Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?

Transkript

1 Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Joy Ellis Mödrahälsovårdsöverläkare, Södra Bohuslän Primärvården VGR joy.ellis@vgregion.se

2 MBHV-teamet i Haga Etablerat 2007 Drivs av Primärvården. Nära samverkan med, och beläget i lokaler tillhörande, Beroendekliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Syften: att tillvarata det väntade/nyfödda barnets rätt och möjlighet att inte utsättas för fara och komplikationer pga missbruk hos den gravida kvinnan att stödja kvinnan att ta sig ur och avstå från sitt missbruk att verka för ett förbättrat omhändertagande av gravida kvinnor och nyblivna mödrar med missbruk/beroendeproblem och deras barn

3 Haga: målgrupper Gravida kvinnor med aktuellt eller tidigare (< 1 år) missbruk/beroende och deras barn, inskrivna på MVC/BVC i Göteborg/Södra Bohuslän Personal inom MHV/BHV i Göteborg/Södra Bohuslän (handledning/konsultation) Andra för kvinnan, barnet och familjen angelägna verksamheter, såsom socialtjänst och Sahlgrenska Universitetssjukhusets obstetrik- och neonatologienheter

4 Haga: bemanning 2 barnmorskor 2 BVC-sköterskor 1 socionom 1 psykiatrisjuksköterska med beroendekompetens 1 teamassistent/undersköterska Mödrahälsovårdsöverläkare Barnhälsovårdsöverläkare (Psykiater) Verksamhetschef

5 Hur kommer kvinnorna till Haga? Via vanliga MVC, upptäckt bland annat via ABCD-inskrivningen Via socialtjänsten Via djungeltrumman Via kriminalvården Via Beroendekliniken/övriga psykiatriska enheter

6 Alla gravida i Storgöteborg Träffar barnmorska för ABCD-inskrivning inom en vecka efter positivt graviditetstest i syfte att minska risken för fosterskada. Ytterligare ett inskrivningssamtal sker några veckor senare. ABCD-inskrivning: Alkohol (inkl AUDIT och Time Line Follow Back) Bevarande/borttagande av läkemedel Cigaretter/snus Droger övriga angelägna medicinska, psykosociala och graviditetsrelaterade frågor Vid höga AUDIT-poäng, kontakt med (och ev överflyttning till) Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga. Vid intag av droger och/eller läkemedelsberoende mindre än ett år bakåt i tiden överflyttas kvinnan till Haga.

7 Utmaningar Strukturerad verksamhet för blivande fäder/partner saknas, ingår inte i Hagas uppdrag. Många kvinnor lider av psykisk/neuropsykiatrisk ohälsa, de har ofta dålig insikt i vilken inverkan detta kan ha på föräldraskapet, och de saknar ofta diagnos. Kvinnor som går på allmänpsykiatrisk enhet döljer ofta missbruksproblematiken, ibland i åratal. Många kvinnor har mycket tung bakgrund med övergrepp, missbruk, misär samt referensramar som speglar detta. Socialtjänstens syn på lagstiftning, möjliga åtgärder och på det ofödda barnet varierar kraftigt. Alla kvinnor i målgruppen vill inte gå på Haga och alla vill inte lämna drogtester (Haga-barnmorskor åker då ofta till MVC). Alla MVC-barnmorskor vill inte skicka målgruppen till Haga. Svårt att ta vara på ambivalens samtidigt som man synliggör fostret.

