Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog
|
|
|
- Inga Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog
2 Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod Resultat Sammanfattning Slutsatser
3 Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod Resultat Sammanfattning Slutsatser
4 Varför behöver vi veta? Minska risker för ohälsa hos barn som anhöriga Stärka faktorer som stödjer framgång i behandling av missbruk/beroende Stor diskrepans mellan antal gravida kvinnor som kan behöva specialistmödravård och de som faktiskt erbjuds!
5 Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod Resultat Sammanfattning Slutsatser
6 Barn ska skyddas ANDT-rådet en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Åtgärder: Utveckla det ANDT-förebyggande arbetet inom mödra- och barnhälsovården Information till samtliga blivande föräldrar om riskerna med ANDT under graviditeten Utveckla stödet för gravida missbrukare
7 Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod Resultat Sammanfattning Slutsatser
8 Prioriterat mål Prioriterat mål 2.1 ANDT Färre barn ska födas med skador orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak
9 Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod Resultat Sammanfattning Slutsatser
10 Hur många barn föds det? Totalt föds ca barn i Stockholm / år AUDIT i Sthlm: mer än 6% har > 6 poäng DUDIT:??? Hur många pappor??? Ca 1500 blivande mammor i Stockholm finns i riskzonen avseende alkohol Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen 2012
11 Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod Resultat Sammanfattning Slutsatser
12 Gravida i specialistmödravård Många kvinnor låg grad av utnyttjande: Totalt ca 150 kvinnor / år kommer till den högspecialiserade mödravården (Rosenlunds mödravårdsteam RMT resp. Capio Maria) Ca 10 % av alla mödrar med hög AUDIT Ca 100 kvinnor / år på RMT varav hälften fullföljer graviditeten på mottagningen Ca 900 barn sedan 1996 Källa: Ann-Britt Hjelm, chssk RMT
13 Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod Resultat Sammanfattning Slutsatser
14 Redan födda barn! Kartläggning av patienters barn på BCS Syfte Att få ökad kunskap om antal berörda barn och antal föräldrar i behandling för sitt beroende Metod Datajournaler senaste nybesök hos läkare eller motsvarande
15 Kartläggning Kan laddas ned på Kunskap till praktik diaarchive_fileid=b898a104-e6f6-40ac f12952e7640f&filename=bcs-rapport_final2.pdf
16 Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod Resultat Sammanfattning Slutsatser
17 Patienter som är föräldrar 2851 patienter i åldern år (989 /1862 ) 765 patienter hade minderåriga barn (40 % / 60 % )
18 1507 (53 %) patienter saknade minderåriga barn 579 (20 %) journaler saknade notering om minderåriga barn
19 Berörda anhöriga barn barn Medelålder ca 9 år 16 % av barnen saknades uppgift om ålder eller födelseår 30 patienter väntade barn vid tiden för nybesöket (varav 25 kvinnor; 5 män)
20 Föräldrarnas beroende Totalt (%) Kvinnor (%) Män (%) Alkohol 346 (45,2) 149 (48,7) 197 (42,9) Opiater 146 (19,1) 56 (18,3) 90 (19,6) Cannabis 21 (2,7) 5 (1,6) 16 (3,5) Sedativa och hypnotika 26 (3,4) 13 (4,2) 13 (2,8) Kokain 7 (0,9) 1 (0,3) 6 (1,3) Stimulantia 41 (5,4) 20 (6,5) 21 (4,6) Blandmissbruk 124 (16,2) 35 (11,4) 89 (19,4) Missbruksdiagnos saknas och/eller enbart psykiatrisk diagnos 54 (7,1) 27 (8,8) 27 (5,9)
21 Var bor barnen? Totalt antal (%) Kvinnor (%) Män (%) p * Hos båda föräldrarna ** Enbart hos patienten Enbart andra föräldern , , ,6 0, , ,3 24 5,2 <0, , , ,8 <0,0001 Släktingar 21 2,7 12 3,9 9 2,0 0,104 Placerade 45 5, ,8 7 1,5 <0,0001 Annat boende 88 11,5 25 8, ,8 0,001 Framgår ej 25 3,3 11 3,6 14 3,1 0,679 ** Föräldrarna lever tillsammans eller har gemensam vårdnad
22 Få insatser! Insatser Antal % Kvinnor (%) Män (%) Föräldrastöd 31 4,1 6 2,5 Information, råd och 7 0,9 1,5 0,5 stöd till barn Barn medföljer vid 7 0,9 0,5 1 besök Familjeterapi 5 0,7 1,3 <0,5 Orosanmälan till socialtjänst Inga insatser dokumenterade , ,
23 Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod Resultat Sammanfattning Slutsatser
24 Sammanfattning 27 % av alla patienter som besöker BCS en typisk vecka har minderåriga barn minderåriga barn till 765 patienter kunde identifieras Ca 50% av föräldrarna/patienterna hade vårdnaden om sina barn
25 Sammanfattning Cirka 50 av 1500 kvinnor med riskkonsumtion fullföljer varje år sin graviditet på RMT Det finns en stor diskrepans mellan de gravida kvinnor som kan behöva specialistmödravård och de som faktiskt får
26 Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod Resultat Sammanfattning Slutsatser
27 Slutsatser Alla berörda barn måste nås med tidiga insatser! Blivande föräldrar med riskbruk eller beroende bör stödjas till kontakt med högspecialiserad mödravård Tidig upptäckt inom hälso- och sjukvården kommer att ställa krav på gott samarbete mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten
