Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning

Transkript

1 Upplevelse av bemötande i samband med aktivitetsförmågeutredning Första arbetsrapport, mars 2014 Emilie Friberg Kristina Alexanderson Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet

2 Bakgrund Regeringen gav år 2010 Försäkringskassan i uppdrag att i samarbete med Socialstyrelsen och i samråd med Arbetsförmedlingen vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga. Ambitioner med de nya metoderna var bland annat ökad enhetlighet, ökad rättsäkerhet och ökad delaktighet bland de försäkrade (1-3). Under hösten 2013 implementerades användandet av denna metod i åtta landsting. Karolinska Institutet fick i uppdrag att undersöka sjukskrivnas upplevelse av delaktighet respektive av bemötande i samband med att de deltog i den så kallade aktivitetsförmågeutredningen (AFU). Det framtagna instrumentet för bedömning av aktivitetsförmåga, AFU, ska användas i hälsooch sjukvården för bedömning av långtidssjukskrivnas aktivitetsförmåga (>180 dagar), efter remiss från Försäkringskassan. Utredningen innebär att den sjukskrivna först fyller i ett självskattningsformulär och sedan, ofta under större delen av en dag, träffar utredande läkare. Utredningen kan även bestå av ytterligare moment, såsom en senare, fördjupad utredning av psykolog, sjukgymnast eller arbetsterapeut. Syftet med detta projekt är att få kunskap om hur personer som genomgår AFU upplever informationen de fått om AFU, hur de blir bemötta under AFU och om de känner sig delaktiga i utredningen. I denna rapport presenteras resultat från projektets första månader. Metod Mot slutet av AFU:ns första dag (vilket för de allra flesta är den enda dagen), under vilken den sjukskrivne alltså träffar en läkare, får personen ett frågeformulär, ett svarskuvert och både skriftlig och muntlig information om projektet. Personen ombeds att fylla i formuläret, lägga det i det förfrankerade svarskuvertet som klistras igen och läggs i mottagningens postutkorg alternativt fylla i det senare och själv posta det. Kuvertet är förfrankerat och adresserat till Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet. Frågeformuläret är helt anonymt och ingen påminnelse går ut. Frågeformuläret baseras på tidigare studier om sjukskrivnas upplevelse av bemötande från professionella i Försäkringskassan och hälso- och sjukvården (4-12) och har utvecklats i samverkan med bland annat Försäkringskassan. De läkare som utbildats i att utföra AFU informeras om studien, under eller efter utbildningen, av Karolinska Institutet, av Försäkringskassan och av landstingens regionala kontaktpersoner för AFU i de åtta landsting som är aktuella. De senare är även behjälpliga med distribution av frågeformulär och svarskuvert till läkarna. Som underlag för att kunna uppskatta bortfallet har information erhållits från Försäkringskassan om antal genomförda AFU:n som inkommit till Försäkringskassan till och med 2013 (totalt samt uppdelat på kön, ålder och landsting) Resultat Under perioden september-december 2013 har sammanlagt 238 genomförda AFU:n inkommit till Försäkringskassan. Från de åtta landstingen har det, till och med februari 2014, till Karolinska Institutet inkommit 123 ifyllda frågeformulär. Eftersom det kan finnas olika anledningar till att det tar tid innan frågeformulär skickas in, redovisar vi vissa resultat både

