Behovskartläggning för samhällsplanering i Falkenbergs Kommun

Transkript

1 Behovskartläggning för samhällsplanering i Falkenbergs Kommun

2 Strategisk befolkningsnivå Behov uttryckt i hälsa, tillväxt och välfärd RF/LF KF Styrelser Sjukvård Skola Föreningsliv Boende Kultur

3 Roller och delar i planeringsarbetet Politiker Tjänstemän Uppdrag Kartläggning, trender, fakta, förutsättningar, förbättringsområden Hälsa, tillväxt och välfärd Målformulering om välfärd, tillväxt och hälsa, beslut MOS Lämpliga åtgärder, förslag, utredning,utvärdering, samhällsekonomisk analys Prioriteringar, värderingar, beslut Budget/Plan Verkställighet

4 Behovskartläggningar Nationell styrning Befolkningsorienterade underlag Behov Självupplevd hälsa Verksamheten

5 Halland bästa livsplatsen Förverkligande av bodrömmar Företag med kunskap Fördelar av läget Grundläggande förutsättningar Kommu Boende Miljö Arbete - Vård Hälsa Kultur Kunskap Ekonomi nikation

6 Behovskartläggning -Stafsinge/Falkagård 2010

7 Behovskartläggningens ursprung Ett område med stor potential underutveckling Mycket oroligheter på området Falkagård Nya perspektiv

8 Det här tror vi? Mångkulturellt/invandrartätt, Låginkomsttagare Att det finns skillnader mellan Falkagård/Stafsinge och övriga Falkenberg Att det här kan behövas särskilda satsningar för att skapa likvärdiga förutsättningar för hälsa jämfört med övriga Falkenberg Det här vet vi! Massmediala bilden oroligheter i området Så här ser framtidsplanerna ut! Område med stor utvecklingspotential

9 Hur ser behovet ut?

10 Behovskartläggningens syfte Att ta fram ett kunskapsunderlag för långsiktig planering och prioriteringar för beslutsfattare i Falkenbergs kommun och Region Halland.

11 Tillvägagångssätt Bakgrundsfakta förklara Tidigare rapporter och teorier förstå Intervjuer fördjupa kunskapen

12 Bakgrundsfakta Tabell 1. Procentuell folkmängd i Halland, Falkenberg, F/S/O och Falkagård uppdelad i åldersklasser Ålder Kommun Totalt Kvinnor Män Riket ,3% 49,7% 8,0% 12,8% 9,1% 26,5% 25,9% 12,4% 5,3% Hallands län ,3% 49,7% 8,2% 13,7% 8,8% 24,2% 26,5% 13,1% 5,6% Falkenberg ,9% 50,1% 7,3% 13,9% 8,7% 22,6% 26,7% 14,4% 6,5% F/S/O ,7% 51,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Falkagård ,9% 50,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Källa:

13 Bakgrundsfakta Antal invånare Variabel Totalt Kvinnor Män Utom nordiskt födda Boende i sm åhus Ensam stående m ed barn Hallands län ,4 72,5 9,6 Falkenberg ,5 74,4 9,4 F/S/O ,6 65,6 10,9 Antal invånare år Variabel Totalt Kvinnor Män Förvärvsfrek. Kv. Förvärvsfrek. Män Socialbidrag Eftergymnasial utb. Hallands län ,8 78,7 2,1 29,0 Falkenberg ,5 78,9 2,6 21,8 F/S/O ,0 71,9 7,2 15,7

14 Hur mår halllänningen Hälsa på lika villkor 10% av vuxna befolkningen mår inte bra varken psykiskt eller fysiskt Genomgående rapporterar de socialt och ekonomiskt mest utsatta en sämre hälsa och fler ohälsosamma levnadsvanor än övriga befolkningen. Belyser särskilt sambandet mellan hälsa och sociala bestämingsfaktorer