28 Tack!
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina
ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015
1 YDRE KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 Antagen av Kf 70 2012-10-08 Dnr. KS 2012/ 0088 2 Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Inledning 3 De nationella övergripande och
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT)
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT) Föräldrar med substansmissbruk och det väntade barnets behov av skydd Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT 2011-2014 Erfarenheter och insatser Trysil 7 september 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barnoch
Rapport Beroendecentrum Stockholm Utveckling av barn- och föräldrastöd 2012 2013 Christina Scheffel-Birath 2013-08-16
Rapport Beroendecentrum Stockholm Utveckling av barn- och föräldrastöd 2012 2013 Christina Scheffel-Birath 2013-08-16 Arbetet med föreliggande rapport har skett utifrån ett uppdrag mellan Sveriges kommuner
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika
2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten
1 Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten Linda Brännström, ANDT-samordning Linda.brannstrom@folkhalsomyndigheten.se ANDT-strategin
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell
Barnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Yttrande över Promemorian Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE Övergripande vårdfrågor 2009-06-29 LS 0905-0472 Produktionssamordning Handläggare: Britt Arrelöv Eric Paulson Yttrande över Promemorian Insatser
Presentation vid projektledarträff 2 september 2015
Presentation vid projektledarträff 2 september 2015 Ulf Malmström KU-SA 2 2015-09-08 Fördjupad uppföljning och analys av utvecklingen inom ANDT-området En återrapportering av regeringsuppdraget att ansvara
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Baskurs missbruk & beroende
TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING Välkommen till dag 1 Baskurs missbruk & beroende 23 oktober 2017 Fika och inregistrering kl.09:00-09:30 Program 09:00 09:30 Inledning & introduktion 09:30 12:00 Drogtecken
När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld
När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld Folkhälsomyndigheten, 2014 Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens
Jenni Niska och Elisabet Olofsson
Jenni Niska och Elisabet Olofsson 2014-05-20 Stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av stöd till barn i familjer med missbruksproblem, psykisk ohälsa eller där våld förekommer 19 lokala och regionala
Sammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet.
Psykiatriska öppenvården i Arvika, Eda och Årjäng Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet. Remiss/Egenremiss Remissgenomgång Åter till inremmiterande med förslag på åtgärder Bedömning enligt MINI..
Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga
Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag
Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och. tobakspolitiken 2014
En sammanfattande presentation av regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och Regeringens ANDT-strategi Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade
2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?
23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten
Missbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Arbete med närstående
Sida 1 av 10 Arbete med närstående lokal instruktion Sida 2 av 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. NÄRSTÅENDE... 3 3. MINDERÅRIGA NÄRSTÅENDE... 4 3.1 SOCIALTJÄNSTLAGEN OROSANMÄLAN... 4 3.2 INFORMATION,
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
Psykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?
Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Joy Ellis Mödrahälsovårdsöverläkare, Södra Bohuslän Primärvården VGR joy.ellis@vgregion.se MBHV-teamet i Haga Etablerat 2007 Drivs
Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Avsiktsförklaring DROGSAM
Avsiktsförklaring DROGSAM DROGSAM är en strategigrupp med representanter från myndigheter och organisationer som arbetar förebyggande med ANDT-frågor (Alkohol - Narkotika Dopning Tobak) i Sörmland. Den
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Beroendemottagningarna i Gävleborgs län
Arbetsrapport 2011:2 Beroendemottagningarna i borgs län Sammanställning av besökarstatistik första halvåret 2010 Ann Lyrberg Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport 2011:2 FoU Välfärd Region borg Grafisk
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag
När barn riskerar att fara illa vårdnad, sekretess, orosanmälan, skakvåld, våga fråga om våld
När barn riskerar att fara illa vårdnad, sekretess, orosanmälan, skakvåld, våga fråga om våld Socionom, Föräldra- och barnhälsan Johanna Öhrnell Agenda Vårdnad, sekretess, information Våga fråga om våld
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.1-0080/2009 SAN 2009-02-12 SID 1 (6) 2009-01-14 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 508 25 606 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden
Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
ANDT-strategi för Varbergs kommun
ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Screening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Aktuellt inom ANDT-området. Aktualitetskonferens 14 sep
Aktuellt inom ANDT-området Aktualitetskonferens 14 sep Ungdomars drogvanor i Värmland 2015 Uppdaterad nationell ANDT-strategi Revidering regionala ANDT-strategi Pågående projekt Aktuella utbildningsinsatser
Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling
Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,
HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder
Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län
LOB, tillnyktring och abstinensvård
LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa
Alkohol- och drogpolitiskt program
Alkohol- och drogpolitiskt program Bodens kommun 2009-2014 Antagen av kommunfullmäktige den 2009-09-14, 109 Programmets syfte Bodens kommuns alkohol - och drogpolitiska inriktning har sin utgångspunkt
Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Behandling av spelmissbruk och spelberoende Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten Socialstyrelsens uppdrag Socialstyrelsens har på uppdrag av regeringen
Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet
Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering
ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT
ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden
STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014
Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4
God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården. Socialdepartementet
God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Med avstamp i regeringens ANDT-strategi På många områden sker en positiv utveckling inom missbruksoch beroendevården. Stort intresse
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Nka Barn som anhöriga 2015:9. Karin Heimdahl och Patrik Karlsson
Riktade insatser till gravida och spädbarnsföräldrar med problematiskt bruk av alkohol, narkotika och läkemedel och psykisk ohälsa: en nationell kartläggning av barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänst
Tidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga
Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård
Gäller för: Socialtjänst, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, elevhälsa, 1:a linjen, BUP samt öppenvårdspsykiatri Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom, hälso- och sjukvård och skola
Sekretess inom hälso- och sjukvården (25 kap 1 )
Sekretess inom hälso- och sjukvården (25 kap 1 ) Får ej röja uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?
Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa
Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%
Gävleborg Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. Diagram 1: Föräldrarnas könsfördelning Kön 56% 44% Kvinna Man Diagramkommentar: n=104. Diagram 2: Föräldrarnas ålder.
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet
De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik
De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och regionernas direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder
Kartläggning som grund för utveckling
Kartläggning som grund för utveckling Seminarium om att beakta barns behov av information, råd och stöd hur gör vi? Folkets Hus 11 12 november 2014, Med.dr. Leg psykolog, Beroendecentrum Stockholm Varför
Drogpolitisk handlingsplan 2018
Drogpolitisk handlingsplan 2018 Inledning Fritids- och folkhälsoförvaltningen i Borås Stad samordnar arbetet med att ta fram en kommungemensam drogpolitisk handlingsplan. I planen specificeras insatser
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]
![Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]](/thumbs/88/115153069.jpg "Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]")
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [2018-12-18] [13] Innehållsansvarig:[Erica Sandberg, Strateg, Kvalitetsstrategiska avdelningen (erisa1) Godkänd av: Björn Andersson,
Förlängning av missbrukspolicyn med komplettering dopning - remiss från kommunstyrelsen
Norrmalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-02-21 Handläggare Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Förlängning av missbrukspolicyn
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Nationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Drogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Gäller från och med 1 januari 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx xx Inledning Riksdagen beslutade i mars 2011 om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011
Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011 En samlad strategi för f r alkohol-,, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Det övergripande målet m är: Ett samhälle fritt från n narkotika och
Projekt Barn som anhöriga 2012-2014
Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda
HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder
Bilaga Länsöverenskommelse s- beroendevård. Interventionstrappa kring ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och primärvård, somatisk samt psykiatrisk gällande riskbruk//beroende
Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år
Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri
Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård
Gäller för: Socialtjänst, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, elevhälsa, 1:a linjen, BUP samt öppenvårdspsykiatri Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom, hälso- och sjukvård och skola
Policy och handlingsplan ANDT (Alkohol-Narkotika- Dopning och Tobak) för Torsby kommuns skolor
Datum 2016-10-25 5 Antal sidor Policy och handlingsplan ANDT (Alkohol-Narkotika- Dopning och Tobak) för Torsby kommuns skolor Ursprungligen antagen av, datum och Revideringen avser Barn- och utbildningsnämnden
Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112
TJÄNSTESKRIVELSE TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-30 Vård- och omsorgsnämnden Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare Telefon 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.
Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen
Redovisning av sprututbytesverksamheten 2014
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (8) 2015-05-04 Handläggare Carina Gillgren Telefon: 08-50825611 Till Socialnämnden 2015-06-09 Redovisning av sprututbytesverksamheten
Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar
Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar