BF (1/3) Sida 1 av 14

Transkript

1 1. BF (1/3) Sida 1 av 14

2 BF (2/3) Sida 2 av 14

3 BF (3/3) Sida 3 av 14

4 5. BF (1/5) Projektbeskrivning Framgångsfaktorer vid bostadbränder Bakgrund och forskningsläget Årligen inträffar uppskattningsvis bostadsbränder i Sverige, och den kommunala räddningstjänsten larmas till drygt av dessa 1. Enligt MSBs dödsbrandsstatistik dog det under åren i snitt 124 personer årligen i bränder, enligt samma statistik omkom i snitt 86 av dessa i bostaden 2. Antalet omkomna har inte förändrats nämnvärt de senaste 20 åren trots ökad användning av brandvarnare, brandsläckare och informationskampanjer 1 Baserat på en förstudie 3 genomförd på uppdrag av Brandforsk initierade MSB under 2013 en forskningsinsats som ledde till att följande tre forskningsprojekt startade : Analys av brandsäkerhetens fysiska bestämningsfaktorer och tekniska åtgärder som stöd till nollvisionen (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Petra Andersson) Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder (Karlstads Universitet, Ragnar Andersson) Bostadsbränder i storstadsområden rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden (Malmö Högskola, Per-Olof Hallin) De tre projekten har olika inriktningar och behandlar i viss mån området framgångsfaktorer, men de data som analyseras är främst från bränder där det inte gått så bra, det vill säga där någon dött eller skadats bland de cirka 6000 bränder där räddningstjänsten varit på plats. Det är dock även intressant att undersöka varför de andra bränderna ej ledde till omkomna och skadade. Dels i de fall där räddningstjänsten varit på plats men även i fall då räddningstjänsten inte behövts larmas på grund av att branden självslocknat eller släckts av de boende eller någon annan person. För att minska antalet omkomna i bränder är det viktigt att förstå vem/vilka som drabbas av bränder och varför de gör det. Vidare är det relevant att analysera varför en del av säkerhetsåtgärderna inte förefaller ha varit verkningsfulla. Beror det på att de är ineffektiva eller finns det andra mekanismer, såsom förändrade levnadsvanor, inredningstrender eller åldersstruktur, som motverkar åtgärdernas eventuella effekter? Detta är frågeställningar som studeras i det pågående MSB-projektet Analys av brandsäkerhetens fysiska bestämningsfaktorer och tekniska åtgärder som stöd till nollvisionen. Lika viktigt är det dock att undersöka varför en stor del bränder aldrig krävde en räddningsinsats och inte blev livshotande. Utmärks dessa bränder av särskilda boendemiljöer, brandförlopp, skyddsåtgärder eller sociodemografiska förhållanden? Om detta kan tydliggöras så finns det en möjlighet att erhålla en förståelse för vad skillnaden är mellan dessa bränder och bränder där personer skadats, omkommit eller medfört stora egendomsskador Van Hees, P., Johansson, N., Bränder i boendemiljö En förstudie från BRANDFORSK, LTH, Rapport 3146, Lund Sida 10 av 14

