Fosterdiagnostik och riskvärdering
|
|
- Dan Hellström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik du väljer själv 4 Faktaruta: Vad man kan upptäcka vid undersökningarna 5 Olika typer av undersökningar 6 Riskvärdering undersökning som beräknar sannolikheten 6 Fosterdiagnostik 9 Faktaruta: Fosterdiagnostik 11 Rådgivning när något är avvikande 14 Förkortningar CFM CUB NUPP Centrum för fostermedicin kombinerat ultraljud och biokemiskt test nackuppklarningsundersökning med ultraljud
3 GRAVIDITETEN EN TID AV GLÄDJE OCH FÖRVÄNTAN Att vänta barn är en av de största händelserna i en människas liv. Tiden är full av förväntningar. Under graviditetens gång blir man mer och mer medveten om det nya livet. Att glädje och förväntan ibland avbryts av oroliga tankar är helt normalt. Det hör till föräldraskapet att oroa sig. Är barnet friskt? Mår det bra, växer det som det ska? Under graviditeten finns det undersökningar som kan ge en uppfattning om det ofödda barnets tillstånd, så kallad fosterdiagnostik. Information om dessa undersökningar får du av läkare och barnmorskor, som också kan ge svar på dina frågor. Du bestämmer sedan själv om du vill genomgå fosterdiagnostik eller inte.
4 FOSTERDIAGNOSTIK DU VÄLJER SJÄLV! De allra flesta barn föds friska, men alla kvinnor har oavsett ålder en viss risk att föda ett barn med en allvarlig missbildning eller utvecklingsstörning. Denna risk är ca 2%. När du vänder dig till din mödravårdscentral i samband med graviditetsbeskedet får du bland annat information om fosterdiagnostik. Barnmorskan ger en kort orientering om de olika undersökningarna och svarar på dina frågor. Vill du ha ytterligare information kan du be mödravården om en remiss till CFM. Här arbetar specialutbildade barnmorskor med dessa frågor. All information är gratis och kan ges tillsammans med tolk. Det är upp till dig som blivande förälder att avgöra om du vill genomgå fosterdiagnostik. Alla undersökningar är frivilliga. När du vet vad undersökningarna går ut på kan du själv göra ett aktivt val och avgöra om du vill genomgå dessa undersökningar.
5 Att tänka på innan du väljer Om du beslutar dig för att genomgå någon undersökning är det naturligtvis för att få bekräftat att det barn du väntar är friskt. I de allra flesta fall är det också så. Men undersökningarna kan i sig själva skapa oro. Det kan ibland behövas flera undersökningar och provtagningar innan man kan få ett definitivt svar på om barnet är friskt. Det kan även hända att man upptäcker en allvarlig avvikelse. De flesta kvinnor funderar över hur de skulle reagera på beskedet att deras barn är allvarligt sjukt. Du behöver inte på förhand ha bestämt dig för hur du skulle göra i en sådan situation. Den information du får kan hjälpa dig i ditt beslut om du vill fortsätta graviditeten eller inte. Vad man kan upptäcka vid undersökningarna Vid undersökningarna kan vi se de allvarligaste tillstånden hos det ofödda barnet. Generellt uppträder dessa tillstånd hos 1-2/100 barn. Downs syndrom är en kromosomavvikelse. Det är en av de vanligaste orsakerna till allvarligt mentalt handikapp. Barn med Downs syndrom har ofta hjärtfel och problem med syn och hörsel. Risken för Downs syndrom stiger med den gravida kvinnans ålder. Allvarliga missbildningar utgör ca hälften av de medfödda avvikelserna. Den gravida kvinnans ålder har ingen betydelse och missbildningarna är inte begränsade till vissa familjer. Orsaken till de flesta av dem är okänd, men kromosomfel, brist på folsyra eller intag av vissa mediciner kan förklara en mindre del. Allvarliga missbildningar kan upptäckas med ultraljud, exempelvis i hjärtat, magtarmkanalen, urinvägarna eller hjärnan/ryggraden. Några av dem kan behandlas med gott resultat medan andra medför svåra handikapp eller till och med att barnet inte överlever. Allvarliga ärftliga sjukdomar är sällsynta och som regel kan vi bara söka efter dem om någon i familjen sedan tidigare är drabbad, som exempelvis vid blödarsjuka.