8 Hagabarn föddes. Många andra har haft kontakt med bm, rörande abort, preventivmedel eller missfall. Några kvinnor har gått stor del av graviditeten i Haga men sedan flyttat eller flyttats till andra delar av landet. Av de som gått hela graviditeten på Haga, är 37% drogfria/alkoholfria efter upptäckt graviditet (oftast tidigt) 11% var drog-/alkokolfria redan före graviditeten 50% var under 25 år gamla 72% kom till Haga via MVC och 16% från beroendevården 66% var förstföderskor, 32% bodde med barn, hel- eller deltid En stor majoritet hade kontakt med socialtjänsten vid inskrivningen, oftast för försörjning eller missbruk, ibland relaterat till barn

9 2010, forts. 54% har alkohol som problem, det är den vanligaste drogen på Haga. Därnäst kommer benso, cannabis, amfetamin och heroin/buprenorfin/opiater 35% är eller har varit straffade En hade högskoleutbildning, ingen hade ett kvalificerat arbete. De flesta arbetade inte alls. 81% blev vaginalt förlösta, det var inga förtidsbörder och det fanns få förlossningskomplikationer Partnern utgjorde en belastning istället för ett stöd i en stor majoritet av fallen.

10 Barnen då? Det är för tidigt att ha en fullständig bild av många av barnen vars mödrar skrevs in Varje år sedan start (2007) har några enstaka barn omhändertagits och ytterligare några kvinnor har fått kända återfall utan att barnen placerats. Det finns 2 kända FAS-fall bland alla Hagabarnen; ev ytterligare FASD-fall kommer kanske att diagnosticeras senare. Därtill har det varit en del abstinenser hos barn till buprenorfinanvändare och dessa barn har en del andra problem som bekymrar BVC. Akuta medicinska problem i nyföddhetsperioden (förutom abstinens) och tillväxthämningar har varit ovanliga.

11 Drogerna och drogfriheten är ofta det minsta problemet..

12 Fall.

13 Är det då meningslöst, det vi gör? Nej! Vi kan förvisso inte åtgärda genetiken, vi kan uppenbarligen inte heller göra särskilt mycket åt den turbulenta miljön barnen föds in i. Men många barn har fått ett visst skydd under graviditeten, genom långvarig, hyfsat verifierad drogfrihet, och genom anmärkningsvärt komplikationsfria graviditeter samt förlossningar som inte sker i förtid. Man kan hoppas att ett antal mammor (och kanske en och annan partner) verkligen kvarstannar i sitt drogfria liv! Några kvinnor har gått på vanlig MVC vid nästa graviditet. Dessutom arbetar barnmorskorna och gynekologen mycket med att utforska kvinnornas ambivalens. Ett antal kvinnor vänder sig till oss för att de önskar avbryta graviditeten. Vi förmedlar vid behov kontakt med Abortmottagningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och är behjälpliga med preventivmedel.

14 Att diskutera.. Vad krävs för att klara av ett, för barnen, gott föräldraskap beträffande: empati? kognitiv funktion? social kompetens? psykiatrisk hälsa? Vad anser MHV? BHV? Socialtjänsten? Beroendevården och övriga psykiatrin? Bör vissa kvinnor/män avrådas överhuvudtaget från föräldraskap? Och vem ska då avråda dem? Eller är det bara en fråga om rätt stöd (och då under hur lång tid?)

15 Att diskutera.. Frågar beroendevårdens/psykiatrins personal om kvinnliga patienteter är skyddade mot graviditet? Frågar beroendevårdens/psykiatrins personal om manliga patienter skyddar sig mot oönskat faderskap? Frågar socialtjänstens handläggare om kvinnliga klienter i utsatta, destruktiva livsskeden skyddar sig mot graviditet? Frågar socialtjänstens handläggare om manliga klienter i destruktiva livsskeden skyddar sig mot oönskat faderskap? Hur vanligt är det att man diskuterar sexualiteten i anamnesen/kartläggningen av missbrukare?

16 Att diskutera. Går det att vårda beroendepatienter och samtidigt tillämpa ett barnperspektiv eller blir det en oundviklig krock mellan perspektiven?

17 Att diskutera.. Vad säger våra patienters liv och val om befintliga könsroller? Finns det någon möjlighet att få ihop genusperspektivet, barnperspektivet och familjeperspektivet?

18 Att diskutera Vart tar alla tablett- och alkoholmissbrukande akademiker och ekonomiskt gynnade kvinnor vägen under graviditeten? Eller är de lite bättre på att skydda sig mot graviditet än Hagapatienterna?

19