Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Transkript

1 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010

2 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller utrikesfödda personer och personer med utländsk bakgrunds situation på arbetsmarknaden och företagande. Andelen utrikesfödda i befolkningen ökar Från att under 1800-talet var ett utvandringsland blev Sverige under andra halvan av 1900-talet ett invandringsland var nästan 1,4 miljoner av Sveriges befolkning utrikesfödda. Fördelningen för de som kom till Sverige 2009 finns i diagrammet nedan som visar beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter 1 Diagram från Den största kategorin personer som kommer till Sverige hör till anhöriginvandringen, därefter följer de som fått uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl. 2 Definitionerna i olika studier av invandrares företagande skiljer sig åt. I denna text används begreppet invandrare eller utrikes född för de som kommit till Sverige, medan med utländsk bakgrund, alternativt utländsk härkomst syftar på de med en eller båda föräldrar från ett annat land än Sverige. I de fall begreppet svenskar används i denna text syftar det på personer som är födda och vars båda föräldrar är födda i Sverige. Sysselsättningen bland utrikesfödda har gått ned Under 50-, 60- och 70-talen var sysselsättningen högre för utrikesfödda än för inrikesfödda, under vissa perioder upp till 10 % högre. Då kom de flesta oktober

3 invandrare till Sverige som arbetskraftsinvandring. Sedan 1970-talet har invandringen till Sverige ändrat karaktär och i högre grad gått över till flyktingmottagande. Fram till 80-talet var sysselsättningsgraden bland utrikesfödda i nivå med sysselsättningsgraden för inrikesfödda. 3 Sedan dess har den varit lägre än svenskars trots att de invandrare som kommit till Sverige sedan 1980 i genomsnitt är mer välutbildade än de som kom tidigare. Under 1990-talet föll sysselsättningsgraden bland utrikesfödda, under slutet av 1990-talet började de sysselsättningsgraden att öka igen och närma sig sysselsättningsgraden för inrikesfödda innan finanskrisen slog till. 4 En lyckad arbetsmarknadsintegration är inte bara av otroligt stor vikt för individen, utan kan även ha positiva effekter för samhället i stort. Svenskt Näringsliv har i en rapport visat att invandringskritik 5 är vanligare i kommuner med stora skillnader i sysselsättning mellan inrikes- och utrikesfödda. Rapporten, Självmål i sysselsättningspolitiken, visar även att det finns ett samband mellan bra lokalt företagsklimat och utomeuropeiskt föddas arbetsmarknadsintegration. Tesen är att i kommuner med bra företagsklimat finns en stark efterfrågan på arbetskraft som gynnar även de som grupper befinner sig långt från arbetsmarknaden (utomeuropeiska invandrare i det här fallet). 6 Ett bra lokalt företagsklimat där företag kan växa och anställa kan därmed gynna integrationen av utomeuropeiska invandrare. Bemanningsföretagen kan vara en väg in Bemanningsföretagen är duktiga på att rekrytera utlandsfödda. Invandrare från ickevästliga länder är överrepresenterade i bemanningsbranschen; bland de som jobbar i bemanningsbranschen är 12 % födda i ett icke-västligt land, jämfört med 7 % på hela arbetsmarknaden. Överrepresentationen gäller för alla åldrar, män som kvinnor och alla utbildningsnivåer. De födda i Irak, Iran och Afrikas horn är tydligt överrepresenterade i bemanningsbranschen. 7 En förklaring till överrepresentationen kan vara att bemanningsbranschen är expert på att rekrytera och därmed bättre på att bedöma den arbetssökandes kompetens och kvalifikationer än vad enskilda företag är. De skulle därmed ha lättare att kvalitetsbedöma utländska utbildningar och kanske inte låta sig hindras av fördomar. En anställning i ett bemanningsföretag kan vara en språngbräda till övriga delar av arbetsmarknaden. Denna mekanism är dock inte självklar. Om arbetsgivare uppfattar arbete i bemanningsföretag som ett tecken på att arbetstagaren inte varit tillräckligt bra för att få ett annat arbete, kan ett arbete i bemanningsföretag leda till negativ eller ingen möjlighet att ta sig in på andra delar av Operationaliserat som stöd för Sverigedemokraterna i valet till Riksdagen 6 Fölster, Stefan & Jansson, Li Andersson & Wadensjö, 2010 s 84 oktober