6 OLIKA TYPER AV UNDERSÖKNINGAR Undersökningarna indelas i två grupper: riskvärdering och fosterdiagnostik. Riskvärdering är ofarlig för mor och barn. Om det visar sig att risken för kromosomavvikelse eller ärftlig sjukdom är förhöjd får du erbjudande om fosterdiagnostik. RISKVÄRDERING - undersökning som beräknar sannolikheten Riskvärdering kan vara ett samtal om föräldrarnas familjehistoria, ett blodprov och/eller en ultraljudsundersökning. Dessa undersökningar kan visa sannolikheten för ett allvarligt tillstånd hos det ofödda barnet samt avgöra om du ska erbjudas fosterdiagnostik. Undersökningarna kan i sig inte ge ett definitivt svar men visa om sannlikheten är så hög att det finns anledning att utsätta barnet eller dig själv för ytterligare utredning. Vi rekommenderar att du genomgår riskvärdering innan du beslutar dig för fosterdiagnostik. Man bör alltid veta resultatet av riskvärderingen innan fostervattenprov eller moderkaksprov utförs. Ingen garanti Även om alla undersökningar är normala är det ingen garanti att barnet är friskt vid födelsen. Det ofödda barnet kan ändå ha en sjukdom som vi inte har upptäckt vid ultraljudet.
7 Genetisk rådgivning Vid inskrivningen på mödravården frågar barnmorskan om det i din eller din mans familj finns personer med allvarliga sjukdomar eller medfödda missbildningar. Upplysningarna kan ge en fingervisning om det finns en risk för att barnet har ärvt tillståndet. Har du och din man tidigare fått ett barn med kromosomfel (som kan vara ärftligt) eller ett dödfött barn? Du har kanske haft flera missfall? Finns det personer med ärftlig sjukdom eller svåra medfödda missbildningar i er familj? Har du eller din man opererats för allvarlig medfödd missbildning, t ex hjärtfel? I dessa sammanhang kan det också ha en viss betydelse om du och din man är nära släkt, t ex kusiner. Din barnmorska noterar även om det finns andra riskfaktorer, exempelvis om du har behandlats med någon typ av medicin som kan ge fosterskador. Om det finns misstankar om ärftliga sjukdomar i familjen erbjuds du rådgivning och fortsatt utredning på en klinisk-genetisk avdelning eller vid CFM. För det mesta visar utredningen att det inte finns anledning till oro, men i ett fåtal fall kan det föreligga en förhöjd risk och som regel anges också hur stor den risken är. Du får då information om möjligheterna till fosterdiagnostik genom moderkaksprov, fostervattenprov eller ultraljudsundersökning. Din ålder Din ålder kan vara en fingervisning om sannolikheten att få ett barn med kromosomfel, exempelvis Downs syndrom. Om du är 20 år är risken om man bara tar hänsyn till ålder mindre än 1/1500. Det uppfattas som en låg risk. För de äldsta gravida är det annorlunda: om du är 45 år är motsvarande risk 1/25. Detta uppfattar de flesta som en hög risk. Hör du inte till den yngsta eller den äldsta gruppen ger åldern inget klart besked. Det finns metoder som kan ge en säkrare riskbedömning än bara åldern. Det kan visa sig att din risk faktiskt är mindre eller högre än man kan förvänta sig endast utifrån din ålder. Du kan läsa om dessa undersökningar här nedan. NUPP - nackuppklarningsundersökning med ultraljud Vid NUPP mäter man storleken av en vätskespalt i fostrets nacke med hjälp av ultraljud. NUPP kan utföras under graviditetsvecka Det finns ett samband mellan vätskespaltens storlek och kromosomavvikelser. Vid undersökningen kan vi se om fostret lever, upptäcka tvillinggraviditet samt en del allvarliga missbildningar. Undersökningen tar minuter.
8 Tidigt blodprov Vid tidigt blodprov mäts nivåerna av två olika graviditetshormoner i blodet. Utifrån dessa mätningar kan vi beräkna hur stor eller liten sannolikheten för kromosomavvikelse hos barnet är i just ditt fall. Tidigt blodprov kan tas mellan graviditetsvecka CUB större säkerhet om blodprov och ultraljud kombineras Om man kombinerar det tidiga blodprovet med NUPP, moderns ålder och graviditetslängden, blir provtagningen ännu bättre på att särskilja graviditeter med förhöjd risk för Downs syndrom. Riskberäkningen görs i ett datorbaserat program och svaret får du i samband med ultraljudsundersökningen. Internationella erfarenheter talar för att 90% av graviditeter med kromosomavvikelser kan upptäckas med denna metod. Svar på riskvärdering I de flesta fall får du ett klart svar: förhöjd risk eller låg risk att få ett barn med Downs syndrom. Låg risk: hos de flesta visar undersökningen att risken är låg, t ex 1/1000. Downs syndrom är inte uteslutet, men du vet nu att sannolikheten är mycket liten. Moderkaksprov eller fostervattenprov rekommenderas inte. Ökad risk: hos en liten del av alla gravida, ca 5%, visar undersökningen att risken är förhöjd, t ex 1/100. Det enda sättet att få ett säkert besked är att gå vidare med ett fosterdiagnostiskt prov. Kvadrupeltest sent blodprov för riskvärdering av Downs syndrom Kvadrupeltest kan tas mellan graviditetsvecka Det visar utöver risken för kromosomavvikelse även risken för ryggmärgsbråck. Säkerheten med detta test är något mindre än CUB, ca 65%, för upptäckt av Downs syndrom. Detta test kan dock vara ett alternativ om du skrivs in sent vid mödravården. Du bör inte göra både CUB och kvadrupeltest eftersom resultaten ibland kan vara motsägande.
