Block 4: Systematiskt förebyggande arbete mot bostadsbränder

Transkript

1 Block 4: Systematiskt förebyggande arbete mot bostadsbränder

2 Jämförelser mellan Räddningstjänstförbund avseende Bostadsbränder Nicklas Guldåker Mona Tykesson, Per-Olof Hallin och Jerry Nilsson Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lund Universitet Institutionen för Urbana studier, Malmö universitet

3 BOSTADSBRÄNDER I STORSTADSOMRÅDEN rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden

4 1 Forskningsfrågor Hur ser utvecklingen ut avseende bostadsbränder i de olika storstadsområdena? Finns det olika typer och koncentrationer av bostadsbränder i de olika storstadsområdena? I så fall, hur ser dessa koncentrationer ut? Varför skillnader i brandförekomst inom och mellan de olika storstadsområdena? Hur bedrivs och utvärderas brandsäkerhetsarbete i de olika storstadsområdena? Hur bör brandsäkerhetsarbete bedrivas och utvärderas i den socialt fragmenterade staden?

5 1,2 Alla bostadsbränder Bränder per 1000 invånare 1 0,8 0,6 0,4 0, Rsyd Göteborg Storstockholm Södertörn Attunda Riket

6 Alla bostadsbränder som föranlett räddningstjänstinsats Malmö och Burlöv (Lund) Göteborg Solna, Stockholm och Sundbyberg Åtta i Malmö Ett i Stockholm Räddningstjänsten Syd Ett i Göteborg Räddningstjänsten Storgöteborg Storstockholms brandförsvar

7 Alla bränder Sigtuna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Salem och Södertälje Järfälla och Sollentuna Ett i Södertörn Södertörns brandförsvarsförbund Brandkåren Attunda

8 Anlagda, oavsiktliga och bostadsbränder tekniska fel Anlagda bostadsbränder Oavsiktliga bostadsbränder Tekniska fel

9 Räddningstjänstförbund och årsmedeltemperatur 1,00 2,5 Bostadsbränder per invånare 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0, ,5 1 0,5 0-0,5-1 Temperaturavvikelse C 0, Rsyd Storstockholm Attunda Sammanslagning fem förbund Rikets tempavv från norm medelv : över -1,5 Storgöteborg Södertörn Riket Rikets tempavv från norm medelv : under

10 0,14 Vanligaste orsakerna till bostadsbrand Bostadsbränder per invånare 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0, , Anlagda bostadsbränder Annan orsak Glömd spis Levande Ljus Okänd orsak Rökning Soteld Tekniskt fel Värmeöverföring

11 Några slutsatser Rikets bostadsbränder nedåtgående för perioden , svag uppgång Höga koncentrationer främst i Malmö och i viss mån i Göteborg och Stockholm. Lägre genomsnitt i storstadsområden, skorstens- och soteldsbränder/1 000 invånare utanför. RSYD över rikssnittet fram till 2015, Göteborg och Attunda över efter RSYD:s avtagande trend beror på färre anlagda bränder. Göteborg hög andel oavsiktliga bostadsbränder, särskilt köksbränder. Attunda, ökning p g a anlagda bränder efter 2016? Över perioden : Förbättrade rutiner för insamling av data bidrar till att förbunden statistiskt närmar sig varandra kvalitén ökar. Rutkartor lämpligt för förebyggande insatser till bostadsområden (Mona & PO).

12 Lästips! BIS-rapporter (författare) BIS 1 BIS 2 BIS 3 BIS 4 Slutrapport (MSB:s hemsida) Kvalitetsgranskning av insatsrapportering av bostadsbränder Storstadsområdena Malmö, Göteborg, Södertörn och Stockholm Bostadsbränder i storstadsområden teoretiska utgångspunkter Rumsliga skillnader i den socialt fragmenterade staden Skillnader i brandförekomst inom och mellan olika storstadsområden en statistisk analys Bostadsbränder i storstadsområden Mona Tykesson Jerry Nilsson Nicklas Guldåker Per-Olof Hallin Per-Olof Hallin Nicklas Guldåker Jerry Nilsson Monika Tykesson Nicklas Guldåker Mona Tykesson Per-Olof Hallin Jerry Nilsson Jerry Nilsson Per-Olof Hallin Mona Tykesson Nicklas Guldåker BOSTADSBRÄNDER I STORSTADSOMRÅDEN Rapport 1 BOSTADSBRÄNDER I STORSTADSOMRÅDEN Rapport 2 BOSTADSBRÄNDER I STORSTADSOMRÅDEN Rapport 3 BOSTADSBRÄNDER I STORSTADSOMRÅDEN Rapport 4 BIS 5 BIS 6 BIS 7 BIS 8 Brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden Hembesök som brandförebyggande arbete Smart Brandbekämpning Användning av data i strategiskt brandsäkerhetsarbete Metadata- och geodatadokument som underlag för analys SLUTRAPPORT Nicklas Guldåker Per-Olof Hallin Mona Tykesson Jerry Nilsson Johan Nordgren Per-Olof Hallin Mona Tykesson Jerry Nilsson Nicklas Guldåker Markus Rasmusson Nicklas Guldåker Mona Tykesson BOSTADSBRÄNDER I STORSTADSOMRÅDEN Rapport 5 BOSTADSBRÄNDER I STORSTADSOMRÅDEN Rapport 6 BOSTADSBRÄNDER I STORSTADSOMRÅDEN Rapport 7 BOSTADSBRÄNDER I STORSTADSOMRÅDEN Rapport 8

