uppdrag av Stadsledningskontoret inom ramen för avtalet om kommungemensam basstatistik.

2 Sammanfattning Under år 2013 ökade folkmängden i Västerås med personer, vilket bortsett från år 2012 är den största folkökningen sedan början av 1970-talet. Under de senaste 10 åren har Västerås ökat sin folkmängd med drygt personer, vilket motsvarar personer per år. Procentuellt sett ökade folkmängden i Västerås med 1,2 procent år Det var en något högre ökning än genomsnittet för större kommuner (kommuner med fler än invånare, storstäderna exkluderade) som låg på drygt 1,1 procent. Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i snitt personer per år under de senaste 10 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda än avlidna. Den främsta anledningen är emellertid att fler människor flyttar till Västerås än härifrån. Inflyttningen till Västerås nådde år 2013 återigen den högsta nivå sedan början av 1970-talet. Eftersom utflyttningen från Västerås är något högre idag än under första halvan av 2000-talet nådde emellertid 2013 års flyttningsöverskott inte upp till 2001 års rekordnivå vad gäller flyttningsöverskott. Under de senaste 10 åren har Västerås haft ett genomsnittligt flyttöverskott (fler inflyttare än utflyttare) på 900 personer per år. Detta motsvarar 73 procent av Västerås totala folkökning under perioden. I mitten av 2000-talet bestod Västerås flyttvinster till största delen av flyttvinster mot utlandet och mellan 2007 och 2010 hade Västerås till och med flyttförluster mot kommunerna utanför Västmanlands län. Sedan år 2009 då invandringen nådde den senaste 40-årsperiodens högsta nivå har emellertid flyttvinsterna mot utlandet minskat medan inrikes flyttvinsten har ökat. År 2013 hade Västerås en total flyttvinst på nästan 1 200, varav 67 procent av flyttningar mot utlandet, 33 procent inom Sverige. År 2013 minskade de inrikes flyttvinsten till Västerås från tidigare års höga nivåer och låg därmed på en mer genomsnittlig nivå för 2000-talet. Vad gäller inrikes flyttningar så var det från Eskilstuna som Västerås hade störst flyttvinster år Från Stockholm hade Västerås fortfarande de största flyttförlusterna. Det är vanligast att innevånare flyttar i års åldern. Antalsmässigt är det också för åldersgruppen år som inrikes inflyttningen till Västerås har ökat mest för under de senaste två till tre åren. Det är emellertid bland personer 65 år och äldre som inflyttningsökningen är störst procentuellt sett. Av samtliga inrikes inflyttade till Västerås under år 2013 var 25 procent utrikesfödda. Då utrikesfödda utgör 19 procent av Sveriges befolkning innebär det att utrikesfödda är överrepresenterade bland inflyttarna från riket. Enligt Statistiska Centralbyrån har också utrikesfödda en större geografisk rörlighet än inrikesfödda. En bidragande orsak kan vara att gruppen nyanlända utrikesfödda i större utsträckning inte har en fast koppling till boendekommunen (inte rotat sig) och därmed är flyttbenägen för att hitta jobb och boende. Av de som invandrade till Västerås under år 2013 var 18 % svenska medborgare. Somaliska och Syriska medborgare var de invandrargrupper som ökade mest under år 2013 och var också näst efter irakiska medborgare den vanligaste gruppen bland invandrarna till Västerås år

3 Av samtliga som flyttade till Västerås under år 2013 var det 30 procent som bott i Västerås under den senaste 20-årsperioden. Av dem som flyttade från Västerås under 2013 hade över hälften, 49 procent, flyttat till Västerås under de senaste fem åren. Efter den kraftiga nedgången av barnafödandet under andra halvan av 1990-talet tog den naturliga folkökningen åter fart i början av 2000-talet. Uppgången beror främst på ett ökat barnafödande då antalet födda barn har haft en ökande trend under hela 2000-talet. Detta medan antalet avlidna har legat mer konstant. År 2012 följt av 2013 nådde också barnafödandet sin högsta topp sedan baby-boomen i början av 1990-talet. Av Västerås befolkning är 50,3 procent kvinnor och 49,7 procent män. Medelåldern för kvinnor är 42,0 år och för män 40,0 år. 19 procent av västeråsarna är födda utomlands. Ytterligare 7 procent av västeråsarna är födda i Sverige men med båda föräldrarna utrikes födda. Av de utlandsfödda västeråsarna är 44 procent födda i Europa och det vanligaste födelselandet är fortfarande Finland. Av de utrikesfödda som invandrat till Västerås under de senaste tre åren är emellertid Somalia och Syrien de vanligaste födelseländerna. 3

4 Inledning Detta StatistikInfo beskriver översiktligt befolkningsstrukturen i Västerås och dess förändringar under år Jämförelser görs även bakåt tiden, framför allt för perioden I tabellbilagan till rapporten finns tabeller över den statistik som redovisas i rapporten. Uppgifterna bygger på Statistiska Centralbyråns befolkningsstatistik. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december respektive år. Befolkningsförändringen räknas som summan av den naturliga folkökningen (födda minus avlidna) och flyttningar (inflyttade minus utflyttade). För att räknas som en flyttare i SCB:s statistik krävs att flyttningen anmälts till Skatteverket. I befolkningsstatistiken är definitionen på invandrare/utvandrare, personer som har flyttat över landets gränser med avsikt att bosätta sig inom/utom Sverige under minst ett år. Även personer födda i Sverige och/eller personer med svenskt medborgarskap räknas således som invandrare. För att utomnordiska medborgare skall betraktas som invandrare krävs dessutom uppehållstillstånd och att personen folkbokför sig i landet. Asylsökande har ännu inte fått uppehållstillstånd och räknas således inte som invandrare. När den asylsökande väl fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförd i landet kommer han/hon däremot med i befolkningsstatistiken och räknas då som invandrad (inflyttad från utlandet). 4

5 1. Folkmängd 2013 Vid utgången av år 2013 uppgick Västerås folkmängd till personer. Till folkmängd är Västerås Sveriges sjätte största kommun efter Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Linköping. Figur 1 Folkmängd i Västerås, år Antal personer Under år 2013 ökade folkmängden i Västerås med personer, vilket motsvarar 1,2 procent. Västerås procentuella folkökning var något högre än den genomsnittliga folkökningen för större kommuner (kommuner med fler än invånare, storstäderna exkluderade) som låg på 1,1 procent. Det senaste året som Västerås hade en folkminskning var år Därefter har Västerås befolkning ökat för varje år som gått även om nivån på ökningen har varierat mellan åren. Under 2000-talet har Västerås ökat sin folkmängd med närmare personer vilket motsvarar ca personer per år. Procentuellt sett har Västerås under 2000-talet ökat folkmängden med 13,3 procent. Detta är emellertid något lägre än genomsnittet för större kommuner som hamnar på 14,2 procent. 5

6 Figur 2 Folkökning i Västerås, år Antal personer Den naturliga folkökningen Den naturliga folkökningen är antalet personer som folkmängden ökar (eller minskar) baserat på antalet födda och döda, och det beräknas som antalet födda minus antalet döda under det gångna året. Naturlig folkökning kallas även födelseöverskottet eller födelsenetto. Efter den kraftiga nedgången i barnafödande under andra halvan av 1990-talet tog barnafödandet i Västerås åter fart i början av 2000-talet. Denna trend har sedan fortsatt under hela 2000-talet och år 2013 föddes det totalt barn i Västerås. Barnafödandet förväntas fortsätta öka de kommande åren, med en förmodad topp kring år 2020, då barnen från talets babyboom själva uppnår barnafödande ålder. I Västerås är förstagångspapporna i genomsnitt 31,3 år och förstagångsmammorna 28,9 år. Det är något yngre än genomsnittet för riket som är 31,5 för män och 29,0 för kvinnor. Antalet avlidna har i sin tur legat mer konstant under 2000-talet. Under år 2013 avled västeråsare. Av de avlidna personerna var det fler kvinnor än män (649 kvinnor och 542 män) och medelåldern var 76,5 för männen och 81,2 år för kvinnorna. Nästan 60 procent av de avlidna hade hunnit uppleva sin 80-årsdag och 25 procent sin 90-årsdag. I Sverige är den beräknade medellivslängden för 0-åringar 79,7 år för män och 83,6 år för kvinnor. Sett ur ett internationellt perspektiv är Sverige ett av de länder i världen som har högst medellivslängd. Under år 2013 uppgick födelsenettot 1 i Västerås till 445 personer. Födelsenettot har ökat de senaste åren, och 2013 hade det högsta nettot sedan baby-boomen i början av 1990-talet. 1 Antal födda minus antal avlidna 6

7 Figur 3 Antal födda, döda och födelsenetto, Västerås år Antal personer Födelseöverskott Födda Döda Flyttningar Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt nästan personer per år under 2000-talet beror dels på en naturlig folkökning med fler födda än avlidna. Den främsta anledningen är emellertid att fler flyttar hit än vad det är som flyttar härifrån. Under talet har Västerås haft ett flyttningsöverskott 2 på i genomsnitt ca 900 personer per år, vilket motsvarar 77 procent av Västerås totala folkökning under perioden. Inflyttningen till Västerås har under 2000-talet legat på närmare personer per år. De senaste åren har inflyttningen ökat och år 2013 flyttade totalt över personer till Västerås. Eftersom utflyttningen från Västerås är något högre idag än under första halvan av 2000-talet nådde emellertid 2013 års flyttningsöverskott om personer inte upp till 2001 års rekordnivå på personer. Totalt flyttade personer från Västerås under år Antal inflyttade minus antal utflyttade. 7

8 Figur 4 Antal inflyttade, utflyttade och flyttningsöverskott, Västerås år Antal personer Flyttningsöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttningar efter region År 2013 bestod Västerås flyttvinster till största delen av flyttvinster mot utlandet. Invandringen var rekordhög och den störst uppmätta under den senaste 40-årsperioden. År 2013 bestod Västerås flyttvinst till 67 procent av flyttningar från utlandet, 24 procent av flyttningar från övriga Sverige, samt 9 procent från det egna länet. Figur 5 Nettoflyttning mot egna länet, övriga Sverige och utlandet, Västerås år Antal personer Egna länet Övriga Sverige Utlandet 8

9 3.2 Invandring och utvandring Under andra halvan av 2000-talet ökade invandringen till Västerås från en tidigare stabil nivå omkring 900 personer per år till omkring personer per år. Uppgången i invandringen berodde till stor del på situationen i Irak och den tillfälliga asyllag som gällde ett antal månader vid årsskiftet 2005/2006. År 2009 nådde invandringen den senaste 40-års-periodens högsta nivå. De två efterföljande åren minskade sedan invandringen för att år 2013 återigen slå rekord med 1400 personer. Även utvandringen har ökat sedan början på 2000-talet, men ökningen har varit mindre än vad gäller invandringen. Invandringen till Västerås varit högre än utvandringen ända sedan slutet av 1990-talet. Figur 6 Utrikes flyttningar till/från Västerås, år Antal personer Migrationsnetto Invandrare Utvandrare Totalt invandrade personer till Västerås under år Syrien följt av Somalia var de länder från vilka flest personer invandrade till Västerås under år 2013, de hade även störst ökning jämfört med Bland det totala antalet invandrade fanns 255 svenska medborgare representerade. Liksom tidigare år är svenska medborgare därmed den största gruppen av invandrare, dvs. svenskar som bott utomlands och flyttat tillbaka till Sverige. År 2013 stod denna grupp för 18 procent av invandringen till Västerås. Enligt Statistiska Centralbyrån har svenska medborgare som återvänder till Sverige i genomsnitt varit bosatta utomlands i fyra år och främst återvänder de från Norge, Storbritannien och USA gonsin%20tidigare.pdf 9

10 Figur 7 Invandring efter de vanligaste medborgarskapsländerna, Västerås år 2013 Andel (%) av totala invandringen Förändring sedan år 2012 (antal) Antal Medborgarskapsland invandrade Sverige ,1% -88 Somalia ,7% 172 Syrien ,2% 153 Indien 69 4,9% 42 Irak 49 3,5% -38 Spanien 38 2,7% 26 Polen 37 2,6% 24 Iran 34 2,4% 19 Kina 30 2,1% 2 Finland 29 2,1% 6 Italien 23 1,6% 10 Statslös 23 1,6% 13 Thailand 20 1,4% -14 Övriga länder ,0% -67 Totalt % 260 Av de som invandrade till Västerås år 2013 var Centrala staden det bostadsområde där flest bosatte sig. Andra bostadsområden som många invandrade valde att bosätta sig på var Råby, Vallby och Bäckby. Utvandrade från Västerås gjorde totalt 623 personer under år Det land som flest utvandrade till var Norge, dit 12 procent av alla utvandrare flyttade. Andra vanliga utvandringsländer var Storbritannien och Nordirland samt Finland. 3.3 Inrikes flyttningar Under första halvan av 2000-talet var inrikes inflyttningen till Västerås större än inrikes utflyttningen och år 2001 uppmättes också Västerås största flyttvinst mot riket sedan år År 2007 vände emellertid trenden och under perioden hade Västerås inrikes flyttförluster. De senaste åren har en ökad inrikes inflyttning och en minskande inrikes utflyttning lett till att Västerås åter har inrikes flyttvinster. År 2013 uppgick inrikes flyttvinsten till 381 personer och stod för en tredjedel av Västerås totala flyttvinst. 10

11 Figur 8 Inrikes flyttningar till/från Västerås, år Antal personer Inrikes flyttnetto Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Om man tittar närmare på de inrikes flyttningarna till Västerås ser man att flyttningar både från det egna länet och från övriga Sverige har varit positiv under 2013 jämfört med perioden (då Västerås hade inrikes flyttförluster). Inflyttningen från egna länet låg på 100 personer 2013, vilket dock är en minskning jämfört med föregående år. Mot övriga Sverige (kommunerna utanför länet) hade Västerås en flyttvinst på 281 personer vilket är en minskning jämfört med föregående år, men det är dock högre än genomsnittet jämfört med hela 2000-talet. Figur 9 Flyttningar mot egna länet och övriga Sverige, Västerås år Inflyttning från övriga Svergie Utflyttning från övriga Sverige Inflyttning från egna länet Utflyttning till egna länet

12 Bortsett från Västmanlands län är det från Stockholms län som inflyttningen till Västerås ökat mest under året Men samtidigt som inflyttningen från Stockholms län har ökat har också utflyttningen till Stockholms län ökat, och Stockholm är den kommun som Västerås har störst flyttförlust mot. Även mot Göteborg, Linköping, Sigtuna och Köpings kommun har Västerås haft stora flyttförluster under Störst flyttvinster har Västerås haft jämte Eskilstuna, följt av Avesta, Surahammar, Fagersta och Enköping. Figur 10 Inflyttning, utflyttning och flyttnetto mot Stockholms kommun, år Antal Flyttnetto Inflyttning från sthlm Utflyttning till sthlm Av länen hade Västerås störst flyttutbyte med Västmanlands län och Stockholms län. År 2013 hade Västerås en flyttvinst på totalt 100 personer mot övriga kommuner i Västmanlands län, och en flyttförlust på 85 personer mot Stockholms län. 12

13 Figur 11 Flyttningar mellan Västerås och övriga Sverige efter län (sorterat efter storleken på flyttnettot), år 2013 Södermanland Västmanland Dalarna Gävleborg Uppsala Jämtland Västernorrland Örebro Västerbotten Kronoberg Blekinge Gotland Jönköping Halland Norrbotten Värmland Skåne Kalmar Västra Götaland Östergötland Stockholm Inflyttning Utflyttning På nedanstående karta visas Västerås flyttnettot mot samtliga Sveriges kommuner år Kommuner som Västerås hade en flyttvinst på över 10 personer mot har markerats blåa på kartan medan kommuner som Västerås hade en flyttförlust på över 10 personer mot har markerats röda. De kommuner som Västerås hade störst flyttvinst mot år 2013 är grannkommunerna Eskilstuna, Avesta, Surahammar och Fagersta. Allra högst var flyttvinsten från Eskilstuna, 83 personer. Västerås hade även flyttförluster, de största flyttförlusterna var mot storstadskommunerna Stockholm, Göteborg, Linköping, samt Sigtuna. 13

14 Figur 12 Västerås flyttnetto mot övriga kommuner i Sverige (indelat efter storleken på flyttnettot), år 2013 (Blå = Flyttvinst över 10 resp 50 personer, Gul = Flyttvinst 0-10 personer, Orange = Flyttförlust 1-10 personer, Röd = Flyttförlust över 10 resp 50 personer.) Västerås 14