3 för de som kom in till och med december 2013 och till och med februari Anledningar kan vara att personer väntat med att fylla i eller skicka in frågeformuläret eller att kuverten blivit liggande en period på mottagningen innan de postades. I tabell 1 redovisas antal svarande och svarsfrekvenser. Det senare varierar mycket med landsting och svarsfrekvensen är lägst i Stockholm. Att svarsfrekvensen är högre än 100 vid februarimätningen beror alltså på att AFU:n som genomförts under 2014 inte är med i uträkningen av bortfall. Tabell 1. Antal genomförda aktivitetsförmågeutredningar (AFU) under 2013, antal svar och svarsfrekvenserdels inkomna december 2013, dels februari 2014; alla samt uppdelat på landsting Landsting Remisser 2013(n) Svarande 2013 (n) Svarsfrekvens 2013 (%) Svarande tom feb 2014 (n) Svarsfrekvens tom feb 2014 (%) Norrbotten Västerbotten Västernorrland Västra Götaland Skåne Jönköping Östergötland Stockholm Totalt En AFU hade inkommit från annat landsting, den redovisas ej i denna tabell I tabell 2 visas fördelning av svar och remisser uppdelade på ålder och kön. Som vanligt vid denna typ av undersökningar är svarsfrekvensen högre bland äldre och bland kvinnor. Tabell 2. Fördelning av genomförda aktivitetsförmågeutredningar (AFU) under 2013, jämfört med svarande, till och med februari 2014 vad avser ålder och kön Antal remisser Antal svarande (tom n (%) februari 2014) 123st n (%) <40 år 56 (24) 31 (25) år 101 (42) 46 (37) >55 år 81(34) 46 (37) Tre personer svarade inte på frågan om kön Kvinna 155 (65) 91 (76) Man 83 (35) 29 (24)

4 I tabell 3 visas fördelningen bland de svarande vad avser grad och längd av sjukskrivning, födelseland och svar på om ytterligare utredningsmoment är planerade inom den pågående AFU:n. Var femte hade ännu inte varit sjukskriven 6 månader och var tredje var sjukskriven på deltid. Det ter sig anmärkningsvärt att var tredje person, efter första dagen av utredningen, inte vet om hon eller han ska genomgå ytterligare moment i utredningen, såsom att träffa en sjukgymnast, arbetsterapeut eller psykolog. Det är i stort sett samma personer, en knapp tredjedel av alla, som inte vet om de ska genomgå fördjupad utredning hos annan yrkesgrupp. Tabell 3. Antal och procent genomförda AFU:n vad avser vissa självrapporterade bakgrundsvariabler Antal svarande (tom % februari 2014; n=123) (kolumn) Sjukskriven heltid Sjukskriven deltid Sjukskriven <6 månader Sjukskriven 6-12 månader Sjukskriven >12 månader Född i Sverige Född utanför Sverige Kommer Du att träffa en sjukgymnast ja nej vet ej Kommer Du att träffa en arbetsterapeut ja nej vet ej Kommer Du att träffa en psykolog ja nej vet ej I tabell 4 visas svar på olika påståenden gällande information om och upplevelsen av AFU:n. Mindre än hälften (47 %) svarade att de instämde helt i att de förstått informationen från Försäkringskassan om varför de skulle delta i en AFU. Sammantaget har majoriteten av de svarande fått relevant och tillräcklig information, känt sig delaktiga och upplevt gott bemötande från den utredande läkaren. När svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra slås samman hade 96 procent hade upplevt att de blivit respekterade och lyssnade

5 på, 93 procent upplevde läkaren som engagerad och kunnig/kompetent. Elva procent upplevde att läkaren tvivlat på deras besvär och knappt tio procent hade upplevt andra typer av negativt bemötande. Fler svarande behövs för att kunna genomföra meningsfulla analyser av vilka grupper som inte fått detta, samt för jämförelser med annan population. Tabell 4. Andel som svarat att olika påståenden om aktivitetsförmågeutredning (123 svarande tom februari) stämmer helt, ganska, bra, ganska dåligt respektive inte alls. helt % ganska ganska inte alls Förstod informationen från FK om varför jag skulle göra en AFU Läkaren gav relevant och tillräcklig information om utredningen Formuläret gav mig möjlighet att ge en rättvis bild av mina förmågor Läkaren gick tillsammans med mig igenom mina svar i formuläret bra % dåligt % % Jag har känt mig delaktig i utredningen Respekterat mig Lyssnat på mig Engagerat sig i mitt fall Visat sig kunnig och kompetent Tvivlat på mina besvär Varit stressad/inte tagit sig tid Pratat så att jag inte förstått Inte gett svar på frågor I genomsnitt var det mindre än två personer som hoppade över enskilda frågor, störst internt bortfall (6 personer) gällde den sista frågan i formuläret; Inte gett svar på frågor. Sist i enkäten var det möjligt att själv skriv övriga kommentarer; 38 personer (31 % av alla), har gjort detta. Av de 38 öppna svaren uttryckte en majoritet (58 %) något positivt om utredningen medan det i kommentarerna från en fjärdedel (24 %) framkom att utredningen varit förknippad med något negativt. Tio procent ansåg att de blivit felinformerade eller fått otydlig information om syftet med utredningen. Det fanns även påpekanden om att det varit ekonomiskt kostsamt att ta sig till platsen för utredningen och två saknade något moment i själva utredningen men de var överlag positivt inställda.

