Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Transkript

1 Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014

2 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

3 Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa individer över tid i offentliga befolkningsbaserade register Möjlighet att länka register till varandra (efter godkänd etisk ansökan och sekretessprövning av ansvariga myndigheter) Ett bra statistiskt underlag och mycket goda förutsättningar för epidemiologisk forskning

4 Anonymiserade analyser av registerdata Patientregistret (alla patienter som vårdats i sluten, inneliggande vård) Dödsorsaksregistret Koppla föräldrar till barn (Flergenerationsregistret) Socioekonomiska faktorer (Folk och Bostadsräkningarna, LISA) Betyg i årskurs 9 (Åk-9 registret)

5 Definitioner: När barnet var i åldern 0-15 år vårdades föräldern för: Missbruk: huvud- eller bidiagnos vid utskrivning från sjukhus som specifikt indikerar missbruk eller annan fysisk eller psykisk sjukdom kopplat till missbruk Psykisk sjukdom: vårdtillfälle med psykiatrisk huvuddiagnos som inte är direkt kopplad till missbruk Varför inneliggande vård på sjukhus? Om en psykisk sjukdom eller ett missbruk är så allvarligt att det följs av vård på sjukhus tänker vi att det troligen också påverkat barnet Förmodligen inte ett enstaka tillfälle utan pågått under en längre tid Ambitionen att endast inkludera barn som verkligen är i behov av information och/eller stöd denna definition ger troligen inte en överskattning

6 Studiepopulationen Barn födda i Sverige som gick ut grundskolan åren , st.

7 Procent av barn födda som har minst en förälder som vårdats inneliggande på sjukhus pga. missbruk när de var i åldern 0-15 år. 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% Far Alkohol Mor Alkohol Far Narkotika Mor Narkotika Någon missbruk 0,5% 0,0% Far Alkohol Mor Alkohol Far Narkotika Mor Narkotika Någon missbruk

8 Procent av barn födda som har en pappa och/eller mamma som haft någon indikation i nationella register på riskbruk av alkohol och/eller narkotika.. 18,0% 17,0% 16,0% 15,3% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,8% 4,0% 2,0% 0,0% Alkohol Narkotika Minst en av dessa två

9 Procent av barn födda som har minst en förälder som vårdats inneliggande på sjukhus pga. psykisk sjukdom när de var i åldern 0-15 år. 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom Någon psykisk sjukdom 1,0% 0,0% Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom Någon psykisk sjukdom

10 Andel av fäder som vid ett givet inneliggande vårdtillfälle bodde i samma hushåll som sina biologiska barn den 31 december föregående år. 60% 56,4% 50% 49,8% 40% 30% 30,6% 30,4% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

11 Andel av mödrar som vid ett givet inneliggande vårdtillfälle bodde i samma hushåll som sina biologiska barn den 31 december föregående år. 80% 70% 60% 60,3% 52,9% 68,4% 63,6% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

12 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 i relation till föräldrars missbruk eller psykiska sjukdom Pojkar Flickor Inget missbruk eller psykisk sjukdom Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom Far missbruk Mor missbruk

13 Procent av barn födda som har minst en förälder som vårdats inneliggande på sjukhus pga. psykisk sjukdom och/eller missbruk när de var i åldern 0-15 år. 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% Enbart missbruk Psykisk sjukdom och missbruk Enbart psykisk sjukdom 1,0% 0,5% 0,0% Enbart missbruk Psykisk sjukdom och missbruk Enbart psykisk sjukdom

14 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 i relation till föräldrars missbruk eller psykiska sjukdom. Analysen är justerad för födelseår, kön, typ av boendekommun och föräldrars utbildning *** *** *** *** *** 20 *** Ingen Psykisk sjukdom eller missbruk Pappa Psykisk sjukdom, ej missbruk Mamma Psykisk sjukdom, ej missbruk Pappa Psykisk sjukdom och missbruk Mamma Psykisk sjukdom och missbruk Pappa Missbruk, ej psykisk sjukdom Mamma Missbruk, ej psykisk sjukdom

15 Procent av barn födda som har försörjningsstöd och förälder med psykisk sjukdom och/eller missbruk när de var i åldern 0-15 år. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Far missbruk Mor missbruk Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom Alla

16 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 i relation till föräldrars missbruk och försörjningsstöd. Analysen är standardiserad för födelseår, kön, typ av boendekommun och föräldrars utbildning *** *** *** *** Inget Missbruk Försörjningsstöd, ej missbruk Far Missbruk, ej förörjningsstöd Mor Missbruk, ej förörjningsstöd Far Missbruk, förörjningsstöd Mor Missbruk, förörjningsstöd