15 3.4 Flyttningar efter ålder Vi flyttar som mest i åldern år. Det är också i dessa åldrar som merparten av de längre flyttningarna kopplade till studier och byte av arbete görs. Efter 30 års ålder avtar de långväga flyttningarna. Där man då bor (eller i närliggande områden) kommer man med stor sannolikhet att vara bosatt även i framtiden. Att flyttningsbenägenheten på detta sätt förändras med åldern blir tydligt när man studerar inrikes flyttningarna till och från Västerås efter ålder. Under år 2013 hade Västerås flyttvinster för alla ålderskullar i de mest flyttnings-benägna åldrarna. Figur 13 Flyttningar mot egna länet och övriga Sverige, Västerås år 2013 Antal personer Inrikes flyttnetto Inflyttning Utflyttning Ålder Jämförs genomsnittligt inrikes flyttnettot för perioden med perioden så visar det sig att flyttnettot har ökat i princip alla åldersgrupper. Antalsmässigt har störst ökning skett i åldersgruppen samt Ökningen beror främst på den ökade inflyttningen eftersom utflyttningen har varit relativt konstant. Åldersgruppen har stor inrikes inflyttning, men här finns även en stor utflyttning. 15

16 Figur 14 Inrikes flyttnetto efter ålder, Västerås perioden jämfört med perioden Åldersgrupp Genomsnitt Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Inrikes flyttnetto Förändring Förändring Genomsnit Genomsn Genomsnitt Genomsnitt Genomsnitt t itt jämfört med jämfört med Förändring jämfört med år år år år år år år år år år år år år år år år år Totalt Även mot utlandet är det i 20 till 30-års ålder som flest flyttningar sker. Skillnaden i flyttningsbenägenhet mellan dessa och övriga åldrar är däremot inte lika stor som för de inrikes flyttningarna. 16

17 Figur 15 Flyttningar mot utlandet, Västerås år 2013 Antal personer 60 Migrationsnetto Invandring Utvandring Ålder 3.5 Flyttningar efter födelseland Under år 2013 var det cirka utrikesfödda som flyttade till Västerås och som flyttade härifrån. Närmare hälften av de utrikesfödda som flyttade till Västerås, 48 procent, flyttade hit från utlandet. Övriga 52 procent flyttade till Västerås från annan kommun i riket. Utrikesfödda stod för totalt 25 procent av inrikes flyttningarna till Västerås medan utrikesfödda utgör 15 procent av Sveriges befolkning. Utrikes födda är således överrepresenterade bland de inrikes inflyttarna. Enligt Statistiska Centralbyrån har utrikes födda en större geografisk rörlighet än inrikes födda. En bidragande orsak kan vara att gruppen nyanlända utrikesfödda i större utsträckning ännu inte har en fast koppling till boendekommunen (inte rotat sig) och därmed är mer flyttbenägen för att hitta jobb och boende. Antalet flyttningar bland utrikesfödda minskar i takt med vistelsetiden i landet. De allra flesta utrikesfödda som flyttade till Västerås under år 2013 gjorde detta under sitt första vistelseår i Sverige. Denna grupp utgjorde 56 procent av de inflyttade utrikesfödda (varav största andelen av dessa flyttade till Västerås direkt från utlandet). Resterande 44 procent hade bott ett år eller längre i en annan kommun innan de flyttade till Västerås. Nettoeffekten av de flyttningar som görs av utrikes födda som bott i Sverige ett år eller längre är dock relativt små. 17

18 Figur 16 Utrikesföddas flyttningar till/från Västerås efter vistelsetid i Sverige, Västerås år 2013 Antal personer Flyttnetto Inflyttare Utflyttare Vistelsetid i Sverige (år) Not: Observera att klasserna för vistelsetid är olika stora 3.6 Återinflyttningar I statistiken är det möjligt att se huruvida inflyttare till Västerås tidigare bott i staden. På samma sätt kan man se om utflyttarna vid något tidigare tillfälle flyttat till Västerås. Detta kallas återflyttning, även om inget säger att utflyttarna flyttar tillbaka till just den kommun de en gång flyttade ifrån. Statistiken täcker de senaste 20 åren, så en inflyttare som flyttat från staden före 1993 räknas inte som återflyttare i statistiken. Av samma anledning räknas utflyttare som flyttat in till staden före 1993 inte heller som återflyttare. Inflyttade Av de som flyttade till Västerås år 2013 var det 30 procent som även tidigare bott i Västerås. Återflyttningen sker i högst utsträckning inom den närmsta tiden från utflyttningsflyttningsåret. Det var hela 13 procent av de som flyttade till Västerås som tidigare hade flyttat från Västerås under år 2012 eller procent av inflyttarna hade ingen historik vilket betyder att de inte har bott i Västerås tidigare (eller bodde i Västerås för mer än 20 år sedan). Utflyttade Av de som flyttade från Västerås hade 72 procent flyttat in till Västerås under den gångna 20års-perioden. Endast 28 procent hade ingen historik (vilket betyder att de antingen var födda i Västerås eller flyttade till Västerås för mer än 20 år sedan). 11 procent av de utflyttade hade flyttat in till Västerås under 2013 och nästan hälften av de utflyttade, 49 procent, hade flyttat till Västerås under de senaste fem åren. Andelen återflyttare, både bland inflyttarna och bland utflyttarna, har varit relativt konstant de senaste åren. 18

