rt 2010 o p ap cial r o S

Transkript

1

2 Var sjunde invånare i Sverige är född utomlands År 2008 levde nära 1,3 miljon utrikesfödda personer i Sverige (14 % av befolkningen). De kom från nära 200 länder. Över hälften av alla tillhör 8 invandrargrupper: födda i Finland, forna Jugoslavien, Irak, Polen, Iran, Tyskland, Danmark och Norge.

3 Det finns stora skillnader i anknytningsgrad till arbetsmarknaden mellan personer som är födda i Sverige och olika grupper av invandrare. Skillnaderna har dock minskat under 2000-talet.

4 Andel i kärnarbetskraften* Personer år med olika födelseregioner Procent Födda i: 70 Sverige Västeuropa* och övriga Norden Nordöstra Europa Källa: LISA, Statistiska centralbyrån Sydöstra Europa Mellanöstern och Nordafrika I kärnarbetskraften: med arbetsinkomst på minst 3,5 prisbasbelopp/år *inkl. USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland

5 Ju längre en invandrargrupp har funnits i Sverige, desto högre är graden av egenförsörjning. De skillnader som finns mellan olika invandrargrupper har oftast att göra med hur stor andel som är nyanlända och inte med kulturella skillnader.

6 Andel unga invandrare i kärnarbetskraften ett antal år efter ankomsten till Sverige år gamla år 1. Procent Invandrat Nyanlända / / / Antal år I kärnarbetskraften: med arbetsinkomst på minst 3,5 prisbasbelopp/år Källa: LISA, Statistiska centralbyrån

7 Utrikes- och inrikesfödda bland långvarigt fattiga 1994 och Utrikesfödda 31% 2003 Utrikesfödda 40% Inrikesfödda Källa: LISA, Statistiska centralbyrån. Inrikesfödda Långvarig fattigdom varar 5 år eller längre Personer 16 år och äldre i egna hushåll

8 Boendesegregation Danuta Biterman, Socialstyrelsen Björn Gustafsson, Institution för socialt arbete, Göteborgs universitet Torun Österberg, Institution för socialt arbete, Göteborgs universitet

9 Boendesegregation Olika befolkningsgrupper har olika boendemönster eller är ojämnt fördelade över staden

10 Både integration och segregation anger förhållandet mellan helhet och dess delar INTEGRATION delarna i samklang med helheten sammanhållning det som förenar likheter närhet samförstånd SEGREGRATION delarna avskilda från helheten fragmentering det som skiljer olikheter avstånd konflikt

11 Boendesegregationstyper Den socioekonomiska segregationen efter utbildning, inkomst, yrke eller socialgrupp Den etniska segregationen efter ursprungsland, nationalitet (medborgarskap) språk, religion, hudfärg, o s v Den demografiska segregationen efter ålder, kön eller hushållstyp

12 Synliga invandrare Personer födda i sydöstra Europa och utanför Europa exklusive USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland

13 Segregationsgrad Segregationsgraden får man när man jämför befolkningssammansättning i delar av staden med befolkningssammansättningen i hela stadsregionen. Staden är integrerad om befolkningssammansättning i alla delområden är ungefär samma. Staden är segregerad om befolkningssammansättning skiljer sig mellan olika delområden.

14 Segregation och geografi Valet av delområdesnivå är central vid studier av boendesegregation.

15 Segregationens arena är ett givet geografiskt område - staden. Segregationsgrad blir låg om staden delas i få, stora delområden Segregationsgrad blir högre om staden delas i fler, mindre delområden

16 Boendesegregation - en urban företeelse Att studera boendesegregation i storstad är att utforska vissa förutsättningar för det sociala samspelet mellan stadsinvånare. Därför bör ett delområde motsvara ett grannskap - en naturlig social arena för de mellanmänskliga interaktionerna. Ett grannskap är en stadsdel i stenstaden eller ett bostadsområde längre bort från stadskärnan.

