Forskning om sjukfrånvaro
|
|
|
- Fredrik Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
2 Forskning om sjukfrånvaro, varför behövs det?
3 Kristina Kostnader Sjuk - frånvaro Hälso - & sjukvård
4 Forskning Sjuk- frånvaro < Hälso- & sjukvård
5 Studies om cost of illness i Pubmed Identified Cost of illness-studies in PubMed Antal studier Number of studies All studies Mesh Sickness absence Years Anders Norlund
6 SBU: Forskningen om sjukfrånvaro outvecklad vad gäller Teorier Metoder Begrepp
7 Forskning om: Riskfaktorer för sjukfrv.
8 Kristina Illness Disease Sjukfrånvaro Sickness
9 Sjukfrånvaro som mått på: 1. Sjuklighet 2. Konsekvenser av sjuklighet 3. Riskfaktor K Alexanderson
10 Vilka studeras? Patienter Anställda Försäkrade Befolkningen
11 Be För Anställda Befolkningen Patienter Sjukskrivna
12 Sektionen för försäkringsmedicin Sjukfrånvaro, Hälsa och Livsvillkor SHoL Startade 2003 Nu ca 35 personer
13 SHoL Tvärvetenskap Multi-professionell Faktorer på flera strukturella nivåer Medicinska aspekter Genusperspektiv Hälsoperspektiv Epidemiologiska & kvalitativa analysmetoder
14 Vision Vara ett ledande center för forskning om sjukfrånvaro
15 Verksamhet - Forskningsprojekt - Kunskapssammanställningar - Utbildning - Nätverksbyggande - 3dje uppgiften
16 The Section of Social Security and Health inom the European Public Health Association (EUPHA) (eupha.org) Varje år arrangerar vi bl.a. - Pre-Conference - Workshop - Parallella sessioner
17 Våra forskningsområden 1. Riskfaktorer för sjukfrånvaro 2. Konsekvenser av att vara sjukfrånvarande 3. Vad hindrar & främjar återgång i arbete 4. Sjukskrivningspraxis 5. Metod- & teoristudier Generellt och i olika diagnoser
18 Forskning - Vi leder ca 25 forskningsprojekt - Medverkar i många andra - Nationellt & internationellt samarbete - Stora databaser
19 Ngr av våra databaser - Sjukfrånvaro & förtidspension ( ) - Arbetslivskohorten (5 000) - Kön och arbete (10 000) - Friska arbetsplatser (5 000) - Långtidssjukskrivna ( ) - Sjukfrånvaro: polisen ( x 3) - Studenters livsstil & hälsa (3 500) - FMU (1 300) - Sjukskrivningsperioder (8 000)
20 Långtidssjukskrivnas upplevelser av Påstående bemötande nr: 3: Inte trott på det jag sagt 4: Behandlat mig nonchalant 5: Tvivlat på mina besvär 6: Behandlat mig som dum 10: Varit arg/otrevlig 11. Behandlat mig respektlöst 20: Avbrutit mig 21: Ställt för höga krav Flera projekt; intervjuer + enkäter Enkät till långtidssjukskrivna
21 Andel (%) med erfarenhet av positivt resp negativt bemötande inom FK
22 Enkäter, långtidssjukskrivnas upplevelse av bemötande sjukskrivna 6-8 månader ( sjukskrivna 4-8 månader med indragen sjukpenning)
23 Startat flera unika prospektiva kohortstudier - Tvillingar ( ) - Kranskärlsintervention (80.000) - Bröstcancer (926) - Läkares sjukskrivningspraxis ( ) - Hela Sverige ( )
24 Arbete & livssituation för kvinnor som opererats för bröstcancer En prospektiv kohortstudie (n=923)