19 Figur 17 Inflyttade till Västerås år 2013 efter tidigare utflyttningsår Figur 18 Utflyttade från Västerås år 2013 efter tidigare inflyttningsår % % % % % % Ingen historik 28% % % Ingen historik 70% % % % % % % 4. Befolkningsförändringar 4.1 Befolkningsförändringar större kommuner Under år 2013 ökade folkmängden i 206 av Sveriges 290 kommuner medan den minskade i 84 kommuner. Samtliga kommuner med fler än invånare ökade sin folkmängd. Både antalsmässigt och procentuellt sett var det Stockholm som ökade mest. När storstäderna exkluderas var Uppsala den kommun som ökade mest i absoluta tal, medan Huddinge ökade mest procentuellt sett. Helsinborg och Umeå var de kommuner som ökade minst (både i absoluta tal och procentuellt) av de större kommunerna. Som nämnts tidigare ökade Västerås folkmängd med 1,2 procent under år Detta var 0,1 % över den genomsnittliga folkökningen för större kommuner (kommuner med fler än invånare, storstäderna exkluderade). 19

20 Figur 19 Relativ folkökning (bubbelstorlek) samt flyttningsnetto och födelsenetto år 2012 för Sveriges större kommuner (storstäderna exkluderade) Födelsenetto (antal personer) Uppsala Huddinge 800 Umeå Linköping Helsingborg Jönköping Lund Örebro Västerås Norrköping 200 Borås Flyttningsnetto (antal personer) Alla kommuner med fler än invånare uppvisade under år 2013 både födelseöverskott och flyttvinster. Som kan ses i figuren ovan hade Västerås den tredje största flyttvinsten antalsmässigt av de större kommunerna (storstäderna exkluderade). Däremot var Västerås födelseöverskott relativt måttligt i relation till övriga större kommunerna. Totalt sett under 2000-talet ökade Västerås sin folkmängd med 13,3 procent. Detta är något lägre än snittet för de större kommunerna som är 14,2 procent. Av de större kommuner är det Huddinge som haft den största relativa folkökningen under 2000-talet med en folkökning på hela 23,8 procent. Norrköping är däremot den av dessa större kommuner som haft den minsta befolkningsutvecklingen med en folkökning på 9,4 procent. 4.2 Befolkningsförändringar Västerås bostadsområden Av Västerås bostadsområden ökade Hamre-Talltorp sin folkmängd mest under år Störst minskning hade Stohagen (antalsmässigt) och Kungsåra (procentuellt). 20

21 Figur 20 Folkmängd och befolkningsförändringar år 2013 efter bostadsområde. Område Folkmängd Folkökning (antal) Folkökning (%) Födelsenetto Flyttnetto Aroslund-Blåsbo ,5% Badelunda landsbygd ,4% 3-1 Bjurhovda ,4% 3 18 Björksta ,7% 1 5 Brandthovda-Hälla ,8% 9 18 Bäckby ,0% Centrala staden ,9% Dingtuna ,1% Djäkneberget Stallhagen ,8% 8 80 Erikslund o Skerike landsbygd ,4% Gideonsberg ,7% Haga ,3% Hammarby ,3% Hamre-Talltorp ,8% Haraker ,3% 3-16 Hemdal-Centrallasarettet ,1% Hökåsen-Tillberga ,2% Irsta ,9% Jakobsberg-Pettersberg ,1% Klockartorpet ,2% Kristiansborg-Karlsdal ,1% Kungsåra ,6% 2-19 Kärrbo ,3% 7-5 Lillhärad ,6% 3 9 Lundby landsbygd ,0% Malmaberg ,8% Romfartuna ,6% 12-5 Rytterne ,4% Råby ,5% Rönnby ,2% 3 5 Sevalla ,9% 0-3 Skallberget-Vega ,9% Skiljebo ,1% 5-2 Skultuna ,1% Skälby ,2% Stohagen-Spantgatan ,0% Tillberga landsbygd ,4% 6 18 Tortuna ,0% 5-5 Vallby ,4% V-Barkarö ,3% Vetterstorp ,3% Viksäng ,1% Önsta-Gryta ,2% Västerås totalt ,1% Not: Bostadsområden där färre än 100 personer bor är exkluderade från tabellen. 21

22 VÄSTERÅS STAD 5. Befolkningsstruktur i Västerås 2013 Av Västerås befolkning på personer år 2013 är något fler kvinnor än män är kvinnor och är män. Detta motsvarar 50,3 procent kvinnor och 49,7 procent män. 5.1 Ålder Medelåldern i Västerås är 42,0 år för kvinnor, och för män 40,0 år. I riket där medelåldern 42,2 år för kvinnor och 40,2 år för män. Av västeråsarna är ca 23 procent i ålder 0-19 år, 58 procent i arbetsför ålder (20-64 år) och 19 procent är 65 år eller äldre. (Av personer 65 år eller äldre är fler än hälften i åldersklassen år.) Figur 21 Folkmängd efter kön och ålder, Västerås år 2013 Antal Män Kvinnor Ålder I figuren nedan visas andelen yngre respektive äldre innevånare i de olika bostadsområdena i Västerås. Rönnby är det område som har störst andel personer som är 65 år eller äldre, följt av Djäkneberget-Stallhagen som också har en hög andel äldre personer. Rönnby har dock en högre andel barn (personer i åldern 0-18 år) tillskillnad från Djäkneberget-Stallhagen som har en låg andel barn. Störst andel barn bor det på Erikslund-Skerike landsbygd, Barkarö och Skälby. Kristiansborg-Karlsdal har både låg andel barn samt även låg andel äldre personer, det innebär alltså att majoriteten av invånarna är mellan år i detta bostadsområde. 22