17 Genomsnittlig skillnad i betyg från årskurs 9 för barn uttryckt som standarddeviationer aktuellt år. Estimaten är justerade för födelseår, kön, typ av boendekommun och föräldrars utbildning. 0,0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5 *** *** -0,6-0,7 *** *** -0,8-0,9 Inget Missbruk Försörjningsstöd, ej missbruk Far Missbruk, ej förörjningsstöd Mor Missbruk, ej förörjningsstöd *** Far Missbruk, förörjningsstöd Mor Missbruk, förörjningsstöd

18 Socioekonomisk position (SEP) Baserat på Hushållets SEI i Folk och Bostadsräkningen 1990 Hög=Tjänstemän, hög och medelhög Medel=Tjänstemän, låg och yrkesutbildad arbetare Låg=Outbildade arbetare Oklassificerade=Övriga

19 Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av alkoholmissbruk hos någon förälder hos barn födda i Sverige , uppföljda till 18 års ålder. 6% 5,5% 5% 4% 4,0% 3% 2,3% 2% 1% 1,2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

20 Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av narkotikamissbruk hos någon förälder hos barn födda i Sverige , uppföljda till 18 års ålder. 6% 5,5% 5% 4% 4,0% 3% 2,3% 2% 1% 1,2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

21 Relativ risk för eget narkotikamissbruk i åldern år efter barndomens socio-ekonomiska position. (Gauffin et al. Addiction 2013) High non-manual Mid non-manual Low non-manual Skilled manual Unskilled manual Crude Fully adjusted

22 Relativ risk för eget alkoholmissbruk i åldern år efter barndomens socio-ekonomiska position. (Gauffin et al. JECH, in press) High non-manual Mid non-manual Low non-manual Skilled manual Unskilled manual Crude Fully adjusted

23 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 efter föräldrars högsta utbildning och psykisk sjukdom respektive missbruk hos en eller bägge föräldrar 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% Övriga Missbruk 10% 5% 0% Grundskola Gymnasium Postgymnasial

24 Procent av barn födda i Sverige som har en pappa och eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. alkohol missbruk under deras barndom efter ursprung 7% 6% 5,8% 5% 4% 3% 2,5% 2% 1% 1,8% 1,3% 0% SV NO EU UE

25 Procent av barn födda till mamma eller pappa som vårdats inneliggande på sjukhus på grund av missbruk eller psykisk sjukdom som varit placerade i socialtjänstens dygnsvård. 40% 35% 34,2% 30% 25% 22,7% 20% 15% 14,9% 16,7% 10% 5% 0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

26 Barn som är placerade under lång tid (>5 år)i samhällsvård 34,9% förälder vårdad pga. alkohol 22,4% förälder vårdad pga. narkotika 38,5% förälder vårdad pga. psykisk sjukdom 61,6% någon av ovanstående

27 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 i relation till föräldrars psykisk sjukdom och försörjningsstöd Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Kort tidig barnavård Lång tidig barnavård Standardiserad Ostandardiserad

28 Medelbetyg i åk 9 hos pojkar efter justering för kognitiva tester vid mönstring 0,1 0-0,1-0,2-0,3 Comparison Övriga adopterade Koreaadopterade Fosterbarn Kontaktfamilj -0,4 Difference in GPA

29 Slutsatser Föräldrars utbildningsbakgrund och eventuellt försörjningsstöd i familjen är genomgående viktigare förklaringsfaktorer för barnens skolprestationer än missbruk och psykisk sjukdom. Det finns dock en genuin negativ effekt av föräldrars missbruk på barnens skolprestationer som går utöver utbildningsbakgrund, som är särskilt stor när missbruket är en del av en psykisk sjukdom. Försörjningsstöd och/eller samhällsvård i kombination med missbruk/psykisk sjukdom är förknippat med särskilt låga betyg

30 Implikationer Svensk skola behöver förbättra sina metoder för individualiserat stöd till alla barn med inlärningssvårigheter, och särskilt dem som har begränsat stöd hemma i skolarbetet. (Jämför PISA-u.s.) Socialtjänsten har en viktig uppgift att initiera stöd i skolarbetet till de barn med skolsvårigheter som de kommer i kontakt med. Den framgångsrika modellen för samarbete med skolan kring barn i samhällsvård ( är ett exempel på hur detta kan genomföras i praktiken.

31 Tack för uppmärksamheten!