4 arbetsmarknaden. 8 Det finns inga studier på området från Sverige, men andra studier tyder på att det får negativa effekter för den anställde att arbeta i ett bemanningsföretag i USA, medan effekterna i Europa är positiva. Nya regler underlättar för arbetskraftsinvandring År 2008 gjorde nya regler det lättare att arbetskraftsinvandra till Sverige. De nya reglerna är ett resultat av samarbete mellan Alliansregeringen och Miljöpartiet och presenterades som den största reformen av invandringspolitiken på flera årtionden. Reformen innebär att om en svensk arbetsgivare ger ett konkret jobberbjudande till någon utanför EU ska personen kunna få uppehålls- och arbetstillstånd utan att Arbetsförmedlingen alltid först prövar om det finns lämplig arbetskraft i landet. Arbetsgivarens bedömning ska få avgöra. Tidsgränserna för uppehålls- och arbetstillstånd förlängs samtidigt till två plus två år. Därefter ska permanent uppehållstillstånd kunna beviljas. Ingen som har ett arbete ska tvingas lämna landet. Under det första året med de nya reglerna, december 2008 till december 2009 kom ca personer till Sverige som arbetskraftsinvandrare. En majoritet av arbetstillstånden gäller i mindre än 6 månader. 9 Företagarna har i en rapport lyft fram möjligheten att satsa på inte bara arbetskraftsinvandring utan även på affärsimmigration, det vill säga invandrare som kommer till ett nytt land för att starta företag. En möjlighet skulle vara att uppmuntra utländska studenter som studerat i Sverige att stanna kvar och starta eget. Utlandsfödda är oftare företagare Av de som är sysselsatta på arbetsmarknaden är det något vanligare att driva eget företag om man är född utomlands jämfört med om man är född i Sverige. Benägenheten att driva företag är högre bland invandrare än bland svenskfödda. Bland dem som är sysselsatta på arbetsmarknaden är 15 % av männen företagare. 7 % av de utlandsfödda kvinnorna är företagare, 6 % av de svenskfödda. Drygt vart tionde företag i Sverige drivs av en utlandsfödd person och i dagsläget startas vart femte nytt företag av en utlandsfödd person. Under 2000-talet har antalet företag som startas av personer födda utomlands ökat med 75 procent. Nyföretagandet av personer födda utomlands är i dagsläget rekordhögt och andelen nyanlända som startar företag ökar. En högre andel av nyföretagarna är födda utomlands än av småföretagarna i stort Andersson & Wadensjö, 2010 s 83f Tillväxtverket, 2009 s 8-9 oktober

5 Likheterna mellan småföretagare födda utomlands och företagare födda i Sverige är större än skillnaderna, men det finns vissa skillnader mellan de utrikesfödda och de svenskföddas företagande: Födda i utlandet har mindre företag, De finns viss mån i andra branscher och i högre grad i storstadsområden än svenskfödda företagare. Företagsstarten finansieras i högre grad än för svenskfödda av släkt och vänner. 11 Företagande kan vara en väg in på arbetsmarknaden för invandrare och företagare med utländsk bakgrund kan skapa många arbetstillfällen för andra med utländsk bakgrund, i synnerhet från samma kulturkrets. Jämfört med för svenskar är det vanligare för invandrare att vara företagare än anställda. Klinthäll och Urban kallar i en uppsats företagande för köksingången till den svenska arbetsmarknaden, bland annat därför att företagare födda utomlands är mycket överrepresenterade i restaurangbranschen. Vissa tecken tyder på att utlandsföddas företagande är mer nödvändighetsbaserat än svenskföddas. Till exempel startar utlandsfödda i högre grad än svenskfödda företagare företag på grund av arbetslöshet eller risk för arbetslöshet. 19 % av de utlandsfödda som startade företag gjorde det på grund av arbetslöshet medan 11 % av de i Sverige födda nyföretagarna startade företag av den anledningen. 12 Andelen företagare skiljer sig åt mellan olika grupper av invandrare. Det skiljer sig även åt mellan män och kvinnor. Flest nya företag startas av personer födda i Asien/Oceanien, följt av Europa (utanför Norden/EU). Minst antal företag startas av personer födda i Kanada, USA, Australien, Nya Zeeland. Personer med bakgrund i Libanon, Syrien och Turkiet uppvisar en särskilt hög grad av egenföretagande. Kvinnor och män med bakgrund i övriga Norden, Chile och före detta Jugoslavien har en lägre sannolikhet att vare egenföretagare jämfört med svenskar. 11 Tillväxtverket, 2009 s9ff 12 Se även Tillväxtverket 2009 s 21 oktober