25 A 2-year prospective cohort study 6 Questionnaires Diagnos Surgery Register data: sick leave & disability pension, +2 years <T0 Data from medical files T0 Cancer register data Mortality Interviews 12 months 18 months 24 months
26 Frågor om: Hälsa, sjukdom Livssituation Personlighet & kopingstrategier Livsstil Arbete (betalt och obetalt) Bemötande Livsvärdesförändringar Sjukfrånvaro
27 Ledning och styrning av sjukvårdens hantering av patienters sjukskrivning Baslinjedata insamlat Uppföljning 2013
28 Hela Sverige Data från SCB: LISA, ULF, FAD, flergenerationsregistret Socialstyrelsen: Dödsorsaksregistret, Patientregistret (sluten & öppenvård), Cancerregistret, Med. Födelseregistret, Läkemedelsregistret, FK: MiDAS (Sundsvall)
29 Hela Sverige
30 Sjuktalet Dagar
31
32 19 Alla 50 år 1995
33 Sjuktalet Dagar
34
35 Forskning om sjukfrånvaro
36 Sjukskrivning SA Socio demografi Sjukdom Död
37 Konsekvenser av att vara sjukskriven för Hälsa Sjuklighet Ekonomi Karriär Sociala kontakter Livsstil Självförtroende Funktionsförmåga Arbetsförmåga Sjukfrånvaro Aktivitets- eller sjukersättning (SA) Förtida död
38 Sjukskrivning och framtida risk för SA
39 Studiepopulation Personer som den 31/ var år och folkbokförda i Sverige och inte SA eller ålderspension n = Cox regressioner Kontroll gjordes för: vårdtid på sjukhus under (generellt och på grund av olika sjukdomar), utbildningsnivå, typ av boenderegion, födelseregion och ålder.
40 Antal sjukpenningdagar 1995 och risk för SA Sjukpenningdagar 1995 SA N Ojusterad HR (KI 95%) Justerad för ålder HR (KI 95%) Justerad för ålder, vårdtid, utbildning, boende- och födelseregion HR (KI 95%) Kvinnor 0 dagar ,19 (2,16 2,22) 2,24 (2,22 2,27) 2,09 (2,06 2,11) ,25 (3,22 3,29) 3,18 (3,14 3,21) 2,8 (2,77 2,83) ,12 (6,03 6,21) 6,1 (6,01 6,19) 5,21 (5,14 5,29) ,19 (17 17,39) 16,61 (16,43 16,8) 13,71 (13,55 13,88) Män 0 dagar ,49 (2,45 2,53) 2,39 (2,35 2,43) 2,02 (1,99 2,05) ,87 (3,82 3,93) 3,55 (3,5 3,6) 2,72 (2,68 2,75) ,37 (7,24 7,5) 6,64 (6,52 6,76) 4,65 (4,56 4,73) ,69 (20,43 20,96) 19,29 (19,04 19,54) 12,83 (12,65 13,01)
41 Risk för SA Kvinnor, HR (95% KI) Män, HR (95% KI) Sjukskrivning 2005 Ojusterade Justerade Ojusterade Justerade Ej psykisk diagnos 5,98 (5,84-6,11) 4,88 (4,77-5,00) 7,25 (7,08-7,43) 4,62 (4,50-4,74 Psykisk diagnos 9,3 (9,1-9,6) 6,7 (6,5-6,9) 12,7 (12,2-13,2) 5,94 (5,7-6,2 Organ./utvecklingsstörn 58,44 (43,7-78,0) 28,19 (21,1-37,7) 111,19 (88,5-139,7) 32,44 (25,8-40,8 Störn. pga. Psykoakt. 10,26 (7,86-13,41) 2,20 (1,68-2,88) 11,63 (9,89-13,69) 1,71 (1,45-2,02 Schizofreni 40,81 (33,86-49,17) 8,00 (6,61-9,67) 47,77 (40,21-56,76) 9,35 (7,85-11,15 Förstämningssyndrom 12,2 (11,7-12,8) 7,4 (7,1-7,7) 16,0 (15,2-16,9) 6,90 (6,5-7,3 Neurot./somatofo. 12,94 (11,99-13,96) 8,62 (7,97-9,31) 16,79 (15,23-18,51) 7,27 (6,58-8,03 Stressrel. syndrom 6,2 (5,9-6,5) 5,7 (5,5-6,0) 6,7 (6,2-7,3) 5,49 (5,1-5,9 Beteendestörn. 8,91 (7,60-10,44) 6,48 (5,52-7,59) 11,05 (8,68-14,07) 6,48 (5,08-8,25 Personlighetsstörn. 45,16 (32,85-62,08) 12,74 (9,2-17,5) 45,88 (30,49-69,06) 7,85 (5,20-11,83
