Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Transkript

1 Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS

2 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är are av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Hälso- och sjukvårdslagen 2009: 979, 2 g och Patientsäkerhetslagen 2010: 659, 6 kap. 5

3 Barn som anhöriga till patienter i vården - hur många är de? Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Rapport 2 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska Institutet i samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet Nka Barn som anhöriga 2013:1 Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga - en kartläggning Anders Hjern och Helio Adelino Manhica Nka Barn som anhöriga 2013:3 Anders Hjern, Lisa Berg, Mikael Rostila & Bo Vinnerljung

4 Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen Rapport 3 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska Institutet i samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet Nka Barn som anhöriga 2014:3 Anders Hjern, Arzu Arat, Mikael Rostila, Lisa Berg & Bo Vinnerljung

5 Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjlighet att följa individer i offentliga befolkningsbaserade register Möjlighet att länka register till varandra (efter godkänd etisk ansökan och sekretessprövning av ansvariga myndigheter) Individer kan efter länkning följas i en rad olika register och kan också följas över tid Ett bra statistiskt underlag och mycket goda förutsättningar för epidemiologisk forskning

6 Anonymiserade analyser av registerdata Patientregistret Dödsorsaksregistret Flergenerationsregistret (koppla föräldrar till barn) Socioekonomiska faktorer (Folk och Bostadsräkningarna, LISA) Betyg och gymnasiebehörighet i årskurs 9 (Åk-9 registret) Utbildningsregistret Registret över lagförda

7 Definitioner Missbruk: huvud- eller bidiagnos vid utskrivning från sjukhus som specifikt indikerar eller annan fysisk eller psykisk sjukdom kopplat till Psykisk sjukdom: vårdtillfälle med psykiatrisk huvuddiagnos som inte är direkt kopplad till Vårdats på sjukhus vid minst ett tillfälle innan barnet fyllt 18 år

8 Varför inneliggande vård på sjukhus? Om en psykisk sjukdom eller ett är så allvarligt att det följs av vård på sjukhus tänker vi att det troligen också påverkat barnet påtagligt Att föräldern får vård på sjukhus innebär också att et blir känt och kan därför vara utgångspunkt för insatser för barnet Ambitionen att endast inkludera barn som verkligen är i behov av information och/eller stöd denna definition ger troligen inte en överskattning, tvärtom underskattar det troligen antalet barn som berörs av föräldrars

9 Barn vars föräldrar är patienter i den slutna s- och beroendevården Hur många är de?

10 Procent av barn födda som har en pappa och/ eller mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. och/eller psykisk sjukdom under deras barndom. 10,0% 9,0% 8,0% 7,6% 7,0% 6,0% 5,7% 5,0% 4,0% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

11 Procent av barn födda som har en pappa och/eller mamma som haft någon indikation i nationella register på riskbruk av alkohol och/eller narkotika. 18,0% 17,0% 16,0% 15,3% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,8% 4,0% 2,0% 0,0% Alkohol Narkotika Minst en av dessa två

12 Procent av barn födda som har en mamma som vårdats inneliggande på sjukhus pga. och/eller psykisk sjukdom under deras barndom. 4,5% 4,0% 3,9% 3,5% 3,3% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,7% 0,6% 0,5% 0,0% Alkohol Narkotika Psykisk sjukdom Minst en av dessa tre

13 Procent av barn födda som har en pappa som vårdats inneliggande på sjukhus pga. och/eller psykisk sjukdom under deras barndom.

14 Hur ser livet ut i ung vuxen ålder?

15 Studiepopulationen Barn födda i Sverige som fortfarande var folkbokförda i Sverige vid 18 års ålder (n= ) Uppföljning från 18 års ålder till 2008 (30-35 års ålder) 8% hade minst en förälder som vårdats på sjukhus för och/eller psykisk sjukdom (innan barnet var 18 år)

16 Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård från 18 års ålder. 30% 25% Kvinnor Män 20% 15% 10% 5% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

17 Inneliggande och/eller öppen vård på sjukhus med diagnos som indikerar alkohol- eller narkotika 16% 14% 12% Kvinnor Män 10% 8% 6% 4% 2% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

18 Mortalitet efter 18 års ålder 3,5% 3,0% 2,5% Kvinnor Män 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

19 Kronisk sjukdom eller funktionshinder enligt inkomster vid års ålder. 12% 10% Kvinnor Män 8% 6% 4% 2% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

20 Sociala skillnader 1. I förekomst av i barnfamiljer

21 Socioekonomisk position (SEP) Baserat på hushållets SEI i Folk och Bostadsräkningen 1990 Hög=Högre och medelhög tjänstemän Medel=Lägre tjänstemän och yrkesutbildade arbetare Låg=Outbildade arbetare Oklassificerade=Övriga

22 Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av alkohol hos någon förälder hos barn födda i Sverige , uppföljda till 18 års ålder. 6% 5,5% 5% 4% 4,0% 3% 2,3% 2% 1,2% 1% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

23 Hushållets SEP i Folk och Bostadsräkningen 1990 och sjukhusvård på grund av psykisk sjukdom hos någon förälder hos barn födda i Sverige , uppföljda till 18 års ålder. 12% 10% 9,6% 8% 7,7% 6% 5,3% 4% 4,0% 2% 0% Oklassificierade Låg SEP Medel SEP Högre SEP

24 Relativ risk för eget alkohol i åldern år efter barndomens socio-ekonomiska position. (Gauffin et al. JECH 2013) High non-manual Mid non-manual Low non-manual Skilled manual Unskilled manual Crude Fully adjusted

25 Relativ risk för eget narkotika i åldern år efter barndomens socio-ekonomiska position. (Gauffin et al. Addiction 2013) High non-manual Mid non-manual Low non-manual Skilled manual Unskilled manual Crude Fully adjusted

