Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder

Transkript

1 Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder

2 Bakgrund Ca 100 dödsfall per år Överrepresentation av äldre, sjuka, handikappade, rökare, missbrukare Varför är det så? Brinner det oftare hos dessa grupper? Har de svårare att upptäcka och hantera bränder? Har de svårare att sätta sig i säkerhet? Är de känsligare för branden (hetta, rök)? Är det svårare för andra att rädda dem?

3 Antal döda per invånare (åldersstandardiserat) Fire-related mortality in Sweden temporal trends Jonsson Anders, Runefors Marcus, Särdqvist Stefan, Nilson Finn (Accepted with minor revisions, Fire Technology, Oktober 2015)

4 Antal döda Har minskat 30-40% sedan 1950-talet På 1950-talet dog ca 10 barn (0-4 år) varje år var denna siffra noll På 1950-talet dog ca 10 äldre (80+ år) varje år var denna siffra nästan dubbelt så hög Antal döda per invånare Har minskat 50-70% sedan 1950-talet Har minskat i alla åldrar och bland båda könen Störst minskning har skett bland barnen. Fire-related mortality in Sweden temporal trends Jonsson Anders, Runefors Marcus, Särdqvist Stefan, Nilson Finn (Accepted with minor revisions, Fire Technology, Oktober 2015)

5 Delprojekt som fokuserar på: 1. Vem brinner det hos? 2. Vilka omkommer? 3. Vilka skadas? 4. Varför överlever vissa? (Skyddsfaktorer) 5. Räddningstjänstens betydelse 6. Medicinsk känslighet (värme, rök) 7. Samlad syntes om problembild och utmaningar

6 1. Vem brinner det hos? Högre risk för att det ska brinna i bostaden hos: Högutbildade Barnfamiljer Lägre risk för att det ska brinna i bostaden hos: Äldre Boende i hyresrätt Differences in determinants amongst individuals reporting residential fires in Sweden results from a cross-sectional study Nilson Finn, Bonander Carl, Jonsson Anders (Fire Technology, 2015)

7 2. Vilka omkommer? Metod att matcha data från olika källor Vilka? Hur? Varför? (påbörjad studie) Fördjupning sociodemografi (påbörjad studie)

8 Assessing the number of fire fatalities in a defined population Jonsson Anders, Bergqvist Anders, Andersson Ragnar (Accepted in Journal of Safety Research, August 2015) fatal fires (X') forensic examinations (Y') 180 cause of death registry (Z')

9 Vilka? Hur? Varför? (prel. resultat) Risken att dö vid en bostadsbrand är ojämnt fördelad i befolkningen Män är överrepresenterade Äldre är överrepresenterade Rökning är en vanlig orsak -och leder oftare till dödsfall Startar ofta i säng eller soffa -och leder oftare till dödsfall Bränder som startar på natten leder oftare till dödsfall Alkohol är en vanlig bidragande orsak Åtgärder behöver sannolikt riktas direkt mot riskindivider och för att nå de sårbara grupperna krävs troligen samarbete mellan räddningstjänst och andra kommunala förvaltningar

10 Självslocknande cigaretter och bränder Resultatet av studien tyder på att syftet med de självslocknande cigaretterna, att minska antalet rökningsrelaterade bostadsbränder och antalet döda i bostadsbränder, inte infriats i Sverige. Investigating the effect of banning non-reduced ignition propensity cigarettes on fatal residential fires in Sweden. Bonander Carl, Jonsson Anders, Nilsson, Finn (Accept i European Journal of Public Health)

11 3. Vilka skadas? (påbörjad studie) Uppbyggnad av dataset: Data om allvarlig skada (Socialstyrelsen) kopplas till data om brand (MSB) Beskrivning av bränder som medfört allvarlig skada: brand- resp. individkarakteristika

12 4. Varför överlever vissa? (påbörjad studie) Skyddsfaktorsperspektiv: Vad anser överlevare har varit avgörande för att man klarat sig? Datainsamling (intervjuer) via brännskadeklinken, Uppsala Studiedesign och etikansökan i höst

13 5. Räddningstjänstens betydelse Tidsfaktorns betydelse för överlevnad, skadegrad och samhällskostnader. Samhällsvinst av att komma fram fortare? Effektsamband för olika typer av åtgärder kostnader och nytta (påbörjad studie kring bla väktare som första insatsperson) How important is the time factor? Saving lives using fire and rescue services. Jaldell, Henrik (Submitted till Fire Technology, August 2015)

14 6. Medicinsk känslighet Litteraturstudie, hur skiljer sig sårbarhet och överlevnad vid hetta och rökgaser m a p Ålder? Kön? Hälsotillstånd? Påverkan av andra substanser? Eggert E, Huss F. Litteraturstudie om medicinsk känslighet (artikelmanus under utveckling)

15 7. Syntes Samlad bild av populationen brandskadade Samlad bild av svaga länkar i riskhanteringssystemet i förhållande till riskpopulationen Samlad bild av evidensläge och effektsamband, sett i ljuset av riskpopulationen Belysning av hur nollvisionsbegreppet används inom andra sektorer Rekommendationer kring hur nollvisionen på brandområdet kan vidareutvecklas

16 Forskargrupp Anders Jonsson, MSB och Kau, doktorand Johanna Gustavsson, Kau, blivande doktorand Henrik Jaldell, Kau, fil dr Björn Sund, MSB och Kau, fil dr Liselotte Englund, Kau, fil dr Finn Nilson, Kau, fil dr Fredrik Huss, Uu, docent Per Nilsen, Liu, bitr professor Ragnar Andersson, Kau, professor Mattias Strömgren, MSB, fil lic Anders Bergqvist, Sv Brandskyddsföreningen, VD Marcus Runefors, LTH, doktorand Stefan Särdqvist, MSB, fil dr Erik Eggert, Uu, MD Carl Bonander, Kau, doktorand