42 Sjukskrivning och risk för förtida död
43 Sjukpenningdagar 1995 och relativ risk för död RR 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 4,6 4, dgr , ,8 2,7 2,3 2 2,1 1,8 1,8 1,6 1,4 1,4 1,2 1,1 1,2 Kvinnor Män Kvinnor Män RR RR, justerat Ref.grupp: Kvinnor resp. män med 0 dagar Justerat för sociodemografiska faktorer och vårdtid
44 Risk för suicid Sjukpenningdagar Kvinnor Justerat HR (KI 95%) Män Justerat HR (KI 95%) 1 1 1,32 (1,12 1,55) 1,47 (1,33 1,63) 1,89 (1,65 2,17) 1,62 (1,47 1,78) 2,62 (2,21 3,11) 2,16 (1,91 2,44) 2,98 (2,58 3,45) 2,13 (1,91 2,37)
45 Risk för död Kvinnor, HR (95% KI) Män, HR (95% KI) Sjukskrivning 2005 Ojusterade Justerade Ojusterade Justerade Ej psykisk diagnos 4,52 (4,31-4,75) 2,57 (2,44-2,70) 4,49 (4,32-4,67) 2,16 (2,07-2,25) Psykisk diagnos 2,41 (2,1-2,7) 1,65 (1,5-1,9) 3,67 (3,3-4,0) 1,73 (1,6-1,9) Organ./utvecklingsstörningar 18,22 (7,58-43,78) 6,05 (2,52-14,53) 12,65 (6,33-25,30) 3,55 (1,77-7,11) Störn. pga. psykoaktiva substanser 15,63 (10,08-24,25) 3,02 (1,93-4,72) 14,19 (11,68-17,24) 1,97 (1,62-2,41) Schizofreni 5,03 (1,89-13,41) 1,41 (0,53-3,77) 8,78 (5,38-14,33) 2,38 (1,46-3,91) Förstämningssyndrom 2,54 (2,1-3,1) 1,54 (1,3-1,9) 3,70 (3,19-4,31) 1,69 (1,5-1,9) Neurot./somatofo. syndrom 2,38 (1,67-3,39) 1,82 (1,28-2,60) 2,65 (1,93-3,64) 1,40 (1,02-1,93) Stressrel. syndrom 1,93 (1,62-2,31) 1,53 (1,28-1,83) 2,19 (1,81-2,65) 1,65 (1,37-2,00) Beteendestörn. 2,38 (1,28-4,43) 1,87 (1,01-3,48) 2,61 (1,36-5,02) 1,49 (0,77-2,86) Personlighetsstörning 11,60 (3,74-35,97) 4,44 (1,43-13,83) - -
46 Risk för suicid Sjukskrivning psykiska diagnoser Kvinnor Sjukskrivning 2005 Modell 0 HR (K1 95%) Modell 1 HR (KI 95%) Inga sjukpenningdagar 1 1 Ej psykiska diagnoser 1,54 (1,15 2,05) 1,34 (0,99 1,80) Psykiska diagnoser totalt 8,05 (6,26 10,36) 3,15 (2,39 4,16) Organ./utvecklingsstörningar (F00-09, F70-89) 51,09 (7,2 363,6) 25,59 (3,56 182,8) Störningar pga. psykoaktiva substanser (F10-F19) 33,00 (10,6 102,8) 2,16 (0,68 6,82) Schizofreni (F20-F29) 35,36 (8,8 141,9) 1,86 (0,46 7,59) Förstämningssyndrom (F30-F39) 9,39 (6,4 13,8) 2,87 (1,92 4,31) Neurotiska/somatoforma syndrom (F40-F42, F44-F49) 9,69 (5,0 18,8) 3,05 (1,56 5,97) Stressrelaterade syndrom (F43) 5,28 (3,5 7,9) 3,63 (2,39 5,53) Beteendestörningar (F50-F59, F90-99) 6,69 (1,7 26,8) 2,03 (0,50 8,19) Personlighetsstörningar (F60-F69) 162,94 (52,3 507,4) 14,25 (4,47 45,44) 16 maj 2013
47 Risk för död i cirkulationsorganens diagnoser Nytt sjukskrivningsfall 2005 Ojusterat HR (KI 95%) Justerat HR (KI 95%) Kvinnor Ej psykiska diagnoser 2,00 (1,70 2,35) 1,28 (1,09 1,51) Psykisk diagnos 1,37 (0,96 1,96) 1,07 (0,74 1,54) Män Ej psykiska diagnoser 2,74 (2,51 2,99) 1,28 (1,17 1,40) Psykisk diagnos 2,64 (2,16 3,24) 1,58 (1,29 1,95)
