Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Transkript

1 Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

2

3 Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land har det bra, men alltför många lever i en familjemiljö som präglas av otrygghet på grund av en förälders alkoholmissbruk, psykiska sjukdom eller våldsamhet. Min vision är att alla kommuner ska erbjuda stöd till den här gruppen av barn och att frivilligorganisationerna på ett naturligt sätt ska ses som viktiga samarbetspartners i det arbetet. Dessa barn finns i familjer med olika sociala och ekonomiska förutsättningar. I vissa fall känner omgivningen till situationen, men i många fall är barnets livsvillkor okända för skola och socialtjänst. Undersökningar visar att många barn aktivt försöker dölja den verklighet de lever i och tar ett stort ansvar för att hålla samman familjen. De här barnen är långt fler än de barn vars föräldrar får hjälp för sitt missbruk. Statens folkhälsoinstitut har på regeringens uppdrag genomfört en kartläggning. De är ca Det finns alltså ett mycket stort dolt problem. Därför måste det i alla kommuner finnas lättillgängliga och öppna verksamheter, som det är lätt att kontakta och besöka. Sådana verksamheter finns redan i många kommuner men på andra håll behöver de byggas upp Den 10 september 2007 tog jag initiativ till en nationell kraftsamling som vi kallade Dags För Barnen. På 21 platser i hela landet samlades ca personer för att inspirera varandra och få uppslag till hur arbetet för att hjälpa dessa barn skulle kunna få fart. Där lanserade jag sju åtgärder och i den här lilla skriften summerar vi nu hur långt arbetet kommit. Att bygga upp stöd som når dessa barn handlar om ett omfattande arbete där alla goda krafter behöver samarbeta. Alla barn som behöver det ska uppmärksammas och få det stöd som just han eller hon behöver. Välkommen i det arbetet! Maria Larsson Äldre- och folkhälsominister

4 Bakgrund Barn till föräldrar med missbruksproblem eller till föräldrar med psykisk ohälsa liksom barn i familjer där våld och övergrepp mellan vuxna förekommer, är särskilt utsatta. Ur ett folkhälsoperspektiv tillhör dessa barn, liksom även barn i andra utsatta miljöer, en riskgrupp för fysisk och psykisk ohälsa, utanförskap och i vissa fall eget missbruk. Forskning visar att det är fyra till fem gånger större risk för dessa barn att hamna i ett eget missbruk. Den här typen av familjeproblem kan innebära att ett barn upplever sig oerhört sviken i vardagen och för somliga barn kan det dessutom innebära att genomleva en vardag kantad av nyckfull brutalitet. Ett missförhållande i en familj med missbruk kan visa sig på olika sätt och ta sig uttryck i olika grader av problem hos ett barn. Det kan yttra sig som depressivitet, ängslighet och beteendestörningar. Men det är inte så att alla barn till föräldrar med missbruk får problem. Många av de barn som vuxit upp i familjer med missbruk klarar sig bra som vuxna. En rad andra faktorer i omgivningen spelar roll, som till exempel tillgången till stödinsatser och barnets egna egenskaper. Mycket tyder dock på att barn till föräldrar med alkoholmissbruk löper ökad risk för att utveckla egna alkoholproblem. Den forskning

5 som finns om barn, som trots svåra uppväxtförhållanden utvecklas till socialt väl fungerande vuxna, visar på betydelsen av stöd och bekräftelse från någon vuxen och behovet av tidiga föräldrastödjande insatser Det har saknats omfattande svenska studier av hur stor andel barn i Sverige som lever i familjer med en alkohol- eller narkotikaberoende förälder eller föräldrar. Det närmast användbara underlaget kommer från den nationella folkhälsoenkäten från år 2007, Hälsa på lika villkor. Den enkäten visar att omkring 20 procent av alla barn i Sverige lever i hushåll där någon vuxen konsumerar alkohol i en omfattning som utgör en risk för föräldrarnas egen hälsa, så kalllat riskbruk. En rapport från Socialstyrelsen säger även att 1,2 procent av alla barn i Sverige har en vårdnadshavare som vårdats i slutenvård med en alkohol- och/eller narkotikadiagnos. Nyligen lämnade Statens folkhälsoinstitut (FHI) en rapport som visar att ca barn lever i familjer med riskbruk av alkohol. Regeringen anordnade i september år 2007 en nationell konferens med inriktning på barn i missbruksmiljöer. Konferensen utgjorde starten för ett flertal initiativ som syftar till att se och bemöta de barn som lever i en familj där den ena eller bägge vuxna har ett missbruk.

6 Insatser och åtgärder

7 1. Stöd till barn i familjer med missbruksproblem De barn som har en utsatt familjesituation ska erbjudas stöd. Kommunen kan, i samarbete med lokala frivilligorganisationer, erbjuda stödverksamheter, enskilt eller i grupp. Förskola och skola kan ge särskilt stöd t ex genom att barnen får träning i att tolka och hantera sina känslor. Stöd för den vuxne kan exempelvis innebära behandling för ett missbruk. Kommunernas insatser till dessa barn kommer att följas upp och återrapporteras till regeringen. En första rapport baserad på länssamordnarnas kartläggning har kommit från FHI under hösten år 2008.