9 FOSTERDIAGNOSTIK Moderkaks- eller fostervattenprov kan med säkerhet påvisa kromosomfel eller vissa ärftliga sjukdomar, dvs undersökningarna svarar ja eller nej på om sjukdomen finns. Nackdelen med dessa prov är att de är förenade med en ökad risk för missfall. Detta kan bero på infektioner som uppstår efter provtagningen. Den ökade missfallsrisken ligger kring 0,5 1%, alltså jämförbart med den sannolikhet som en årig kvinna har att få ett barn med Downs syndrom. Innan du beslutar dig för att genomgå moderkaks- eller fostervattenprov rekommenderar vi att du gör en riskvärdering med CUB för att se om det finns tillräcklig grund för att gå vidare med ett fosterdiagnostiskt prov. Anledningen till detta är att du inte i onödan ska utsättas för en ökad missfallsrisk. Fördelen med att först göra en riskvärdering är att färre gravida behöver genomgå fosterdiagnostiska prov. Genom att undersöka celler som tas från moderkakan eller fostervattnet kan man bedöma om det ofödda barnet har kromosomfel. Man kan också avgöra om barnet har en bestämd ärftlig sjukdom som uppträder i familjen. Fördelen med dessa undersökningar är att de ger ett säkert svar. Du får erbjudande om moderkaks- eller fostervattenprov efter riskvärderingen om: CUB har visat en förhöjd risk för Downs syndrom genetisk rådgivning och undersökning har visat att du har en ökad risk för vissa ärftliga genetiska sjukdomar ultraljudsundersökningen har påvisat missbildningar där man kan misstänka kromosomfel eller eventuell ärftlig sjukdom Valet mellan moderkaks- eller fostervattenprov är i allmänhet beroende av graviditetens längd. Vilken av metoderna som passar bäst just i din situation får du diskutera med din läkare.
10 Så här går provtagningen till Både moderkaks- och fostervattenprov inleds med en ultraljudsundersökning, där vi kontrollerar att fostret lever och uppskattar graviditetslängden. Läkaren för sedan in en mycket tunn nål genom kvinnans mage och tar ut celler från moderkakan eller en liten mängd fostervatten. Några kvinnor tycker att det känns ungefär som att ta ett blodprov, andra uppger att det känns mer obehagligt. Tillvägagångssättet vid de båda proven är nästan detsamma och själva provtagningen är över på någon minut. Efter provtagningen bör kvinnan ta det lugnt och inte utföra fysiskt arbete resten av dagen. Om du erbjuds fosterdiagnostik Om du erbjuds moderkaks- eller fostervattenprov och väljer att säga ja är detta inte detsamma som att säga ja till abort om fostret visar sig ha något allvarligt fel. Du bestämmer detta själv. Det är rådgivarens uppgift att informera objektivt och att stötta föräldrarna i det beslut de tar. Analyser och svar på undersökningar På alla moderkaks- och fostervattenprov utförs en kromosomanalys. I regel görs en snabb diagnostik där du får svar på de vanligaste kromosomavvikelserna efter en vecka. Vid analys av sällsynta kromosomfel tar det längre tid och du får slutgiltigt svar först efter 3 veckor. Om analysen av provet inte visar något onormalt får du brevsvar om detta. Vid avvikande provsvar ringer vi och ger tid för rådgivning.
11 Faktaruta fosterdiagnostik Undersökningar Basal information, samtal om familjehistoria Erbjudande om fosterdiagnostik Undersökningar på remiss: Information av särskilt utbildad barnmorska CUB Tidigt blodprov för riskvärdering NUPP Svar på riskvärdering, rådgivning Tidpunkt vid inskrivningssamtalet 1-2 v efter inskrivningen v mellan v i samband med NUPPultraljudet Plats Mödravården CFM Vårdcentral el sjukhus CFM CFM Sent blodprov - kvadrupeltest Den rutinmässiga ultraljudsundersökningen v v Mödravården CFM När risken är förhöjd erbjuds du: Moderkaksprov Fostervattenprov v v CFM CFM Graviditetens längd anges i hela veckor från din sista menstruation.