15 Ohälsotal

16 Vårdkonsumtion Vårdkonsumtion 2009 per 1000 inv Halland Falkenberg Falkagård Primärvård antal läkarbesök antal sjuksköterskebesök antal sjukgymnastikbesök Länssjukvård antal läkarbesök antal sjuksköterskebesök Regionvård antal läkarbesök Psykiatri antal läkarbesök antal sjuksköterskebesök antal psykologbesök tot

17 Hälsans bestämningsfaktorer

18 Intervjupresentation Allmänheten och massmedias bild Definiera området Stafsinge - Falkagård Infrastruktur Vikten av mötesplatser Kommunikation Empowerment Integration Samverkan Framtiden - Hur ser den ut?

19 Allmänheten och massmedias bild...händer det något på Falkagård så händer det på Falkagård, annars händer det i Falkenberg... Ja frågar du en Falkenbergare hur långt det är till Falkagård så pratar man om mil (Skratt) det är ju åttahundra meter.

20 Infrastruktur Men här blir det en ö och jag tror att öar är väldigt farligt även om det är väldigt korta avstånd. gränsdragningen är väldigt tydlig och kunde man från planerares sida sudda ut den gränsen, så hade ju hela kommunen tjänat på det

21 Mötesplatser Man behöver dom här träffpunkterna att komma ut liksom och inte bara att man går på en undersökning på BVC eller får sin vaccination liksom man behöver dom här föräldraaktiviteterna, allt ifrån fika till utbildningstillfälle

22 Framtiden Hur ser den ut? Ja, jag tror alltså skolan först, satsa på den, ge den hög status Nej, utveckla det som befolkningen vill, intervjua befolkningen, det dom trycker på.. Jag tror att steg ett är den fysiska tillgängligheten och den fysiska integrationen av området så man får bort den här lilla ön, det tror jag har prioritet ett och ryktet. Ja, jag tänkte om där funnits BVC [---] skulle kunna göra aktivitetshus också Ja, liksom ha allting blandat så

23 Slutsatser Invandrartätt bostadsområde med slagsida åt det socioekonomiskt låga hållet Uttrycker ett stort behov av integration Behov av att få en egen identitet som står för något annat och nytt än den bild massmedia levererar Saknar gemensam mötesplats För att öka samverkan behövs bättre kommunikation att våga säga det som behöver sägas Målbilden behöver kommuniceras tydligt Stort intresse för vilka de nya boende i Stafsinge skall bli och dess effekter på verksamheter och tvärtom Betonar vikten av att göra medborgaren delaktig

24 För att få en fullständig bild skulle man behöva prata med dom som bor i området. Hur tänker de boende?

25 Främjande Förebyggande Behandlande Stafsinge Bygga och bo Uppleva och utöva Få kunskap Arbeta och handla Vår strävan Arbetslöshet Psykisk ohälsa Socialbidrag Högt ohälsotal Hälsans flod - en symbolik för våra insatser

26 Arbetsprocessen politisk och tjänstemannamässig

27

28 Stafsinge skall vara en hållbar stadsdel för att möta framtida mål: Detta innebär att det inom området bör finnas: Tillgång till grundläggande service som barnomsorg, skola, vårdcentral, mataffär, postombud och lokal/mötesplats för sociala kontakter/gemensamma aktiviteter. Trafiksäkra gång- och cykelvägar mellan bostadsområdena och den grundläggande servicen samt, Kollektivtrafik från området till annan viktig service i centralorten. Både gc-vägar och hållplatserna ska vara anpassade till personer med funktionsnedsättningar och bör vara i direkt anslutning till varandra. Iordningsställande av grönområde, både anslutande och rekreationsområde i stadsdelen

29 Bostäderna i området bör vara: Av skilda lag för att passa personer med olika ekonomiska förutsättningar och olika stora familjer Anpassade till personer som lever med funktionshinder detta innebär bland annat tillgänglighet från gatuplan för att möjliggöra ett kvarboende i området utan samhälleliga insatser så långt som möjligt.