Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Transkript

1 Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån.

2 Tillförlitlig statistik Statistiska Centralbyrån, SCB, gör regelbundet så kallade arbetskraftsundersökningar (AKU). Då intervjuas cirka personer om frågor som rör arbete, utbildning med mera. Vartannat år sedan 1996 ställs också frågan om intervjupersonen har någon funktionsnedsättning enligt en definition som ges. Svarar personen ja på den frågan, ställs då ett antal följdfrågor. Styrkan med denna statistik är att i en rätt stor urvalsgrupp, kommer personer med funktionsnedsättning fram som inte nås genom annan statistik. Nedanstående statistik bygger på intervjuer gjorda under sista kvartalet år Introduktionen till tilläggsundersökningen I AKU om funktionshinder gavs till individer mellan 16 och 64 år. Av dem svarade Ja, det vill säga att de tillhör gruppen som har funktionsnedsättning svarade nej. Målgruppen med funktionsnedsättning blir så pass stor att statistiken kan säkerställas, det vill säga att slutsatser kan sägas vara generella för hela populationen. Många frågor kan också matchas mot den stora urvalsgruppen som fått samma frågor vid samma undersökningstillfälle. Statistiken bygger helt och hållet på den enskildes utsaga och bedömning, och vissa intervjuer genomförs tillsammans med någon stödperson. Hela undersökningen Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008 kan beställas från SCB. Den innehåller ytterligare detaljer och mer exakta siffror. En knapp miljon har en funktionsnedsättning En knapp miljon i åldern år anger att de har någon funktionsnedsättning. ( personer, vilket motsvarar 15,5 procent eller var sjätte person i arbetsför ålder, som är totalt.) Andelen kvinnor med funktionsnedsättning är signifikant högre än andelen män med funktionsnedsättning. (16,6 procent av kvinnorna, 14,4 procent av männen) Nästan varannan person med funktionsnedsättning är över femtio år. (43,9 procent) De vanligaste funktionsnedsättningarna är rörelsehinder 30,2 procent och astma/allergi 17 procent. 2

3 Var tionde person i arbetsför ålder har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Sex av tio personer med funktionsnedsättning, eller personer i åldrarna har någon funktionsnedsättning som också innebär att deras arbetsförmåga är nedsatt. Det motsvarar cirka nio procent av befolkningen i arbetsför ålder, vilket är i samma nivå med tidigare undersökningar. Drygt var fjärde person med en funktionsnedsättning bedömer att deras arbetsförmåga är mycket nedsatt. Definitioner Definitionen av funktionsnedsättning baserar sig på FN:s standardregler. Människor kan ha funktionsnedsättning på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador eller -sjukdomar, medicinska tillstånd eller mentalsjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Med funktionsnedsättning menas i denna undersökning att kvinna eller man kan ha nedsatt syn eller hörsel, ha tal- eller röstproblem, rörelsehinder, allergi eller någon form av psykisk funktionsnedsättning. Det kan också vara att någon har diabetes, hjärt-lungproblem, mag-tarmsjukdom, psoriasis, epilepsi, dyslexi eller något liknande. Hur påverkas sysselsättningsgraden? Personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga har 50,0 procent sysselsättningsgrad. Personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga har 77,6 procent sysselsättningsgrad. Personer som inte har funktionsnedsättning har 77,1 procents sysselsättningsgrad. Befolkningen totalt har 74,7 procents sysselsättningsgrad. 3

4 Arbetslösheten är fortsatt hög Arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning uppgick fjärde kvartalet 2008 till 6,5 procent, vilket är den högsta nivån sedan Arbetslösheten i befolkningen totalt har varierat under samma period, men ligger nu på 4,9 procent. Arbetslösheten för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga är fortsatt hög (9,1 procent) och med en uppåtgående trend. Definitioner: Sysselsättning= förvärvsarbete (hel- och deltid) skyddat arbete, lönebidrag, Samhall starta-eget bidrag med mera, sjukskrivna med anställning I arbetskraften= Ej i arbetskraften= Sysselsatta samt arbetslösa studerande, hemarbetande, värnpliktiga arbetsmarknadsutbildning, arbetsplatsintroduktion aktivitets- och sjukersättning (tidigare förtidspension) Behoven av organisatoriska anpassningar är störst Personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga som har sysselsättning: Tre fjärdedelar anger att de har behov av åtminstone någon anpassning av arbetsförhållandena. Kvinnor i större utsträckning än män, (74 procent respektive 69 procent). 39,0 procent har behov av anpassad arbetstid 38,5 procent har behov av anpassat arbetstempo 36,1 procent har behov av anpassade arbetsuppgifter 22,7 procent har behov av anpassade hjälpmedel 7,5 procent har behov av särskild lokalanpassning 3,1 procent har behov av transport till/från arbetsplatsen 2,4 procent har behov av personligt biträde 7,1 procent har behov av något annat 4