6 Utlandsfödda företagare, fördelade på ländergrupper 2005 Latinamerika 5% Afrika 6% EU-15 utom Norden 12% USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland 4% Övriga Europa 25% Asien och Oceanien 27% Nordiska länder 21% Källa: Nutek, 2007 De utlandsfödda småföretagarna är något mer välutbildade än befolkningen i allmänhet. 40 % av de utlandsfödda hade 2008 högskoleutbildning, jämfört med 35 % av de svenskfödda företagarna. Bland nyföretagare finns dock inga skillnader i utbildningsnivå mellan utlands- och svenskfödda. Unga födda utomlands är mer positiva till att starta företag än unga födda i Sverige, 43 % av unga födda utomlands skulle hellre vara företagare än anställda, motsvarande för svenska är 38 % 13 Likheterna är större än skillnaderna mellan företag drivna av utrikesfödda personer och personer födda i Sverige. Det finns dock skillnader: utrikesfödda har mer sällan aktiebolag än svenskfödda företagare. Branschtillhörighet varierar något med etnisk tillhörighet vilket tyder på förekomst av etniska nätverk som påverkar företagandet. Däremot finns det inga branscher som domineras av en etnisk grupp (så kallat ethnic community ). I en ethnic community dominerar en etnisk grupp en bransch och varor och tjänster produceras för den egna gruppen, vilket skapar en intern ekonomi. Middlemen kallas de etniska företagare där företaget är specialiserat inom en bransch men med en marknad utanför den egna gruppen. Utrikesfödda företagare i Sverige fungerar snarare som middlemen än som en del av ett ethnic community. 14 Företag av personer med utländsk bakgrund (födda utomlands eller med föräldrar födda utomlands) har dock lägre överlevnadsgrad än de med ickeutländsk bakgrund. Företag startade 2005 av personer med utländsk härkomst hade 2008 en överlevnadsgrad på 64 % jämfört med 69 % för dem med ickeutländsk härkomst. För företag startade 2001 var överlevnadsgraden för företag 13 Tillväxtverket 2009 s Klinthäll & Urban, 2010 s107ff oktober

7 med utländsk härkomst 58 % medan den för svenskfödda var 65 %. Gapet i överlevnadsgrad har alltså minskat något i de senaste undersökningarna. Överlevnadsgraden skiljer sig åt för företagare med bakgrund i olika delar av världen. 15 Företagare med utländsk bakgrund sysselsätter cirka personer i Sverige. De sysselsätter fler personer än svenska företagare men har högre personalomsättning. Företagare med utländsk bakgrund står för 35 miljarder kronor till BNP, vilket är lägre än vad som motsvarar deras andel av företagarna. Företagare med utländsk bakgrund uppger dock inte att de har svårare än företagare födda i Sverige att försörja sig på sitt företag. 16 Tabell: Lundström & Kremel, 2009 s 33 Företagare födda i utlandet uppger dock en något sämre lönsamhet än svenskföddas företag: 35 % av företagare med utländsk härkomst ansåg att företagets lönsamhet var god eller mycket god, jämfört med 40 % för icke utländsk härkomst, tre år efter företagets start. Företagare med utländsk bakgrund lägger ned mer tid än svenska företagare på sina företag. De är mer sällan än svenskar samtidigt anställda och företagare, utan har sitt företag på heltid. De lägger också ned mest tid varje månad på sina företag. I tabellen nedan syns att de som lägger ned mest tid på sina företag är de som är födda utomlands och startat sina företag tre år tidigare, av dessa uppger 40 % att de lägger ned mer än 200 timmar i månaden på sitt företag. De som har utländsk bakgrund (en förälder född utomlands) lägger ned ungefär lika mycket tid som de svenskfödda företagarna på sina företag. Även för de som startade företag 2008 är det högre andel av de utlandsfödda som lägger ned över 200 timmar i månaden på sitt företag. 15 Tillväxtanalys Klinthäll & Urban, 2010 oktober