17 Grannskap Ett bebyggelseområde kan definieras som ett grannskap när det: bestäms av "naturliga gränser" (större gator eller motorvägar, grönområden, o dyl.), motsvarar en stadsdel eller ett bostadsområde, har tillräckligt många invånare för att utgöra ett naturligt underlag för en viss offentlig och privat basservice, därför kan av invånarna betraktas som "identifikationsområde".

18 Befolkningen i olika grannskap bör vara i samma storleksordning. Grannskapsbefolkningen är oftast mellan fyra och tio tusen invånare. Det finns dock några grannskap som av tekniska skäl kan ha ett större, respektive mindre, antal invånare. Grannskap bör vara jämförbara över tiden vilket är en grundläggande förutsättning för att genomföra longitudinella studier.

19 Antal grannskap i Storstadsområden 2006 Region Alla grannskap Urbana grannskap med befolkning > 500 invånare Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Totalt

20 Koncentration av utrikesfödda till storstadsregionerna och större städer* 2007 Procent Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Större städer Totalbefolkning Utrikesfödda Källa: RTB, LISA och Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån. *Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Linköping, Norrköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö, Örebro.

21 Den etniska boendesegregationen i de tre storstadsregionerna har stabiliserats efter att ha ökat under hela 1990-talet. Segregationsindex 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0, Stor-Malmö Stor-Göteborg Stor-Stockholm Källa: RTB, LISA och Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån. Befolkning 16 år och äldre

22 Den ekonomiska segregationen uppvisar en långsamt ökande trend över tid Segregationsindex 0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0, Stor-Malmö Stor-Göteborg Stor-Stockholm Källa: RTB, LISA och Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån. Män år

23 Stabilare grannskap Både etniskt integrerade grannskap och grannskap som i olika grad präglas av synliga invandrargrupper blev mer stabila befolkningsmässigt under perioden , jämfört med perioden Speciellt gäller detta grannskap med stora eller mycket stora koncentrationer av synliga invandrargrupper, vilka har gått från en låg till en medelhög befolkningsstabilitet.

24 Stabilare grannskap vad kan det innebära? förbättrade förutsättningar för invånarna att skapa och upprätthålla områdesbaserade sociala nätverk, vilka i sin tur kan underlätta deras vardag; ökad känsla av utanförskap hos invånarna om de bor kvar därför att de inte har andra val.

25 Invånare i de mycket resurssvaga grannskap Ekonomiskt integrerade /eftersatta 25% Resurssvaga 15% Mycket resurssvaga 8% Ickesynliga invandrare 9% Födda i Sverige, övriga 21% Resursstarka 52% Antal invånare i urbana grannskap i de tre storstadsregionerna sammanlagt: personer Källa: RTB, LISA och Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån. Synliga invandrare 46% Födda i Sverige, båda föräldrarna födda utomlands 24%

26 Andel självförsörjande* i olika typer av urbana grannskap 1990, 1997 och 2006 Befolkning år i de tre storstadsregionerna sammanlagt Procent Dominerade av svenskar Etn. integrerade/ inslag synl. inv. Dominerade av synl. inv Mest dominerade av synl. inv. Etnisk dynamisk typ av grannskap Självförsörjande: personer med en arbetsinkomst på minst 3,5 basbelopp Källa: RTB, LISA och Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån.

27 Det finns en tydlig koppling mellan etnisk och ekonomisk segregation i storstadsregionerna: ju större representation av synliga invandrargrupper i ett grannskap, desto större koncentration av de ekonomiskt resurssvaga.

28 En koppling mellan en etnisk och en ekonomisk segregation betyder också att det finns grannskap där nästan alla invånare är antingen Sverigefödda eller icke-synliga invandrare. I dessa grannskap är det sällsynt med fattiga, arbetslösa och ekonomiskt biståndstagare samt människor med annorlunda utseende eller klädsel.