5 Samma målgrupp, men som saknar sysselsättning, uppgav också att främst anpassat arbetstempo, arbetstid, och arbetsuppgifter, skulle möjliggöra för dem att kunna jobba. Får kvinnor och män de anpassningar de behöver? De som svarade att de hade behov av anpassade arbetsförhållanden fick också frågan om de fått detta behov tillgodosett. De flesta får enligt denna undersökning det stöd eller den anpassning som behövs för att kunna utföra sitt arbete. 88,2 procent har fått anpassad arbetstid 77,2 procent har fått anpassade hjälpmedel 76,3 procent har fått anpassade arbetsuppgifter 72,7 procent har fått särskilt arbetstempo 61,3 procent har fått särskild lokalanpassning 58,2 procent har fått personligt biträde 66,6 procent har fått transport till och från arbetsplatsen. Högre utbildning ökar stadigt Sedan undersökningen från 1998 började genomföras, har det skett en stadig ökning av andelen personer med funktionsnedsättning med eftergymnasial utbildning, från 14 till 24 procent. Detta har dock inte lett till en ökning av sysselsättningsgraden. Fortfarande är det ändå 23,2 procent av alla personer med funktionsnedsättning som endast har grundskoleutbildning (att jämföra med 19,3 procent av befolkningen totalt) 51,0 procent har gymnasieutbildning (45,3 procent i totalbefolkningen). 24,0 procent har eftergymnasial utbildning (33,3 procent i totalbefolkningen). Skillnaderna i utbildningsnivåer slår inte oväntat igenom på yrkesval, där personer med funktionsnedsättningar är underrepresenterade inom ledningsarbete samt arbeten som kräver teoretisk specialistkompetens. Könsskillnaderna i utbildningsnivåer följer skillnaderna i befolkningen i stort. Kvinnor med funktionsnedsättning har högre utbildningsnivå än män med funktionsnedsättning. 5

6 Varannan kvinna arbetar deltid Andelen heltidsarbetande har sjunkit bland personer med funktionsnedsättning och är nu 64,9 procent jämfört med 70 procent år 2004, medan andelen heltidsarbetande ökat i befolkningen totalt (77,5 procent). Skillnaden på heltidsarbete mellan män och kvinnor med funktionsnedsättning är signifikant. 79,4 procent av männen och 50,5 procent av kvinnorna arbetar heltid. I befolkningen totalt arbetar 22,5 procent deltid. Bland män med funktionsnedsättning arbetar 20,7 procent deltid. Nästan varannan kvinna med funktionsnedsättning arbetar deltid (49, 4 procent). Personer med funktionsnedsättning har fast anställning i samma utsträckning som befolkningen i stort. Privat eller offentlig arbetsgivare Liksom i befolkningen i stort, arbetar flest personer med funktionsnedsättning i privat sektor. Könsskillnaderna är mer signifikanta bland personer med funktionsnedsättning. Inom statlig sektor arbetar 5,1 procent män och 4,7 procent kvinnor med funktionsnedsättning. Bland befolkningen i stort är det 5,0 procent män och 5,7 procent kvinnor. Inom kommunal sektor arbetar 8,5 procent män och 39,0 procent kvinnor med funktionsnedsättning. Bland befolkningen i stort är det 7,3 procent män och 30,7 procent kvinnor. Inom privat sektor arbetar 83,2 procent män och 47,3 procent kvinnor med funktionsnedsättning. Bland befolkningen i stort är det 84,2 procent män och 52,8 procent kvinnor. Egenföretagande är nästan lika vanligt bland personer med funktionsnedsättning (8,7 procent) som i befolkningen totalt (9,1 procent ). Könskillnaderna är också desamma, 12,7 procent av männen och 4,7 procent av kvinnorna med funktionsnedsättning är företagare. 6

7 Diskriminering hänger ihop med arbetsförmåga Bland personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, som har ett arbete, har drygt var femte person (21,8 procent) blivit utsatt för någon form av diskriminering på grund av sin funktionsnedsättning. Skillnaderna är stora jämfört med de som inte har en nedsatt arbetsförmåga, där 4,3 procent uppger sig ha blivit diskriminerade. De exempel som kunde anges i intervjuerna, var att sysselsatta personer med nedsatt arbetsförmåga någon gång under de senaste fem åren på grund av sin funktionsnedsättning råkat ut för följande: 7,1 procent uppger att de inte fått ett jobb som sökts. 4,5 procent har blivit förbigången vid avancemang 8,5 procent blivit osakligt behandlad vid lönesättning, varav 10,5 procent av kvinnorna och 5,8 procent av männen. 5,2 procent har inte kunnat delta i utbildning som arbetsgivaren anordnat på grund av bristande anpassning 7,7 procent har blivit mobbade, trakasserade eller kränkta av chefer eller arbetskamrater. Text/författare: Mikael Klein/Handikappförbunden Foto: Johnér/Image Source Formgivning: Handikappförbunden Utgivningsår: Mars 2010 Handikappförbunden 7