12 Den rutinmässiga ultraljudsundersökningen Den rutinmässiga ultraljudsundersökningen utförs i vecka Syftet är att fastställa graviditetslängden. Genom att mäta fostrets huvud och lårben kan vi beräkna fostrets ålder. Vidare kan vi upptäcka om du väntar tvillingar samt bedöma moderkakans läge. Vi gör även en noggrann genomgång av fostrets anatomi. Du kan följa undersökningen på en egen bildskärm. Barnmorskan visar och förklarar vad du ser på bilden. Ibland upptäcker vi missbildningar eller tecken på kromosomavvikelser eller sjukdom. Vi informerar dig då om detta och vilka ytterligare möjligheter det finns till utredning. Om du inte vill bli informerad om missbildningar/avvikelser bör du säga detta till din barnmorska på mödravården alternativt avstå från undersökningen. Vissa missbildningar är så tydliga vid ultraljudsundersökningen att de nästan alltid upptäcks. Andra är mindre tydliga och bara en del av dem upptäcks.
13 När allt inte är normalt vid det rutinmässiga ultraljudet Ibland upptäcker vi något som vi inte på en gång kan avgöra om det är normalt eller inte. Det kan krävas upprepade undersökningar innan du kan få ett besked. Osäkerheten medan du väntar på svar kan vara en belastning. Det är också oundvikligt att vi av och till påvisar en mindre avvikelse som inte påverkar livskvaliteten hos ett i övrigt helt normalt foster. Vid ett fåtal tillfällen upptäcker vi en missbildning som är så allvarlig att fostret inte kommer att leva vid födelsen eller kommer att dö kort därefter. Det kan också vara så att barnet kommer att födas med ett allvarligt handikapp eller behöver genomgå en eller flera operationer efter födelsen. I dessa fall erbjuder vi föräldrarna särskild rådgivning och stöd. Hjärtmottagning Hjärtmottagningen vid CFM är avsedd att bedöma fostrets hjärta när det finns en ökad risk för hjärtfel. Exempel på sådana situationer är hjärtmissbildning hos någon av föräldrarna, behandling med särskilda mediciner samt vissa sjukdomar hos modern. Ultraljudsundersökningen i graviditetsvecka utförs av specialutbildade barnmorskor i samarbete med den barnkardiologiska verksamheten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Särskild remiss krävs för denna undersökning.
14 RÅDGIVNING NÄR NÅGOT ÄR AVVIKANDE Rådgivning när en avvikelse upptäckts sker företrädesvis på CFM. Ofta utförs upprepade undersökningar tillsammans med specialiserade läkare för att kartlägga avvikelsen. Vi försöker belysa hur tillvaron kan förväntas bli för det väntade barnet och föräldrarna och informerar om vilka möjligheter det finns till medicinsk och kirurgisk behandling. Du kan även få kontakt med föräldrar till barn med samma sjukdom eller handikapp alternativt kan kontakt förmedlas till en handikapporganisation eller stödförening. Vidare kan du få stödkontakt med vår kurator. Fostervården Vid upptäckt av en avvikelse erbjuder vi fortsatta läkar- och barnmorskekontroller under graviditeten vid CFM. Här blir du omhändertagen av personal med speciell kunskap om dessa sjukdomar. Varje patient får en individuell vårdplan för graviditetskontroller och omhändertagande vid förlossningen. Om abort diskuteras Den upptäckta missbildningen kan vara så allvarlig att du önskar avbryta graviditeten. Om du beslutar dig för detta före vecka 18 har du tillgång till fri abort. Om ett allvarligt tillstånd upptäcks efter vecka 18 kan tillstånd till abort ges genom särskild prövning av Socialstyrelsen. Vid CFM kan du få hjälp med en sådan ansökan samt kontakt med kurator. Kvalitetssäkring CFM följer de rekommendationer som finns angivna i det regionala vårdprogrammet. Vi följer kontinuerligt upp våra undersökningsresultat genom att jämföra dem med utfallet av de födda barnen. I vårt arbete strävar vi efter ett professionellt bemötande av patienten och vi för fortlöpande en etisk diskussion angående de ibland svåra avväganden som görs inom fosterdiagnostik.