48 Risk för död i cancer Nytt sjukskrivningsfall 2005 Ojusterat HR (KI 95%) Justerat HR (KI 95%) Kvinnor Ej psykisk diagnos 6,81 (6,42 7,23) 3,14 (2,94 3,34) Psykisk diagnos 1,77 (1,47 2,13) 1,55 (1,28 1,88) Män Ej psykisk diagnos 9,29 (8,78 9,83) 3,13 (2,94 3,33) Psykisk diagnos 1,74 (1,36 2,27) 1,34 (1,04 1,74)
49 Risk för suicid Nytt sjukskrivningsfall 2005 Ojusterat HR (KI 95%) Justerat HR (KI 95%) Kvinnor Ej psykisk diagnos 1,54 (1,15 2,05) 1,34 (0,99 1,80) Psykisk diagnos 8,05 (6,26 10,4) 3,15 (2,39 4,16) Män Ej psykisk diagnos 2,16 (1,83 2,56) 1,57 (1,32 1,87) Psykisk diagnos 9,88 (8,21 11,9) 3,49 (2,85 4,28)
50 SA och förtida död
51 SA 1995 och risk för förtida död HR 5,5 4,5 4,7 5,9 3,5 2,5 1,5 2,2 2,5 1,8 1,7 Kvinnor Män 0,5 HR Modell 1 Modell 2 Modell 1: Kontrollerad för ålder Modell 2: Kontrollerad för ålder, utbildning, H-region, familjesit., födelseregion & vårdtid Referensgrupp: Kvinnor resp. män utan sjukersättning
52 SA 1995, 2000 och 2005 och risk för död de närmaste fyra åren HR 8 7,5 7 6,3 6,8 6,7 6 5, ,1 2,1 4,6 3,4 3,5 2,8 2,6 1,9 1,9 1,9 1,8 3,8 2,2 HR Modell 1 Modell 2 1 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Modell 1: Justerad för ålder. Modell 2: Justerad för sociodemografiska faktorer och vårdtid.
53 Åtgärder i Sv senaste 10 åren Sjukskrivningsmiljarden Massmediakampanjer Försäkringsmedicinska kurser Försäkringsmedicinska beslutsstödet En Försäkringskassa som tillämpar reglerna mer Rehabkedjan Rehabgarantin Nationellt försäkringsmedicinskt forum Mer forskning om konsekvenser av att vara sjukskriven Instrument för arbetsförmågebedömning Elektronisk överföring av läkarintyg Lägre sjuktal
54 Vidareutbildning i försäkringsmedicin 22,5 hp Sektionen för försäkringsmedicin HT11-HT12
55 Kurs i Försäkringsmedicin, 22,5 p HT 11 VT 12 HT 12 Försäkringsmedicinsk forskn. Lagar & regler Uppsats Sjukpenning, SA, handikappers. etc Bedömningar Arbetsskadeförsäkring Enskilda försäkringar Professionellt försäkringsmedicinskt förhållningssätt E x a m i n a ti o n
Forskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet kristina.alexanderson@ki.se www.ki.se/cns/forsakringsmedicin Sjukfrånvaro
Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död
7 Delrapport 7 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död Ellenor Mittendorfer Rutz Linnea
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Sjukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap S jukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) är
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor SHoL
Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor SHoL en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap S jukfrånvaro samt sjukoch aktivitetsersättning (f.d. förtidspension)
Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund
Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia Lars Englund Läkares sjukskrivningspraxis Sjukskrivningar börjar ofta hos allmänläkaren Patientens fråga: Kan sjukskrivning vara en bra lösning på mitt hälsoproblem?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12
Vem riskerar bli sjukpensionär?