23 Figur 22 Andel (%) yngre respektive äldre per bostadsområde, Västerås år (Bubbelstorleken anger totala antalet personer som bor på området) Andel (%) 65 år eller äldre 30% Djäkneberget- Stallhagen Folkmängd (totalt antal) Rönnby Haga Malmaberg Aroslund- Blåsbo Klockartorpet Jakobsberg- Pettersberg Skiljebo Viksäng Hamre- Talltorp 20% Gideonsberg Centrala staden Råby Stohagen- Spanthagen Vetterstorp Hemdal-C-las Rytterne Romfartuna Bäckby Hammarby Bjurhovda Skultuna Brandthovda- Hälla Hökåsen-Tillberga Önsta-Gryta Dingtuna Skälby Barkarö Kristiansborg-Karlsdal Skallberget-Vega Vallby Irsta Erikslund-Skerike landsbygd 10% 10% 20% 30% Andel (%) 0-18 år Not: Bostadsområden där färre än 1000 personer bor har exkluderats från redovisningen 5.2 Utländsk bakgrund Under de senaste 15 åren har invandringen till Västerås varit större än utvandringen, vilket innebär att den utrikes födda befolkningen ökar. År 2013 var närmare västeråsare födda utomlands, vilket motsvarar nästan 19 procent av invånarna. Det är nästan 1000 personer fler än år 2012 då andelen västeråsare födda utomlands var 18,5 procent. Av de utrikes födda västeråsarna är 44 procent födda i Europa (19 procent i Norden, 14 procent i övriga EU-länder och 11 procent i övriga Europa). Efter Europa är Asien med 37 procent den världsdel som flest utrikes födda kommer ifrån. 23

24 Figur 23 Utrikes födda efter födelsevärldsdel, Västerås år 2013 Norden EU27 utom Norden Europa totalt: 44 % Övriga Europa Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Övrigt/okänt 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Under de senaste åren har personer födda i Asien och Afrika stått för en stor del av invandringen. Av de utrikes födda som år 2013 bodde i Västerås och som invandrat under perioden var 65 procent födda i någon av dessa världsdelar. Bland de utrikes födda västeråsare som invandrade till Sverige år 2011 var Irak det vanligaste födelselandet, medan 2012 var det lika stora andelar födda i Irak, Somalia och Syrien var de största invandringsgrupperna personer som var födda i Syrien och Somalia. Av de utrikes födda västeråsare som invandrat till Sverige före år 1970 är närmare 63 procent födda i Finland. Endast två procent kommer ursprungligen från ett land utanför Europas gränser. Även bland de utrikes födda västeråsare som invandrat under 1970-talet är Finland det vanligaste födelselandet medan Iran är det vanligaste födelselandet bland dem som invandrat under 1980-talet och Irak det vanligaste både bland dem som invandrat under talet och 2000-talet. Figur 24 Utrikes födda efter invandringsår och födelsevärldsdel, Västerås år 2013 Invandringsår Före 1970 Asien Europa utom Norden Afrika Sydamerika Norden utom Sverige Nordamerika Övrigt/Okänt 0% 20% 40% 60% 80% 100% 24

25 Det vanligaste födelselandet bland utrikesfödda västeråsare är fortfarande Finland. Närmare personer, motsvarande 16 procent av de utrikes födda västeråsarna, kommer ursprungligen från Finland. Det näst vanligaste födelselandet är Irak där drygt 15 procent av de utrikes födda västeråsarna (cirka personer) är födda. Andra vanliga födelseland bland utrikes födda västeråsare är Somalia (6%), Iran (6%) och Turkiet (4%). Utöver personer födda i annat land än Sverige bor det i Västerås drygt personer som är födda i Sverige men vars båda föräldrar är födda utomlands. Tillsammans med de utrikes födda utgör denna grupp den kategori som kallas för personer med utländsk bakgrund (utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar). År 2013 hade närmare västeråsare utländsk bakgrund. Sedan år 2003, då den nu gällande definitionen av utländsk bakgrund infördes, har andelen västeråsare med utländsk bakgrund ökat från 20,6 till 25,7 procent. Andelen med utländsk bakgrund är större i Västerås än i riket i stort. Av Sveriges befolkning är det totalt 20,7 procent som har utländsk bakgrund. Figur 25 Befolkningen efter bakgrund, Västerås år % Utrikes född 67% 7% 8% Född i sverige med två utrikes födda föräldrar Född i Sverige med en inrikes och en utrikes född förälder Född i Sverige med svenskfödda föräldrar Andelen med utländsk bakgrund varierar i stor utsträckning mellan bostadsområdena i Västerås. Av de boende på Vallby har över hälften utländsk bakgrund (37 procent är födda utomlands och 19 procent är födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar). Även på Råby, Hammarby och Bäckby har mer än 40 procent av befolkningen utländsk bakgrund. Detta kan jämföras mot Tortuna där andelen med utländsk bakgrund endast är 6 procent. Av bostadsområdena i Västerås tätort är Hamre-Talltorp det område där lägst andel med utländsk bakgrund bor. Här är 8 procent födda utomlands och ytterligare 3 procent är födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. 25

26 Figur 26 Andel (%) av befolkningen på respektive bostadsområde som har utländska bakgrund (född utomlands och/eller båda föräldrarna födda utomlands) Not: Områden med färre än 100 boende personer ingår inte i diagrammet. Född utomlands Född i Sverige, båda föräldrar födda utomlands Vallby Råby Bäckby Hammarby Övriga bostadsområden Jakobsberg-Pettersberg Vetterstorp Skälby Bjurhovda Erikslund o Skerike landsbygd Viksäng Skallberget-Vega VÄSTERÅS TOTAL Skultuna Centrala staden Önsta-Gryta Malmaberg Hemdal-Centrallasarettet Skiljebo Kristiansborg-Karlsdal Gideonsberg Haga Klockartorpet Djäkneberget Stallhagen Stohagen-Spantgatan Brandthovda-Hälla Aroslund-Blåsbo Rytterne Rönnby Romfartuna Hamre-Talltorp Dingtuna Kärrbo Hökåsen-Tillberga Haraker Kungsåra Lundby landsbygd V-Barkarö Badelunda landsbygd Irsta Tillberga landsbygd Björksta Sevalla Lillhärad Tortuna 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 26