15 Om du har fler frågor kring fosterdiagnostik, se Broschyren är framtagen av Annika Dellgren, barnmorska Maria Kloow, barnmorska Eva Westholm, sekreterare Peter Conner, överläkare
16 Fosterdiagnostik Denna broschyr ger en information om vilka undersökningar du har möjlighet att få under graviditeten och vilka svar de kan ge. Du får också veta en del om riskbedömning samt undersökningarnas för- och nackdelar. Du behöver remiss från din mödravård för att komma till oss på CFM. Broschyren ska ses som ett komplement till läkares och barnmorskors information. Kanske kommer informationen att få dig att tänka över några frågor som du gärna vill diskutera vid ett samtal med läkare eller barnmorska Broschyren beskriver verksamheten vid Centrum för fostermedicin (CFM) Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Telefon Huddinge Telefon Solna
Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV
Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV Fosterdiagnostik du väljer själv! De allra flesta barn föds friska, men alla kvinnor har - oavsett ålder en viss risk att föda ett
Fosterdiagnostik - information till gravida
Fosterdiagnostik - information till gravida I detta häfte hittar du det man behöver veta för att kunna ta ställning till om du vill nyttja vårt erbjudande om fosterdiagnostik eller inte. Fosterdiagnostik
Erbjudande om fosterdiagnostik
Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som
Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik
Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå
Fosterdiagnostik - information till gravida
Fosterdiagnostik - information till gravida I detta häfte hittar du det man behöver veta för att kunna ta ställning till om du vill nyttja vårt erbjudande om fosterdiagnostik eller inte. Fosterdiagnostik
INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen
INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen Nu ska vi prata om fosterdiagnostik Vad vet du redan om fosterdiagnostik? Har du varit i kontakt med fosterdiagnostik tidigare?
Fosterscreeningar GUIDE FÖR DEM SOM VÄNTAR BARN
Den här broschyren är avsedd för alla föräldrar som väntar barn. Det är önskvärt att föräldrarna tillsammans bekantar sig med broschyren. Att delta i fosterscreening är frivilligt. Fosterscreeningar GUIDE
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:89 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:25 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om nya metoder för fosterdiagnostik av Downs syndrom Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord
Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET
Brochyr att delas ut till dem som vid screening av avvikelser hos fostret hamnat i riskgruppen. Allt deltagande i fortsatta undersökningar är frivilligt. Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING
Välkomna till ultraljudsmottagningen
Välkomna till ultraljudsmottagningen för gravida Verksamhetsområde kvinnor och barn Telefon 08-550 240 40 (direkt, även telefonsvarare) 08-550 242 00 (vx) Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Ultraljudsmottagning
23 Fosterdiagnostik RS160306
23 Fosterdiagnostik RS160306 Ärendet 2015 publicerade SBU-rapporten Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13,18 och 21 med rekommendationer hur fosterdiagnostik
RUTINMÄSSIGT UNDER GRAVIDITET FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
RUTINMÄSSIGT ULTRALJUD UNDER GRAVIDITET FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING DENNA BROSCHYR ÄR UTGIVEN AV SBU FÖRFATTARE: GUN LEANDER FORM: TYPOFORM FOTON: THINKSTOCK SID 1,
Information om screening av fostrets kromosom- och strukturavvikelser
1 Fosterscreening Information om screening av fostrets kromosom- och strukturavvikelser Denna broschyr är ämnad för alla föräldrar som väntar barn. Det är önskvärt att föräldrarna bekantar sig med broschyren
Graviditet VT 2011 AÅ
9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar
Avvikelse i fostrets kromosomer och struktur avvikande screeningresultat fortsatta undersökningar
1 Avvikelse i fostrets kromosomer och struktur avvikande screeningresultat fortsatta undersökningar Denna broschyr är menad för familjer där man på basis av screening under graviditetstiden misstänker
Fosterdiagnostik. Gäller för: Kvinnokliniken. Page 1 of 6
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Ultraljud Giltig fr.o.m: 2016-12-27 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Gäller för: Kvinnokliniken
Screeningalternativ och risker
Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Hannele Laivuori och Jaakko Ignatius 1 Screeningalternativ och risker Hannele Laivuori HUSLAB Enheten för genetisk medicin Jaakko Ignatius
Rutin Dokument-id i Barium Dokumentserie Giltigt t.o.m. Version Innehållsansvarig: Granskad av: Godkänd av: Publicerad för:
Innehållsansvarig: Emelie Ottosson ( emery1 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus)
Mätning av nackuppklarning (NUPP) med ultraljudsundersökningar för att upptäcka trisomi 21 tidigt i graviditeten
2006-09-29 1 (5) Mätning av nackuppklarning (NUPP) med ultraljudsundersökningar för att upptäcka trisomi 21 tidigt i graviditeten Frågeställning Vad är effekten och kostnadseffektiviteten vid införande
SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Medicinsk genetik del 6: Kromosomavvikelser. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 6: Kromosomavvikelser Niklas Dahrén Allmänt om kromosomavvikelser Vad menas med kromosomavvikelser? Kromosomavvikelser: Kromosomavvikelser är förändringar i kromosomernas antal eller
Remissvar från Etik-ARG till SFOGs styrelse på SOSFS om fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik och genetiska undersökningar
Remissvar från Etik-ARG till SFOGs styrelse på SOSFS om fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik och genetiska undersökningar Vår utgångspunkt är det som vi tidigare diskuterat i Etik-ARG
FOSTERSCREENING AV KROMOSOMAVVIKELSER OCH GRAVA ANATOMISKA AVVIKELSER I ÅBO INFORMATION FÖR FÖRÄLDRARNA
1 VÄLFÄRDSSEKTORN 24.4.2018 Mödrarådgivningarna och ultraljudsenheten FOSTERSCREENING AV KROMOSOMAVVIKELSER OCH GRAVA ANATOMISKA AVVIKELSER I ÅBO INFORMATION FÖR FÖRÄLDRARNA Alla screeningundersökningar
Vad är en genetisk undersökning?