Vem riskerar bli sjukpensionär? En prospektiv kohortstudie av personer i Sverige med ett nytt sjukskrivningsfall i psykisk ohälsa Alexander Enström ST-läkare, allmänmedicin Bakgrund Psykisk ohälsa är den
Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården
Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, Elin Hinas och Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet Emilie.Friberg@ki.se
Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och. aktivitetsersättning bland kvinnor och män
Delrapport i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning och risk för framtida sjuk- och aktiv itetsersättning bland kv innor och män Ellenor Mittendorfer Rutz Kristina Alexanderson Linnea
Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän
Sammanfattning 017 av rapport om Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän Kristin Farrants Arvid Sondén Kerstin Nilsson Kristina Alexanderson Avdelningen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri
Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara
Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin
Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin www.ki.se/im Hälsa Begreppen hälsa och hälsofrämjande Medin & Alexanderson, Studentlitteratur
Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Stockholm
Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Stockholm Resultat från en enkätstudie år 2012 och jämförelser med 2008 och 2004 Rapport 2013 Kristina Alexanderson Britt Arrelöv Catharina Gustavsson
En sjukförsäkring i förändring
En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär
Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen
Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? 150924 Globen Seminarieprogram 13:45-15:00 - Tillbakablick jämställdhet och sjukskrivningsmiljarden. Ulrika Eklund, SKL - Genushanden
Sjukfrånvaro efter 65 års ålder
Sjukfrånvaro efter 65 års ålder UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Sjukfrånvaro efter 65 års ålder Parlamentariska
Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge
Ledningssystem för sjukskrivningsprocessen i Landstinget Blekinge 1. Bakgrund och syfte Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges
Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid
Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Ulf Jonsson, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Linnea Kjeldgård, Kristina Alexanderson Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen,
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
9 Delrapport 9 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro
9 Delrapport 9 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Långtidssjukskrivna kvinnor och män som genomgått försäkringsmedicinska utredningar Staffan Marklund Kristina Alexanderson Klas Gustafsson Göran
De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning
De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) Skånes
Projektet Bra Sjukskrivning
Projektet Bra Sjukskrivning Miljarden Stimulansmedel från Staten för att minska ohälsotalen ersättning årsvis med olika krav på åtgärder. Rehabgarantin. Riktade insatser mot två stora sjukdomsgrupper:
Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro
Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska
Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Per Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
2. Metoder för litteratursökning och granskning
2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,
MED101, Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin, 22,5 högskolepoäng Certificate course in Insurance medicine, 22.5 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN MED101, Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin, 22,5 högskolepoäng Certificate course in Insurance medicine, 22.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande
Detta gäller när jag blir sjukskriven
Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning
Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Forskning om sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet www.ki.se/im Våra forskningsområden 1. Riskfaktorer för sjukfrånvaro
Läkaren, smärtan och sjukintyget. Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin
Läkaren, smärtan och sjukintyget Allm Med Fortbildn Nov 2015 Monika Engblom Med dr, Specialist i allmänmedicin Lärandemål läkarprogrammet T5 Att känna till grunderna för sjukförsäkringen i Sverige Att
Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)
Uppdaterad 2015-08-27 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie
Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister
Utbildning i försäkringsmedicin för ST-läkare och specialister Förutsättningar: Detta förslag är framtaget på uppdrag av försäkringsmedicinskt ansvarig och regional processledare för Sjukskrivningsmiljarden
Patientregistret. Anders Jacobsson. Statistiker. Socialstyrelsen
Patientregistret Socialstyrelsen Anders Jacobsson Statistiker Bakgrund Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Slutenvårdsregistret (försök) 1964-1969 Slutenvårdsregistret
Epidemiologi 2. Ragnar Westerling
Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie
Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv?
Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv? Nka Barn som anhöriga 2016:1 Rapport 5 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska
STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence
Uppdaterad 2015-11-06 1 / 6 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence I projektet STODS är syftet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv?
Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv? en analys av hälsoutvecklingen i den övre medelåldern Mårten Lagergren Pensionsåldersutredningens seminarium den 7 mars 2012 Frågeställning
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease
Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern
Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och
för en säker sjukskrivningsprocess
Sjukskrivningsmiljarden 2014 2015 för en säker sjukskrivningsprocess Fortsatt mål att förbättra sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsmiljarden är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting
Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande
isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:9 Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande Från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården sf Rapport 2014:9 Från Försäkringskassan och hälso-
Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Om skador och skadeutvecklingen
Om skador och skadeutvecklingen Jan Schyllander jan.schyllander@msb.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Fredagen den 13:e är det inte fler dödsfall till följd av olyckor än andra dagar
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande
Hälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson
Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-
Utvärdering av DISA. Theresa Larsen. www.grkom.se/fouivast GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Utvärdering av DISA Theresa Larsen Vad är DISA? Samverkan kring unga med aktivitetsersättning Psykiatrisk diagnos Från passivitet till aktivitet Aktivitetscoachning Myndighetsutövning Samordning Finansieras
Friska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete
Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala
Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet
Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Marie Forssell Leg Läkare Handledare: Överläkare, docent Bodil Persson Yrkes och Miljömedicinskt Centrum Linköping
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen
Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret
handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.
Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill
UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Hälso- och sjukvård för barn och ungdom I, 40 poäng (HSBU1, HSBU3)
KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Hälso- och sjukvård för barn och ungdom I, 40 poäng (HSBU1, HSBU3) Graduate Diploma in Pediatric Care Specialist
Åtgärdsområden för att förebygga sjukfrånvaro. Diskussionsmaterial (kort version), juni 2015
Åtgärdsområden för att förebygga sjukfrånvaro Diskussionsmaterial (kort version), juni 2015 2 Sammanfattning Under 2014 tog Försäkringskassan initiativ till att mobilisera samhällets aktörer mot den stigande
Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI
Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa i patientens tjänst! - hur vet vi att patienten drar nytta av tjänsterna Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik
Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är
Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är Marie Lawrence Avd. för statistik och jämförelser 2013-10-22 2013-10-25 2 2013-10-25 3 Multidisciplinär teamkonferens efter operation för ändtarmscancer jämförelser
Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013
Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013 Projektägare: Jämtlands Läns Landsting Parter : Ragunda kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämtlands läns landsting Anställda: Lotten Albertsson, distriktssköterska
Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader
Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader Bo Hovstadius, fil. dr bo.hovstadius@lnu.se 2015-09-05 ehälsoinstitutet Barn som anhöriga - Ekonomisk studie av samhällets
Barns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.
Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr
Betydelsen av arv och miljö för sjukskrivning och sjukersättning bland kvinnor och män i en kohort av svenska tvillingar
8 Delrapport 8 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Betydelsen av arv och miljö för sjukskrivning och sjukersättning bland kvinnor och män i en kohort av svenska tvillingar Pia Svedberg Jurgita
Försäkringskassan - roll och uppdrag
Försäkringskassan - roll och uppdrag Försäkringskassan Åsa Smedberg Samverkansansvarig Småland Nordväst asa.smedberg@forsakringskassan.se Snabbfakta Statlig myndighet Betalar ut omkring 217 miljarder kronor
Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier
Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Uppdaterad 1 / 7 2015-01-20 Kontaktperson: Kristina Alexanderson kristina.alexanderson@ki.se Projektet Läkares arbete med sjukskrivning,
LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion. ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion
LUCIE Lund University Checklist for Incipient Exhaustion ett instrument för f r screening av tidiga tecken påp utmattningsreaktion LUCIE är r en del i verktygslåda för f r FHV Samarbete AMM Göteborg G
Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng
Dnr: G 2012/244 Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng Master's Programme in Public Health Science with Health Economics 120 credits Fastställd av Sahlgrenska
Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa
Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa - förändringsförslag av rehabiliteringsgarantin Gunnar Bohman Leg psykolog/leg psykoterapeut Med. Dr. Univ. lektor Stockholms universitet gbn@psychology.su.se Psykoterapi
Sjukfrånvaro, förtidspension och sjuknärvaro orsaker och effekter
Sjukfrånvaro, förtidspension och sjuknärvaro orsaker och effekter Behörighetsutbildning i försäkringsmedicin Göteborg 17 september 2012 Staffan Marklund Sjukfrånvaro och sjuknärvaro som forskningsproblem
2016-01-01 2016-12-31
1 (6) Avtalsnummer: 55807407 Dnr: HSN 2015-708 Överenskommelse mellan Region Östergötland, Hälso- och sjukvårdsnämnden och Centrum för Hälso- och Vårdutveckling 2016-01-01 2016-12-31 2 (6) Avtalsnummer:
Hur gör man på friska arbetsplatser?
Hur gör man på friska arbetsplatser? Magnus Svartengren Professor i yrkes- och miljömedicin Uppsala Universitet De höga ohälsotalen är ett stort och uppmärksammat problem i Sverige i dag. Föreningen Svenskt
Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:
Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar
Rehabilitering. Specialist i medicinsk rehabilitering. Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5
Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6
Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin
Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07
Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?
Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet? Rose-Mharie Åhlfeldt Högskolan Skövde Ture Ålander Läkarpraktik, Uppsala Universitet Deployment
MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se
MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Munnen och tänderna Vårt arbetsområde Patientens...? Tillhörighet Kropp Funktiom Ansvarsområde
Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012
Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten
Sjukfallskartläggning
December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60
Uppdaterad 2015-11-04 Sid 1 / 5. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2015-11-04 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar
Försäkringsmedicin rörelseorganens sjukdomar Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare Epi-centrum Skåne Ingemar.petersson@med.lu.se www.skane.se/ecs Jenny Hubertsson Utredare och doktorand
Människor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning
Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet Bakgrund Regeringen
2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar
5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda
Våga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.
I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi
Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde
Journal via nätet möjlighet eller riskfaktor Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Patientens delaktighet/medverkan!?!?! Historik SUSTAINS - Uppsala Uppsala landsting först ut i Sverige och Europa med
I vilken utsträckning leder cykelolyckor till sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning? Diarienummer TRV 2014/77216
Slutrapport till Skyltfonden för forskningsprojektet: I vilken utsträckning leder cykelolyckor till sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning? Diarienummer TRV 2014/77216 Kristina Alexanderson
Omtentamen 2009-04-02. Kod:. LYCKA TILL!
1 LYCKA TILL! 1. Vilka är de viktigaste arbetsrelaterade lungsjukdomarna i Sverige? Internationellt? Varför finns skillnader? (3 poäng) 2 LO Tidningen 2008-11-14 Arbetsolyckorna har minskat i 50 år Byggnadsställning
Sömnproblematik, stress och behandling
Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!
Seminarium 20 mars. Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar. Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth
Nationell konferens 2015 Jämlik hälsa och vård Seminarium 20 mars Metoder för ökad egenmakt - Västmanland berättar Marie Gustafsson, Kerstin Björklind och Maline Fälth Moderator: Lisa Österberg Värd: Elisabeth
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007
Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna
Hälsobarometern NUMMER 1, 2014
Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna
Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?
Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap A vdelningen för allmänmedicin Anders Thelin Gatugård 355 94 Wederslöf telefon: 0470-778000 telefax: 0470-778133 e-mail: athelin@wgab.se Slutredovisning av