5 Syfte och mål BF (2/5) Målet med projektet är att undersöka framgångsfaktorer för att minska bostadsbränders uppkomst eller omfattning, med avseende på personskador och egendomsskador. Speciellt intressanta är bränder där räddningstjänsten inte genomförde någon eller endast en ringa insats. Syftet är att kunna avgöra vilka faktorer som kan vara tillämpbara i samhället för att minska antalet döda och allvarligt skadade i bostadsbränder samt även minska omfattningen av egendomsskador. Metod För att uppnå målet med projektet kommer en kombination av litteraturstudier, intervjuer, fallstudier och teknisk analys att användas. Litteraturstudie, enkät och intervjuer Litteraturstudien kommer att vara begränsad till en översikt av de litteraturstudier som genomförts i de tre pågående MSB-projekten, samt en djupdykning i litteraturen om framgångsfaktorer vid bränder men även andra olycksfall. Anledningen till att även andra olycksfall studeras att framgångsfaktorer för att minska andra typer av olycksfall även kan vara relevanta för bostadsbränder. Statistisk analys av tidigare genomförda enkätundersökningar (till exempel MSB:s enkät, Hur vanligt är det med olyckor? ) och kvalitativ analys av intervjuer kommer att genomföras av projektgruppen. Statistik och fallstudier I ett tidigare projekt från LTH kring faktorer varför små bränder blir stora kombinerades statistik och fallstudier på ett specifikt sätt och en metod utvecklades som publicerades i vetenskaplig litteratur 5. Denna metodik kommer i viss mån att användas i projektet. Statistiken som används för detta är statistik från MSB och försäkringsbranschen. Fallstudierna kommer att baseras på brandutredningar men även på fall som framkommer i enkätsvar och intervjuer. Teknisk analys Genom att analysera boendemiljö, brandförlopp, tekniska system och sociodemografiska förhållanden vid de bränder som ej ledde till stora skador och/eller dödsfall ges en översikt av vad som utmärker dessa bränder. Referensgrupp I referensgruppen kommer ingå representanter för försäkringsindustrin, konsulter och myndigheter. Projektet kommer att sträva efter att hålla referensgruppen aktiv med en löpande dialog. Referensgruppen och referensgruppsmötena kommer att knytas till referensgruppen till de nämnda MSB projekten om bostadsbrand för att på så sätt få en naturlig synergi mellan projekten. Johansson, N., van Hees, P. & Särdkvist, S., Combining Statistics and Case Studies to Identify and Understand Deficiencies in Fire Protection, Fire Technology. 48(4), 2012 Sida 11 av 14

6 Projektbeskrivning BF (3/5) Projektet är ett samarbete mellan Lunds Tekniska Högskola (LTH), SP Fire Research (SP) och Karlstads Universitet (Kau). Följande arbetspaket är planerade att utföras under en 18- månadersperiod: 1. Litteratursamling 2. Brandstatistik från försäkringsbranschen 3. Statistik och fallstudier - bränder där det vid räddningstjänstens framkomst fastställts att branden var släckt/slocknad 4. Analys av MSB:s enkät Hur vanligt är det med olyckor? 5. Rapportering Arbetspaket 1 Litteratursamling (Ledare: LTH) I första arbetspaket görs en litteratursamling ifrån tidigare projekt samt av de tre pågående MSB projekten. Dessutom görs en undersökning av informationskampanjer som genomförts tidigare. Arbetspaket 2 Brandstatistik från försäkringsbranschen (Ledare: SP) Många av de bränder som resulterar i någon form av skadat objekt anmäls till försäkringsbolagen för att få ut ersättning för det skadade objektet, vilket gör att data från försäkringsbranschen kan ge god vägledning i varför många bränder inte växer sig så stora att räddningstjänsten behöver tillkallas eller om det finns andra orsaker till varför den inte tillkallats. I detta delpaket köps statistik från Svensk Försäkring in för att analysera skillnader mellan data om bränder hos försäkringsbolagen och bränder som räddningstjänsten har tillkallats till. Vidare intervjuas representanter för försäkringsbolagen för att undersöka deras syn på varför bränderna inte växer sig stora och varför räddningstjänsten inte tillkallats. Arbetspaket 3 Statistik och fallstudier - bränder där det vid räddningstjänstens framkomst fastställts att branden var släckt/slocknad (Ledare: LTH) Statistik till detta arbetspaket erhålls från MSB statistik från svenska räddningsinsatser. Statistiken används för att tydliggöra vilken typ av händelser som är relevanta att studera i fallstudien. Fallstudien görs på svenska räddningstjänster genom att göra intervjuer med personer på räddningstjänsten. Fallstudien blir på så sätt inte kopplad till specifika händelser utan olika räddningstjänsters erfarenheter om olika framgångsfaktorer med ett fokus på boendemiljön, brandförlopp och olika skyddsåtgärder. Arbetspaket 4 Analys av MSB:s enkät Hur vanligt är det med olyckor? (Ledare: Kau) Genom projektet Nollvision brand har en studie 6 publicerats där skillnader i sociodemografiska faktorer med avseende på bostadsbränder analyserats. Studien baserades på 2008 års MSB-enkät Hur vanligt är det med olyckor? och påvisade flera grupper som statistiskt sätt var mer utsatta för bostadsbränder, t.ex. högutbildade, personer födda utanför Norden samt hushåll med barn. I ett nästa steg är målsättningen att undersöka om det finns skillnader i hanteringen av bränder med avseende på sociodemografiska faktorer, det vill säga till vilken grad skiljer hanteringen av bränder sig åt. Syftet är att finna om systematiska skillnader existerar mellan olika sociodemografiska grupper, och därigenom i förlängningen studera potentiella framgångsfaktorer för att själv hantera en bostadsbrand. Denna studie kommer att använda sig av samma enkät som i den tidigare studien, men underlaget kommer 6 Nilson, F., Bonander, C. & Jonsson, A. Differences in determinants amongst individuals reporting residential fires in Sweden results from a cross-sectional study, Fire Technology 51(3), Sida 12 av 14