12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning Ultraljudsundersökning i samband med graviditet introducerades för cirka 25 år sedan. I början användes metoden huvudsakligen vid misstanke om sjuklighet eller
Yttrande om en ny metod för riskbedömning vid fosterdiagnostik
1 2007-09-24 Dnr 08/07 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om en ny metod för riskbedömning vid fosterdiagnostik Statens medicinsk-etiska råd översänder härmed rubricerade yttrande för Socialdepartementets
Fosterdiagnostik. MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS
Fosterdiagnostik MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS Vad är fosterdiagnostik? Enligt Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrift: Undersökning av foster för att Beräkna
FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT,
1 FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, Frågeställning NON INVASIVE PRENATAL TEST Kan NIPT (cffdna) som icke invasiv metod med hög säkerhet identifiera trisomi 13, 18 och 21 i en
Analys av foster-dna i kvinnans blod: Icke invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 etiska aspekter
Analys av foster-dna i kvinnans blod: Icke invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 etiska aspekter Rapport av Statens medicinsk-etiska råd Stockholm 2015 Smer rapport 2015:1 Smer rapport
Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar
Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?
Minskade fosterrörelser
Lokalt Kvinnokliniken US Bakgrund kan vara ett tecken på att moderkakan fungerar bristfälligt och att fostret får för lite näring och syre. Fostret prioriterar då cirkulationen till hjärnan och minskar
Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar
Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en
2015-10-22 Statens medicinsk-etiska råd. Denna prel. version är ej formatsäkrad inför tryck. Typografiska ändringar kan ske.
2015-10-22 Statens medicinsk-etiska råd. Denna prel. version är ej formatsäkrad inför tryck. Typografiska ändringar kan ske. Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för
Hälso- och sjukvårdsavdelningen D nr 51-2748/2007 Enheten för juridik 106 30 Stockholm
Socialstyrelsen 2007-10-04 Hälso- och sjukvårdsavdelningen D nr 51-2748/2007 Enheten för juridik 106 30 Stockholm Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om dels genetiska
Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Stockholms PGD-center
Stockholms PGD-center Karolinska Universitetssjukhuset Stockholms PGD-center 1 2 Stockholms PGD-center Välkommen till Stockholms PGD-center Reproduktionsmedicin Karolinska och Klinisk genetik vid Karolinska
Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS
Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS Karolinska Universitetssjukhuset Centrum för Fostermedicin Bakgrund TTS Det finns två helt olika former av tvillinggraviditeter. Den vanligaste är
Nytt fosterprov utmanar
Forskning & Framsteg Nr 12/2010 s. 14-16 http://www.fof.se/tidning/2011/1/nytt-fosterprov-utmanar Nytt fosterprov utmanar AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2011. Ett enkelt blodprov från en gravid kvinna kan avslöja
Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS
Patientinformation om Tvillingtransfusionssyndrom TTS Karolinska Universitetssjukhuset Centrum för Fostermedicin Bakgrund TTS Det finns två helt olika former av tvillinggraviditeter. Den vanligaste är
Välkommen till barnmorskemottagningarna i nordöstra Skåne
Välkommen till barnmorskemottagningarna i nordöstra Skåne Välkommen till barnmorskemottagningarna i nordöstra Skåne Viktiga kontakter Barnmorskemottagningen... Barnmorska... Barnmorska Nordost - är en
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT
GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT - SÅ HÄR GÖR DU NU VERKSAMHETSOMRÅDE KVINNOKLINIKEN 1 Graviditetstestet visar positivt - så här gör du nu Grattis och välkommen till oss! Med den här foldern vill vi ge
Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007
Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik
Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik Ulla Björklund Mödrahälsovårdsöverläkare Södersjukhuset, Stockholm Etiska aspekter Människovärdet Göra gott Minimera skada Rättvisa Kvinnans autonomi Människovärdet
Regionala riktlinjer för fosterdiagnostik i första trimestern
Regionala riktlinjer för fosterdiagnostik i första trimestern Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.