27 6. Utblick befolkningsförändringar år 2013 Vid halvårsskiftet år 2014 uppgick folkmängden i Västerås till personer. Det motsvarade en ökning med 823 personer, eller 0,6 procent sedan årsskiftet, vilket är en minskande ökning jämfört med samma period föregående år. Jämfört med första halvåret 2013 minskade invandringen något under första halvåret 2014 medan antalet inrikes inflyttade ökade. Utvandringen minskade medans inrikes utflyttning ökade något under första halvåret Sammantaget ledde detta till att Västerås flyttvinst för första halvåret 2014 var högre än samma period föregående år. Totalt flyttade personer till Västerås under första halvåret 2014 medan personer flyttade härifrån, vilket gav en flyttvinst på 570 personer. Den naturliga folkökningen uppgick till 266 personer, vilket är något högre än samma period föregående år. Under första halvåret 2014 föddes 880 barn medan antalet dödsfall uppgick till 614 personer. Den naturliga befolkningsförändringen för första halvåret 2014 pekar således på att folkökningen för år 2014 kan komma att bli högre än samma period år Källor Statistikpaket för kommuner, Statistiska Centralbyrån (SCB) Statistiska Centralbyrån (SCB), 27

28 Tabellbilaga Tabell 1 Folkmängd och befolkningsförändringar, Västerås år (antal personer) År Folkmängd Total folkökning Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Not: Födelsenetto och flyttnetto summerar inte exakt till folkökningen på grund av justeringsposter i folkbokföringen Födelsenetto=Antal födda minus antal döda Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade 28

29 Tabell 2 Flyttningar till/från Västerås efter om flyttningen skett mot egna länet, övriga Sverige eller utlandet, år År Inflyttning till Västerås från Utflyttning från V-ås till Flyttnetto mot Västman- Övriga Västman- Övriga Västman- Övriga lands län Sverige Utlandet lands län Sverige Utlandet lands län Sverige Utlandet Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade Tabell 3 Flyttningar till/från Västerås efter från vilket län flyttningen skett mot, år 2013 Län Inflyttning till Västerås Utflyttning från Västerås Flyttnetto 1 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt

30 Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade Tabell 4 Inrikes flyttningar (antal) till/från Västerås efter flyttarens ålder (5-års klasser), år 2013 Inrikes inflyttningar Inrikes utflyttningar Inrikes flyttnetto 0-4 år år år år år år år år år år år år år år år år år Totalt Tabell 5 Utrikes flyttningar (antal) till/från Västerås efter flyttarens ålder (5-års klasser), år 2013 Invandring Utvandring Migrationsnetto 0-4 år år år år år år år år år år år år år år år år Totalt

31 Tabell 6 Folkmängd och befolkningsförändringar år 2013 för kommuner med fler än invånare Folkmängd Folk- Relativ Födelse- Flyttökning folkökning netto netto (antal) (%) Riket ,9% Stockholm ,8% Göteborg ,3% Malmö ,7% Uppsala ,3% Linköping ,1% Västerås ,1% Örebro ,2% Norrköping ,2% Helsingborg ,7% Jönköping ,0% Umeå ,9% Lund ,2% Borås ,1% Huddinge ,5% Not: Födelsenetto och flyttnetto summerar inte exakt till folkökningen på grund av justeringsposter i folkbokföringen Födelsenetto=Antal födda minus antal döda, Flyttnetto=Antal inflyttade minus antal utflyttade Tabell 7 Befolkning efter ålder i 5-årsklasser, Västerås år 2013 Antal Andel (%) Ålder Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt ,0% 5,7% 5,9% ,9% 5,6% 5,8% ,5% 5,1% 5,3% ,0% 5,7% 5,9% ,3% 7,2% 7,3% ,9% 6,5% 6,7% ,4% 5,9% 6,2% ,5% 6,1% 6,3% ,9% 6,6% 6,8% ,5% 7,2% 7,3% ,4% 6,0% 6,2% ,8% 5,5% 5,7% ,5% 5,7% 5,6% ,0% 6,2% 6,1% ,4% 4,9% 4,7% ,1% 3,7% 3,4% ,1% 2,8% 2,5% ,3% 2,1% 1,7% ,5% 1,1% 0,8% ,1% 0,2% 0,1% ,0% 0,0% 0,0% Totalt ,0% 100,0% 100,0% 31

32 Tabell 8 Befolkning efter grupperad ålder och bostadsområde, Västerås år 2013 Bostadsområde Antal Andel (%) 0-18 år år 65+ år Totalt 0-18 år år 65+ år Totalt Centrala staden % 70% 17% 100% Djäkneberget Stallhagen % 60% 28% 100% Aroslund-Blåsbo % 60% 24% 100% Kristiansborg-Karlsdal % 73% 13% 100% Viksäng % 56% 23% 100% Hamre-Talltorp % 53% 23% 100% Stohagen-Spantgatan % 65% 18% 100% Vetterstorp % 59% 21% 100% Jakobsberg-Pettersberg % 56% 24% 100% Råby % 60% 22% 100% Hammarby % 61% 17% 100% Lundby landsbygd % 54% 5% 100% Bäckby % 56% 22% 100% Skälby % 52% 17% 100% Gideonsberg % 68% 20% 100% Skallberget-Vega % 64% 14% 100% Vallby % 58% 14% 100% Erikslund o Skerike landsbygd % 55% 14% 100% Rönnby % 48% 29% 100% Önsta-Gryta % 56% 15% 100% Haga % 65% 24% 100% Malmaberg % 61% 24% 100% Hemdal-Centrallasarettet % 62% 19% 100% Skiljebo % 58% 23% 100% Klockartorpet % 59% 25% 100% Brandthovda-Hälla % 54% 20% 100% Badelunda landsbygd % 62% 19% 100% Bjurhovda % 62% 14% 100% Dingtuna % 59% 15% 100% Lillhärad % 64% 12% 100% V-Barkarö % 54% 15% 100% Rytterne % 58% 20% 100% Haraker % 64% 14% 100% Romfartuna % 63% 19% 100% Skultuna % 55% 20% 100% Hökåsen-Tillberga % 54% 19% 100% Tillberga landsbygd % 64% 12% 100% Tortuna % 58% 13% 100% Sevalla % 54% 25% 100% Irsta % 55% 14% 100% Kärrbo % 61% 20% 100% Kungsåra % 60% 16% 100% Björksta % 61% 16% 100% Övriga % 74% 11% 100% Västerås totalt % 59% 19% 100% Not: Bostadsområden där färre än 100 personer bor redovisas under Övriga bostadsområden 32