29 Boendesegregationens konsekvenser för ungdomars framtida levnadsförhållanden Lars Brännström 1,2 Eva Sellström 3 Göran Arnoldsson 4 1 Socialstyrelsen 2 Institutet för social forskning, Stockholms universitet 3 Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet 4 Statistiska institutionen, Umeå universitet

30 Bakgrund Ökad segregation => intresse för dess konsekvenser för individers utveckling Grannskapsfantomen Behov av kompensatoriska åtgärder riktade till speciella grannskap? Annan balans mellan områdesbaserade interventioner (t.ex. Storstadssatsningen) och bredare former av individbaserade interventioner ( klassisk socialtjänst)? Men! Resultat från tidigare svensk forskning ger inget entydigt svar på om neighbourhood matters => ny studie med möjlighet att hantera problemet med selektion på ett mer lämpligt sätt

31 Varför grannskapet har betydelse Tre huvudtyper av påverkan/effekter Inflytande från institutionella förhållanden (t.ex. kvaliteten på och omfattningen av den offentliga och privata servicen i form av skolor, socialtjänst, hälsovård, rekreationsmöjligheter) och stigmatisering Den lokala möjlighetsstrukturen i form av tillgång till lägenheter, utbildning, sysselsättning och hälsovård Socialt samspel Stor metodologisk utmaning att mäta grannskapseffekter!!

32 Data och design Longitudinella registerdata ( flygfoto ) Ungdomar födda och som bodde i något av storstadsområdena (Stockholm, Göteborg, Malmö) Åtminstone tre år i samma grannskap , år 12-årig uppföljningstid (16-27 år) Fyra utfallsområden: psykisk ohälsa brottslighet arbetsmarknadsdeltagande försörjningssvårigheter utbildningsnivå N=80092

33 Grannskapstyper Grannskapets (nya) kombinerade dynamiska typ Alla födda Antal grannskap Antal Procent Antal Procent 0 Resursstarka/dominerade av Sverigefödda , ,5 1 Integrade-eftersatta/dominerade av Sverigefödda , ,9 2 Integrade-eftersatta/ stort inslag av synliga ,0 40 6,7 invandrargrupper 3 Resurssvaga/ dominerade av Sverigefödda ,5 37 6,2 4 Resurssvaga/ dominerade av synliga , invandrargrupper 5 M. resurssvaga/ mest dominerade av synliga ,5 13 2,2 invandrargrupper Totalt

34 Förväntade resultat Med utgångspunkt i teorier om påverkan av kollektiv socialisation och påverkan av den sociala sammansättningen i individers nätverk är det rimligt att anta att den sociala sammansättningen i grannskapet påverkar människors normer, möjligheter och förväntningar Större koncentrationer av resurssvaga och/eller synliga invandrare i grannskapet under uppväxttiden borde därmed påverka de framtida utfallsområdena på ett negativt sätt, även sedan hänsyn tagits till selektion och andra bakomliggande faktorer Men! Grannskapstyp som initierande och/eller upprätthållande riskfaktor för framtida utfall?

35 Har grannskapet betydelse? Påtagliga (negativa) effekter innan kontroll för selektion Förekomst: ojusterade OR 1,08-5,47 Mängd/varaktighet: ojusterade IRR 1,13-1,83 Efter kontroll för selektion och andra bakomliggande faktorer kvarstår vissa effekter av grannskap när det gäller förekomst (ffa ekonomiskt bistånd) Justerade OR 1,04-1,34 Svårare att påvisa effekter på mängden/varaktigheten Justerade IRR 1,00-1,12 Tydliga tecken på att grannskapseffekten på utbildningsnivå egentligen har att göra med egenskaper relaterade till skolmiljön Alla effekter är dock överlag mycket små med liten praktisk relevans

36 Slutsatser Resultaten tyder på att det är olika processer som genererar förekomst respektive mängd där koncentrationen av resurssvaga och/eller synliga invandrare förefaller vara en initierande riskfaktor Grannskapstyp under uppväxttiden verkar inte vara någon upprätthållande riskfaktor. Givet att man väl har blivit arbetslös/lagförd/fått ekonomiskt bistånd verkar det inte spela någon roll vilken grannskapstyp man har vuxit upp i. Resultaten motsäger inte att bredare former av individbaserade interventioner (= klassisk socialtjänst) är att föredra framför områdesbaserade program (t.ex. Storstadssatsningen).