13 Områdesbaserat brandskyddsarbete Mona Tykesson Klubien, PO Hallin, Nicklas Guldåker, Jerry Nilsson Johannesdal

14 Varför arbeta områdesbaserat? Fragmentering Levnadsvillkor Inkomst, arbetslöshet, boendeformer, livslängd Antalet per 1000 inv: Från 0 till 55 Bostadsbrandsfrekvens Bostadsbrandstyp Från rökning till tekniska fel Områdesbaserat brandskyddsarbete

15 Exempel från Storstockholms brandförsvar ANALYSER GJORDA AV NINA BERGSTRÖM Antal bränder per 1000 invånare inom respektive basområde, Brandvarnare fanns ej med värmekarta under för samtliga bränder i bostad, 2017

16 Hur arbeta områdesbaserat? Urval Antal bränder under tioårsperiod Kombinera med socioekonomiska data. Prioritera områden med hög brandproblematik Områdesanalys Utifrån profilen på området ska behovet och inriktningen analysera. Orsaksanalys var och varför sker bränderna 1. Aktiviteter 2. Material 3. Hembesök 4. Samarbeten Utvärdering Utvärdera effekterna på lång och kort sikt. Ekonomisk utvärdering. Områdesprofil Sammanställ områdesprofil över brandutveckling, brandtyper, brandorsak, startutrymme, socioekonomiska data. GIS kan användas. Handlingsplan Handlingsplan för aktiviteter och riktade insatser. Kontakter tas med samarbetspartners.

17 Effekter av hembesök Per-Olof Hallin Johan Nordgren, Mona Tykesson, Jerry Nilsson & Nicklas Guldåker Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lund Universitet Institutionen för Urbana studier, Malmö universitet

18 Typer av delområden i Malmö Delområden med få bostadsbränder Delområden med medel bostadsbränder Delområden med många bostadsbränder och år, delområden > 100 invånare

19 Typer av delområden Delområden med få bostadsbränder Delområden med få bostadsbränder Delområden med medel bostadsbränder Delområden med medel bostadsbränder Delområden med många bostadsbränder Delområden med många bostadsbränder delområden > 100 invånare

20 Antal hembesök per delområde Delområden med få bostadsbränder Delområden med medel bostadsbränder Delområden med många bostadsbränder hembesök hembesök hembesök 88 delområden > 100 invånare

21 Förändring efter hembesök Ökning av bränder Delområden med få bostadsbränder hembesök 10 % av delområdena har färre antal bränder Delområden med medel bostadsbränder hembesök 39 % av delområdena har färre antal bränder Delområden med många bostadsbränder hembesök 63 % av delområdena har färre antal bränder Minskning av bränder 88 delområden > 100 invånare

22 Antal hembesök per minskad brand Ökning av bränder Delområden med få bostadsbränder hembesök 10 % av delområdena har färre antal bränder Delområden med medel bostadsbränder hembesök 39 % av delområdena har färre antal bränder Delområden med många bostadsbränder hembesök 63 % av delområdena har färre antal bränder Antal hembesök per minskad brand ca 500 Antal hembesök per minskad brand ca 125 Antal hembesök per minskad brand ca 110 Minskning av bränder 88 delområden > 100 invånare

23 Slutsatser Ökning av bränder Delområden med få bostadsbränder hembesök 10 % av delområdena har färre antal bränder Delområden med medel bostadsbränder hembesök 39 % av delområdena har färre antal bränder Delområden med många bostadsbränder hembesök 63 % av delområdena har färre antal bränder Minskning av bränder Antalet hembesök har samband med minskat antal bränder och ger störst effekt i områden där det brinner mycket 88 delområden > 100 invånare

24 Marcus Runefors

25 Vad är effektivt och för vem? Marcus Runefors Avdelningen för Brandteknik Lunds Universitet

26 Är kampanjen Aktiv mot brand effektiv? Pågående exjobb av Lotta Alm Två mått Dödsbränder i bostäder Utvecklade bostadsbränder Före Två metoder Tidserieanalys t.ex. dödsbränder P=0,0167 Difference-in-Difference Tidsseriernas fall-kontroll-studie Efter

27 Vad är effektivt för vem? Ålder Kön Rökning Lägenhet/Hus Ensamboende 50+

28 Vad är effektivt? Johan, 30 år (0-34 år) Anna, 40 år (35-49 år) Lars, 65 år (Man, år) Ingrid, 90 år (85+ år)

29 Effektivitet för de olika personerna Flamskyddad Brandvarnare Spisvakt Sprinkler Q-fog Säng Soffa Kläder E-cigg Elsystem Johan, 30 år Anna, 40 år Lars, 65 år Ingrid, 90 år

30 Rökare vs icke-rökare

31 Effektivitet för de olika personerna Lars, 65 år Ingrid, 90 år

32 Säkra och osäkra kläder (Karlsson, A., 2018) För glödande tändkällor (t.ex. cigarett och lampa) Vilka kläder används ofta av äldre och funktionsnedsatta? Vilken fibersammansättning är vanligast? Farligt Säkert % Bomull eller Viskos 2. Bomull/polyester-blandningar % Konstfiber (t.ex. Polyester), 100% Djurfiber (t.ex. Alpacka, Siden) eller Bomull med minst 5% elastan

33 Slutsatser Generella befolkningen Brandvarnare! Spisvakt (om det går att göra billigare) Rökande män i övre medelålder med alkohol Brandvarnare Flamskydd av säng/soffa Q-fog E-cigaretter Rökande äldre kvinnor med funktionshinder Säkra kläder (t.ex. syntet) Q-fog E-cigaretter