26 Sociala skillnader 1. I förekomst av i barnfamiljer 2. I konsekvenser av et för barnen

27 Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård från 18 års ålder i förhållande till föräldrars högsta utbildning. 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% Ej eller psyk Missbruk Psykisk sjd 5,0% 0,0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial

28 Indikation på eget från 18 års ålder i förhållande till föräldrars högsta utbildning. 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% Ej eller psyk Missbruk Psykisk sjd 0,0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial

29 Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård från 18 års ålder i förhållande till föräldrars födelseland. 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% Missbruk hos en eller två föräldrar Psykisk sjukdom hos en eller två föräldrar Ingen psyk sjd, eller försöjningsstöd 0,0% Två Sverigefödda En Sverigefödd Norden Övriga världen

30 Indikation på eget från 18 års ålder i förhållande till föräldrars födelseland. 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Missbruk hos en eller två föräldrar Psykisk sjukdom hos en eller två föräldrar Ingen psyk sjd, eller försöjningsstöd 1,0% 0,0% Två Sverigefödda En Sverigefödd Norden Övriga världen

31 Utbildning Skolprestationer i åk 9 Postgymnasial utbildning

32 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 i relation till föräldrars eller psykiska sjukdom , ,8 26, ,7 23,1 23, ,2 18, ,3 9,6 Pojkar Flickor 5 0 Inget eller psykisk sjukdom Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom Far Mor

33 Procent som avslutat eftergymnasial utbildning år % 50% Kvinnor Män 40% 30% 20% 10% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

34 Procent utan gymnasiebehörighet från årskurs 9 efter föräldrars högsta utbildning och hos en eller bägge föräldrar 45% 42,3% 40% 35% 30% 25% 28,4% 27,9% 20% 15% 14,9% 13,2% Övriga Missbruk 10% 5% 0% 5,6% Grundskola Gymnasium Postgymnasial

35 Procent som avslutat eftergymnasial utbildning år 2008 efter föräldrars högsta utbildning 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% Ej eller psyk Missbruk Psykisk sjd 20,0% 10,0% 0,0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial

36 Försörjning Eget arbete Försörjningsstöd

37 Procent som hade inkomst av anställning i november % 90% Kvinnor Män 85% 80% 75% 70% 65% Inget Far Mor eller psykisk sjd alkohol alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

38 Procent som uppbar försörjningsstöd under % 12% 10% Kvinnor Män 8% 6% 4% 2% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

39 Procent som uppbar försörjningsstöd år 2008 efter föräldrars högsta utbildning 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% Ej eller psyk Missbruk Psykisk sjd 2,0% 1,0% 0,0% Grundskola Gymnasium Eftergymnasial

40 Kriminalitet Dömd i domstol med påföljd av fängelse, rättspsykiatrisk vård eller skyddstillsyn

41 Betydande kriminalitet: Procent efter 18 års ålder. 30% 25% 20% Kvinnor Män 15% 10% 5% 0% Inget eller psykisk sjd Far alkohol Mor alkohol Far narkotika Mor narkotika Far psykisk sjukdom Mor psykisk sjukdom

42 Socialtjänstens barn Barn i familjer som uppbar försörjningsstöd året innan artonårsdagen Barn som placerats i samhällsvård före tonåren (vanligen på grund av orsaker som har att göra med föräldraskap) Barn som placerats i samhällsvård efter tonåren (ofta på grund av egen kriminalitet eller ) Utgör 18% av hela gruppen av barn som anhöriga

43 Psykiatrisk öppen och/eller sluten vård efter 18 års ålder hos barn till föräldrar med psykisk sjukdom eller 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren Psykisk sjukdom Missbruk

44 Kronisk sjukdom/funktionshinder efter 18 års ålder hos barn till föräldrar med psykisk sjukdom eller 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren Psykisk sjukdom Missbruk

45 Procent utan gymnasiebehörighet för barn till föräldrar med i relation till insatser från socialtjänsten Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Kort tidig barnavård Lång tidig barnavård Standardiserad Ostandardiserad

46 Procent som hade slutfört eftergymnasial utbildning efter erfarenhet av samhällsvård 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren Ostandardiserad Standardiserad

47 Procent som uppbar försörjningsstöd efter erfarenhet av samhällsvård 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren Psykisk sjukdom Missbruk

48 Procent med betydande kriminalitet efter erfarenhet av samhällsvård 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Övriga Försörjningsstöd utan barnavård Tidig barnavård Barnavård i tonåren Psykisk sjukdom Missbruk

49 Slutsatser (1) Att växa upp med psykisk sjukdom och/eller hos föräldrar förknippat med en ökad nivå av psykisk ohälsa och eget i vuxen ålder. Den psykiska ohälsan leder till en lägre förmåga till egen försörjning/arbete och en högre dödlighet.

50 Slutsatser (2) Misslyckande i grundskolan grundlägger den sociala karriären Socialtjänstens barn har den högsta sjukligheten och den sämsta utbildningskarriärren Missbruk och psykisk sjukdom är vanligast i socialt sårbara familjer, men de relativa konsekvenserna är likartade i familjer med hög socioekonomisk position

51 Implikationer Socialtjänsten viktigaste aktören, samhällsvården den viktigaste verksamheten för förändringsarbete; skola och hälsa i centrum. Beroendevården behöver utveckla sitt samarbete med förebyggande verksamheter för barn. Försök med sådana insatser pågår bla i Göteborg och Stockholm Svensk barn- och skolhälsovård behöver utveckla sitt arbete med särskilt sårbara grupper. Socialstyrelsens nyligen publicerade vägledning för BVC är ett steg på den vägen.

52 Tack för uppmärksamheten!