33 Tabell 9 Utrikes födda efter födelseland, Västerås år (Länder i vilka fler än 200 personer är födda särredovisas) Födelseland Antal Andel (%) av utrikes födda Finland ,9% Irak ,9% Somalia ,0% Iran ,8% Turkiet 962 3,6% Syrien 950 3,5% Bosnien och Hercegovina 734 2,7% Polen 720 2,7% Jugoslavien 713 2,6% Thailand 605 2,2% Tyskland 604 2,2% Norge 534 2,0% Kina 495 1,8% Chile 491 1,8% Italien 397 1,5% Libanon 341 1,3% Indien 301 1,1% Colombia 283 1,1% Storbritannien och 259 1,0% Nordirland Ryssland 244 0,9% Danmark 231 0,9% USA 226 0,8% Vietnam 223 0,8% Rumänien 220 0,8% Etiopien 206 0,8% Ungern 204 0,8% Övriga ,6% Totalt ,0% Tabell 10 Befolkningen efter svensk/utländsk bakgrund, Västerås år 2013 Bakgrund Antal Andel (%) Utländsk bakgrund, varav ,7% Utrikes född ,9% Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar ,7% Svensk bakgrund, varav ,3% Född i Sverige med en utrikes och en inrikes född förälder ,3% Född i Sverige med två svenskfödda föräldrar ,0% Totalt % Tabell 11 Befolkning efter bakgrund och bostadsområde, Västerås år

34 Bostadsområde Folkmängd total Född utomlands Född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Född i Sverige, med minst en förälder född i Sverige Totalt Centrala staden ,3% 5,5% 76,2% 100,0% Djäkneberget Stallhagen ,7% 4,1% 83,2% 100,0% Aroslund-Blåsbo ,7% 3,3% 86,0% 100,0% Kristiansborg-Karlsdal ,2% 4,8% 79,1% 100,0% Viksäng ,1% 6,4% 72,5% 100,0% Hamre-Talltorp ,1% 3,1% 86,9% 100,0% Stohagen-Spantgatan ,8% 3,7% 84,5% 100,0% Vetterstorp ,0% 7,8% 68,2% 100,0% Jakobsberg-Pettersberg ,1% 8,1% 63,8% 100,0% Råby ,3% 12,4% 50,3% 100,0% Hammarby ,6% 11,0% 56,4% 100,0% Lundby landsbygd 592 6,1% 3,0% 90,9% 100,0% Bäckby ,9% 12,9% 54,2% 100,0% Skälby ,9% 10,9% 69,2% 100,0% Gideonsberg ,8% 5,0% 78,2% 100,0% Skallberget-Vega ,4% 6,5% 74,2% 100,0% Vallby ,3% 19,1% 43,6% 100,0% Erikslund o Skerike landsbygd ,9% 10,4% 71,7% 100,0% Rönnby ,8% 3,1% 86,1% 100,0% Önsta-Gryta ,1% 7,2% 75,6% 100,0% Haga ,5% 4,4% 79,1% 100,0% Malmaberg ,4% 5,1% 76,6% 100,0% Hemdal-Centrallasarettet ,6% 4,8% 77,7% 100,0% Skiljebo ,1% 4,7% 79,2% 100,0% Klockartorpet ,1% 3,8% 82,1% 100,0% Brandthovda-Hälla ,3% 4,5% 85,2% 100,0% Badelunda landsbygd 463 5,8% 3,2% 90,9% 100,0% Bjurhovda ,5% 7,2% 71,3% 100,0% Dingtuna ,8% 4,1% 88,2% 100,0% Lillhärad 259 3,5% 4,2% 92,3% 100,0% V-Barkarö ,2% 2,7% 90,1% 100,0% Rytterne ,5% 3,7% 86,8% 100,0% Haraker 556 7,0% 3,2% 89,7% 100,0% Romfartuna ,7% 3,0% 88,3% 100,0% Skultuna ,3% 5,5% 75,2% 100,0% Hökåsen-Tillberga ,8% 3,1% 89,1% 100,0% Tillberga landsbygd 326 7,7% 1,8% 90,5% 100,0% Tortuna 781 3,8% 2,3% 93,9% 100,0% Sevalla 323 6,8% 1,9% 91,3% 100,0% Irsta ,3% 3,0% 90,8% 100,0% Kärrbo 603 7,5% 2,8% 89,7% 100,0% Kungsåra 471 6,8% 3,0% 90,2% 100,0% Björksta 909 5,4% 2,6% 92,0% 100,0% Övriga bostadsområden ,4% 6,9% 61,7% 100,0% Västerås totalt ,9% 6,7% 74,3% 100,0% Not: Bostadsområden där färre än 100 personer bor redovisas under Övriga bostadsområden 34