Downs syndrom Kliniskt läkarstöd
Downs syndrom Kliniskt läkarstöd Jens Sigfridsson Klinisk Genetik Vårterminen 2009 Kliniskt stöd vid handläggning och samtal med patienter, anhöriga samt blivande föräldrar. Läkarprog rammet, Lund Termin
Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.
Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc.
Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1 Fosterscreening och etiska värderingar Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar
2004-12-20 Dnr 34/04. Statens medicinsk-etiska råd översänder härmed rubricerade yttrande för Socialdepartementets kännedom.
2004-12-20 Dnr 34/04 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om införande av en ny fosterdiagnostisk metod Statens medicinsk-etiska råd översänder härmed rubricerade yttrande för Socialdepartementets
Fertilitet och rökning
Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa
QF-PCR för bestämning av kromosomavvikelser hos foster
QF-PCR för bestämning av kromosomavvikelser hos foster Alerts bedömning Publicerad 2003-10-29 Reviderad 2004-06-23 Version 2 Metod och målgrupp: Årligen analyseras 8 000 prov från fostervatten eller moderkaka
Regionrapport 2012 Fostermedicin
Regionrapport 2012 Fostermedicin Syfte och mål Den regionala arbetsgruppen för Fostermedicin startade på uppdrag av RMPG Kvinnosjukvård hösten 2009. Gruppens syfte är att göra kvalitetsuppföljning av kvinnoklinikernas
J Gruppövningar
J 1-10 Gruppövningar Detta avsnitt behandlas på gruppövningarna den 3 februari i grupprum, Karolinska, Solna. OBLIGATORISK NÄRVARO. Se kurslista för gruppindelning, tid och lokal. kl 8.30 12.00 alt kl
Blodprov för tidig upptäckt av Downs syndrom
Blodprov för tidig upptäckt av Downs syndrom Publicerad 00-12-01 Version 1 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Förekomsten av Downs syndrom är i genomsnitt 1 per 650 födda. Risken för att få ett barn
En jämförelse av aborter efter 18:e graviditetsveckan
En jämförelse av aborter efter 18:e graviditetsveckan mellan år 1987 och 2002 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller
Om ditt barn får retinoblastom
Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här
2006-11-06 Dnr 28/06
www.smer.se 2006-11-06 Dnr 28/06 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om etiska frågor kring fosterdiagnostik Statens medicinsk-etiska råd översänder härmed rubricerade yttrande för Socialdepartementets
Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation
Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Berörda enheter MVC kusten, SMVC och förlossningsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Enhetlig rutin. Förklaring Ca 8 % av svenska kvinnor önskar planerad kejsarsnittsförlossning
X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser
12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik
Välkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss
Vänta barn Välkommen till oss Att vänta barn är en av livets största upplevelser! Vi vill ge trygghet, kunskap och vara en nära kontakt under hela graviditeten. Välkommen till Kvinnohälsovården i Halland!
Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall?
UppStART Ska du genomgå en IVF-behandling? Varför blir vissa kvinnor lättare gravida än andra? Varför får vissa missfall? Det tar några minuter och kan ge forskningen enorma möjligheter till att förbättra
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa
GRAVIDITET OCH DIABETES
GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp
Toctino (alitretinoin)
PATIENTINFORMATIONSBROSCHYR Toctino (alitretinoin) Graviditetsförebyggande program TOC-FI-002-051208-D Om denna broschyr Denna broschyr innehåller viktig information rörande din behandling med Toctino
Reportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer
Information och tjänster för din hälsa och vård. Besök 1177.se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Öppet dygnet runt. Reportage: Att leva med ärftlig risk för bröstcancer Vissa former av cancer kan
GynObstetrik. Graviditets övervakning. the33. Health Department
GynObstetrik Graviditets övervakning Health Department Innehållsförteckning 1 Graviditets övervakning.......2 Amenorré Basaltemperatur Gynekologisk undersökning Immunologisk graviditetstest Ultraljud Foster
Vi är mycket tacksamma om du vill fylla i följande formulär inför din inskrivning hos oss. Namn på partner/närmast anhörig
Inskrivningsmall Vi är mycket tacksamma om du vill fylla i följande formulär inför din inskrivning hos oss. Personuppgifter Personnummer * Namn* Telefonnummer/mobilnummer* Epost* Födelseland Hemspråk Nuvarande
Kunskaper och värden samspelar i elevers samtal om risker och riskbedömning i biologi
Lärarnas forskningskonferens 2016 Kunskaper och värden samspelar i elevers samtal om risker och riskbedömning i biologi Leena Arvanitis 1, Iann Lundegård 2, Karim Hamza 2 1 Blackebergs gymnasium, 2 MND,
Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet:
Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet: 1) Kort introduktion angående hur gör man en etisk analys - 15 min 2) Grupperna a 6-9 personer diskuterar ett eller fler av de
Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE
PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se
Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen
Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Vem är egentligen normal när alla människor är olika? Vad är mänskligt värde? Vem får leva? Vem får inte?