6 Slutkommentar Sammanfattningsvis hade den absoluta majoriteten upplevet ett positivt bemötande av läkaren under utredningens första (och ofta enda) dag och att de känt sig delaktiga i AFU:n. Informationen från Försäkringskassan om varför den sjukskrivne ska genomföra en AFU kan behöva förbättras, om procentandelen även i fortsättningen är relativt låg. Denna första rapport kan framförallt ses som en pilotstudie, det vill säga en studie där metoderna för datainsamling också prövas. Färre svar har inkommit än initialt beräknat. Den främsta orsaken till detta är att det under det halvåret utgått färre remisser från Försäkringskassan än beräknat. Genomförande av AFU har också varit något nytt för många läkare vilket kan ha påverkat i vilken utsträckning de sjukskrivna faktiskt fått frågeformuläret och vilken information de fått om denna studie. Upprepade kontakter med landstingens processledare har lett till bättre rutiner kring detta. En annan orsak till bortfall är att frågeformuläret endast finns på svenska. Antalet inkomna svar är ännu för lågt för att utgöra bas för långtgående slutsatser. Den stora variationen mellan landstingen i svarsfrekvenser torde spegla olika typer av rutiner och utmaningar. Detta kommer att diskuteras med respektive processledare. Det interna bortfallet är lågt och det finns inget som tyder på behov av att revidera frågeformuläret. Referenser 1. Larsson J. Metoder för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen - delrapport III Manual för genomförande av Aktivitetsförmågeutredningar (AFU). Försäkringskassan, Larsson J. Metoder för bedömning av arbetsförmåga inom sjukförsäkringen - slutrapport Müssener U. Encouraging encounters. Experiences of People on Sick Leave in their Meetings with Professionals [PhD]. Linköping: Linköping University; Müssener U, Borg K, Alexanderson K. Sick-listed person s experiences of positive encounters within healthcare and social insurance. Submitted Svensson T, Karlsson A, Alexanderson K, Nordqvist C. Shame-inducing encounters. Negative emotional aspects of sickness-absentees' interactions with rehabilitation professionals. J Occup Rehabil. 2003;13(3): Svensson T, Müssener U, Alexanderson K. Pride, empowerment and return to work: On the significance of promoting positive social emotions among sickness absentees. Work. 2006;27: Klanghed U, Söderberg E, Svensson T, Alexanderson K. Encounters with rehabilitation professionals reported by persons with experience of sickness absence. Manuscript Klanghed U, Svensson T, Alexanderson K. Positive encounters with rehabilitation professionals reported by persons with experience of sickness absence. Work. 2004;22: Mussener U, Festin K, Upmark M, Alexanderson K. Positive experiences of encounters with healthcare and social insurance professionals among people on long-term sick leave. J Rehabil Med. 2008;40(10): Upmark M, Borg K, Alexanderson K. Gender differences in experiencing negative encounters with healthcare. A study of long-term sickness absentees. Scandinavian Journal of Public Health. 2007;35: Upmark M, Hagberg J, Alexanderson K. Negative encounters with social insurance officers - experiences of women and men on long-term sick leave. International Journal of Social Welfare. 2011;20(3):