8 Tabell: Lundström & Kremel, 2009 s 37 Företagare födda utomlands upplever större behov än svenskfödda av rådgivning när de startar företag. De uppger dock även att de får sina behov tillgodosedda. 17 Det verkar därför inte som att de myndigheter och organisationer som ger råd och stöd till företagare skulle sakna kompetens för att agera som rådgivare åt företag med utländsk bakgrund, eller att systemet och byråkratin på det sättet systematiskt missgynnar företagare med annan bakgrund. Klinthäll & Urban nämner som ett problem för företagare med utländsk bakgrund att de är underrepresenterade i företagarnätverk och organisationer 18. Företagare med utländsk bakgrund är mer positiva till att låta sina företag växa än vad svenskfödda är. 30 % av samtliga svarar att de gärna låter företaget förbli litet, för företagare med utländsk härkomst är siffran endast 19 % i Tillväxtanalys uppföljning av företag tre år efter start. 19 Även NUTEK:s siffror från 2008 visar att företagare med utländsk bakgrund gärna låter företaget växa, både vad gäller omsättning och anställda. 17 Forum för småföretagsforskning, Klinthäll, M & Urban, S s Tillväxtanalys 2010, s 11 oktober

9 Utlandsfödda småföretagare ja, både vad gäller omsättning och anställda ja, men utan att anställa nej Svenskfödda småföretagare ja, både vad gäller omsättning och anställda ja, men utan att anställa nej Källa: Nutek % av utlandsfödda företagare hade deltagit i offentlig upphandling 2008, jämfört med 13 % av de svenskfödda. 20 Att det är så få kan bero på att de utlandsfödda företagarna var verksamma i branscher som inte var aktuella för offentlig upphandling. Men det kan också bero på att det upplevs som för krångligt och komplicerat att delta i offentliga upphandlingar. Migration ger ökad export Studier har visat att invandring ökar utrikeshandeln. Detta samband har nationalekonomen Andreas Hatzigeourgiou funnit även för Sverige. Han menar att invandring bör användas som ett handelsfrämjande instrument. 21 En ökad invandring från ett land leder till ökad utrikeshandel med det landet, närmare bestämt ger en tioprocentig ökning av den totala migrantstocken från ett specifikt land resulterar i genomsnitt i omkring sex procent mer export till landet i fråga. Forskningen har dock ej ännu klarlagt utlandsfödda företagares roll i ökningen av utrikeshandeln. 20 Tillväxtverket, 2009 s Hatzigeourgiou, Andreas 2009 oktober

10 Källförteckning Andersson Joona, Pernilla & Wadensjö, Eskil: Lärdomar från bemanningsbranschen i Lyckad invandring- tio svenska forskare om hur man når framgång. Red: Ådahl, Martin FORES Fölster, Stefan & Jansson, Li: Självmål i sysselsättningspolitiken så leder ett sämre företagsklimat till utanförskap och främlingsfientlighet. Svenskt Näringsliv, Företagarna: Integration och företagande varför lyckas vi inte i Sverige? 2009 Företagarna: Språkkunskaper ger export Hatzigeourgiou, Andreas: Migration och handel skapar invandring utrikeshandel? I Ekonomisk debatt nr Institutet för tillväxtpolitiska studier: Uppföljning av 2001 års nystartade företag tre år efter start Klinthäll, Martin & Urban, Susanne: Köksingång till den svenska arbetsmarknaden? Om företagande bland personer med utländsk bakgrund. I: Lyckad invandring- tio svenska forskare om hur man når framgångar. Red: Ådahl, Martin. FORES Lundström, Anders & Kremel, Anna: Behov och betydelse av rådgivning till nya och unga företag, Forum för småföretagsforskning, NUTEK: Invandrares företagande En studie av utlandsfödda företagare i Sverige Tillväxtanalys. Uppföljning av 2005 års nystartade företag tre år efter start Tillväxtverket: Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta och Statistik oktober