7 att utökas till att inkludera data från flera år i syfte att uppnå tillräcklig tillförlitlighet. Eventuellt kompletteras detta arbetspaket med mindre egna enkäter eller intervjuer. BF (4/5) Arbetspaket 5 Rapportering och projektledning (Ledare: LTH) En slutrapport, där en sammanställning av samtliga arbetspaket samt övergripande slutsatser görs, kommer att leverans från projektet. Det är viktigt för universitet och forskningsinstitut att kontinuerligt publicera resultat för att bidra till och få återkoppling från övriga forskarvärlden. Därför kommer mycket av resultatet i projektet även presenteras i vetenskapliga tidskrifter eller på internationella konferenser. Nyttan av projektet och målgruppen Följande är förväntade resultat av projektet och hur dessa praktiskt kan användas: Översikt av framgångsrikt agerande vid brand så att informationsmaterial kan optimeras och effektiva utbildningsinsatser kan framställas Översikt av hur tekniska system kan vara framgångsrika vid bränder i bostäder Översikt av informationskampanjer eller kommunikationsmedel som kan leda till framgångsrika faktorer Målgruppen är bland annat försäkringsindustrin, nyttjare, ägare av byggnader med konsulter, myndigheter (exempelvis Boverket och MSB). Koppling till Brandforsks forskningsprogram Projektet anknyter till följande problemområden i Brandforsks forskningsprogram: 1. Värderingar av brandskyddsåtgärder Informationen om brand i bostadsmiljöer och hur olika framgångsfaktorer i form av åtgärder resulterat till att skador på människor och egendom undvikits. 3. Brand i byggnadsverk Projektet fokuserar på bostadsbränder vilket är en viktig del av området brand i byggnadsverk. 5. Aktiva brandskyddssystem I projektet kommer det undersökas hur effektiva olika tekniska system, som t.ex., branddetektorer, spisvakt och sprinklersystem, har varit. Sida 13 av 14

8 Projektorganisation BF (5/5) Projektet är ett samarbete mellan Lunds Tekniska Högskola (LTH), SP Fire Research (SP) och Karlstads Universitet (Kau). Därmed kopplas även 2 av de 3 nu pågående projekten om bostadsbränder som finansieras av MSB till detta projekt och säkerställer därigenom att dubbelarbete undviks och största möjliga nytta av medlen uppnås. Genom samarbete mellan de tre deltagande organisationerna försäkras även ett tvärvetenskapligt projekt där tekniker och beteendevetare är inblandade. Projektgruppen består av följande personer: Nils Johansson, LTH (Bitr. Un. Lektor) - Projektledare Patrick van Hees, LTH (Prof.) Marcus Runefors, LTH (Doktorand/Un. Adjunkt) Ragnar Andersson, Kau (Prof.) Finn Nilson, Kau (Un. Lektor) Carl Bonander, Kau (Doktorand) Petra Andersson, SP (Tekn. Dr.) Tidplan Projektet kommer att påbörjas under första halvåret 2016 och pågå i 18 månader från projektstart. Tre stycken möten med referensgruppen planeras under projekttiden. Ett i samband med uppstarten av projektet (M1), ett möte ca 9 månader (M9) efter projektstart och ett möte inför slutrapportering (M15). Resultat från arbetspaket 2-4 presenteras på det sista referensgruppsmötet. De olika arbetspaketen kommer att fördelas över projekttiden enligt följande tabell. Arbetspaket Tidsperiod 1 M1-M6 2 M3-M15 3 M3-M15 4 M3-M15 5 M1-M18 Budget Budget fördelas som följd: SEK till SP, SEK till Kau och SEK till LTH. Utöver detta söks SEK för att få tillgång till statistik från försäkringsbolag. I budget ingår det resor för projektmöte men dessa kommer att samordnas så mycket som möjligt inom MSB projekten. Totalt söks SEK för projektet från Brandforsk. Sida 14 av 14