8

9 2. Utvecklingsmedel möjliggör samverkan Regeringen avsätter årligen 75 miljoner kronor åren 2008 och 2009 för förebyggande åtgärder i kommunerna. Medlen avser bland annat insatser för barn till föräldrar med missbruksproblem eller psykisk ohälsa och till barn i familjer där våld och övergrepp mellan vuxna förekommer. Regeringen ser det som en viktig fördel om frivilligorganisationer samverkar med kommunen eller landstinget. Dessa barn befinner sig ofta i en komplex och problematisk situation och är därför i behov av samordnade insatser från kommun och landsting. Den vanligaste samverkans- och samarbetspartnern i arbetet med tidiga insatser för barn är skola, förskola och fritidsverksamhet samt hälso- och sjukvården. Pengarna ska nyttjas till att stärka och förbättra innehåll, kvalitet och sammanhang i insatserna och ska i första hand användas för att stödja verksamhet av permanent karaktär. Pengar ska också kunna användas för att stödja kommunerna i att kartlägga och dokumentera behov och resurser. Kommunens och/eller organisationens egen insats ska motsvara minst halva kostnaden. Myndigheten för skolutveckling har haft regeringens uppdrag att fördela medel till pilotprojekt avseende samverkan samt stödja lokalt utvecklingsarbete inom grund- och gymnasieskolan för att få till stånd en utökad samverkan mellan skola, polis, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. De senaste två åren har 100 miljoner kronor fördelats till olika projekt. Bakgrunden till regeringens satsning är att fler skolbarn och ungdomar har psykiska och psykosomatiska symptom och att allt fler söker barn- och ungdomspsykiatrin. En stor del av dessa projekt har indirekt vänt sig till barn som lever i familjer med missbruksproblem.

10 3. Kunskapsinventering och utvärderingar FHI har fått i uppdrag att kartlägga andelen barn som växer upp i en familj där en eller båda föräldrarna har missbruksproblem och att analysera dessa barns situation. Rapporten redovisades i oktober år 2008 och visar att vart femte barn lever i hushåll där en vuxen har ett så kallat riskbruk av alkohol. Om det dessutom kombineras med andra problem i familjen, exempelvis psykisk sjukdom kan riskfaktorerna växelverka och förstärka varandra. Tidigare forskning visar också att barn till föräldrar med alkoholmissbruk löper en ökad risk för att utveckla egna alkoholproblem. Socialstyrelsen och Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete [IMS] har fått i uppdrag av regeringen att ta fram och sprida en metodhandbok eller annat vägledande material för stödjande verksamhet som riktar sig till barn och unga som lever i familjer där det finns missbruks- eller beroendeproblem. Uppdraget har inletts med en undersökning av vilken kunskap som finns i Sverige och internationellt om verksamma metoder. 10

11 4. Länssamordnarnas ansvar för stöd och återrapportering Regeringen har givit länsstyrelserna i uppdrag att inom ramen för en länssamordningsfunktion samordna det lokala arbetet för att genomföra handlingsplanerna för alkohol- och narkotikapolitiken samt målen för tobakspolitiken. Samordningsfunktionen utgör en länk mellan lokal, regional och nationell nivå, och ska kunna fånga upp och vidareförmedla lokala och regionala behov av stöd. Länssamordnarna ska även se till att det finns en samverkan mellan olika myndigheter och organisationer på länsnivå och särskilt gäller också att samverka med den ideella sektorn. Länssamordnarnas roll är mycket central för arbetet inom alkohol-, narkotika-, dopnings och tobaksområdet. Regeringen har tagit fasta på det genom att fullt ut finansiera länssamordnare i samtliga län och genom att ge instruktioner och gemensam ledning. Utvärderingar visar att länssamordnarna i hög grad har bidragit till att stimulera en utveckling av det förebyggande arbetet i kommunerna. 11

12 5. Ett utvidgat riskbruksprojekt Inom primärvården utökas omfattningen i det pågående så kallade Riskbruks-projektet. FHI är huvudman för projektet med inriktning att förstärka hälso- och sjukvårdens roll i det alkoholförebyggande arbetet. Riskbruksprojektet har som utgångspunkt att uppmärksamma patienter med en riskabelt hög alkoholkonsumtion och ge dem stöd att förändra sina vanor. Samtliga landsting har under år 2008 genomfört satsningar på delprojekt bland annat inom mödrahälsovården. 12

13 6. Fördjupad och mer omfattande tillsyn Socialstyrelsen och länsstyrelserna har fått i uppdrag att under åren 2008 till 2010 gemensamt genomföra en fördjupad tillsyn av missbruks- och beroendevården. Uppdraget innebär bland annat att samtliga hem för vård eller boende och behandlingshem för missbruksvård ska granskas. Likaså granskas ett brett urval av enskilda och offentliga verksamheter som erbjuder öppenvård, vård och behandling för missbruk eller beroende. I granskningen ska även barns och andra närståendes situation uppmärksammas och belysas vilka insatser som erbjuds. 13

14 14

15 7. Översyn av lagstiftningen till skydd för barn och unga Regeringen har tillsatt en utredning för att se över bestämmelserna till skydd för barn och unga i socialtjänstlagen [SoL] och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga [LVU]. Utredningen ska lämna förslag till förändringar som bedöms nödvändiga för att anpassa lagstiftningen till den samhällsutveckling som skett. I utredningens uppdrag ingår bland annat att ta ställning till om reglerna om anmälningsskyldighet behöver förtydligas, om reglerna om utredning av barns förhållanden behöver utredas, samt om reglerna om insatser enligt SoL och LVU behöver ändras. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i juni år

16 Denna trycksak är producerad och utgiven av ANT-sekretariatet, Socialdepartementet. Mer information om regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik finns på regeringens webbplats; Socialdepartementet Stockholm Grafisk form: Svensk Information, Foto Elena Kraskowski förutom ministerfoto: Regeringskansliet Tryck: Edita Västra Aros, 2008, Artikelnummer: S