Normal! Vem är egentligen normal när alla människor är olika? Vad är mänskligt värde? Vem får leva? Vem får inte? Välkommen till en utställning om människor som berör och berikar. Människor som kanske
Karolinska Universitetssjukhuset
Stockholms PGD-center Karolinska Universitetssjukhuset Stockholms PGD-center 1 2 Stockholms PGD-center Välkommen till Stockholms PGD-center Reproduktionsmedicin Karolinska och Klinisk genetik vid Karolinska
Kromosom translokationer
12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:
graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning
Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Yttrande över Promemorian Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE Övergripande vårdfrågor 2009-06-29 LS 0905-0472 Produktionssamordning Handläggare: Britt Arrelöv Eric Paulson Yttrande över Promemorian Insatser
Handlingsplan vid upptäckt missbildning/iufd
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Ultraljud Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare: Handlingsplan för ultraljudslab
Regionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax
Regionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.
Dödföddhet och tidig neonatal död i Sverige Intrauterin fosterdöd. Maternella riskfaktorer för IUFD
INTRAUTERIN FOSTERDÖD Karin Pettersson, Karolinska Universitetssjukhuset Intrauterin fosterdöd Definition sedan 080701; Ante- eller intrapartal död from 22+0 Incidens i Sverige ca 450 barn/år Utredning
Vad händer i ett genetiskt laboratorium?
12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade
Soft markers. Riktlinjearbete Ultra ARG. Peter Lindgren
Soft markers Ultra ARG Riktlinjearbete 2014 Peter Lindgren Ultraljudsmarkörer i andra trimestern för trisomi 21 och 18 Bakgrund till riktlinjearbete Processbeskrivning av arbetet Preliminära riktlinjer
Michael Anderzon Överläkare Endokrinmottagning Medicinkliniken
Rutin Process: 3.2.2 RGK Bedriva mödravård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2018-08-31 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravården Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 4 Faktaägare:
Patientinformationsbroschyr
Patientinformationsbroschyr Valproat* (Absenor, Absenor Depot, Depakine Retard, Ergenyl, Ergenyl Retard, Orfiril, Orfiril Long) Preventivmedel och graviditet: vad du behöver veta Denna broschyr är för
Ett glas vin kan väl inte. skada?
Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor
PATIENT- INFORMATIONS- BROSCHYR
PATIENT- INFORMATIONS- BROSCHYR Valproat* (Absenor, Deprakine, Orfiril, ) Preventivmedel och graviditet: Vad du behöver veta Denna broschyr är för dig som är flicka eller kvinna och behandlas med något
Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn
Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout
Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården
Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Patientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska
Förekomsten av medfödda missbildningar i Sverige
Forskningsrapport från EpC Förekomsten av medfödda missbildningar i Sverige En utvärdering av Missbildningsregistrets kvalitet Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är
Att informera om rutinmässigt ultraljud - en intervjustudie av tolv barnmorskor
EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ I VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:62 Att informera om rutinmässigt ultraljud - en intervjustudie av tolv barnmorskor Git-Marie Nordgren Johansson Carina
Kurs i Fosterövervakning för ST-läkare mars 2019, Karolinska Stockholm Annika Carlson
Kurs i Fosterövervakning för ST-läkare 20-22 mars 2019, Karolinska Stockholm Annika Carlson Alla förändringar av fostrets aktivitet som den gravida kvinnan uppfattar som minskade fosterrörelser (minskad
Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården
Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.
Socialutskottets och Statens medicinsk-etiska råds öppna seminarium om en ny fosterdiagnostisk metod den 22 oktober 2009
Socialutskottets och Statens medicinsk-etiska råds öppna seminarium om en ny fosterdiagnostisk metod den 22 oktober 2009 ISSN 1653-0942 ISBN 978-91-85943-80-7 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2010 Förord
Vad är PGD? Andra reproduktiva alternativ. Preimplantatorisk genetisk diagnostik PGD. Genetisk testning på embryostadiet
Preimplantatorisk genetisk diagnostik PGD Katarina Haapaniemi Kouru Specialistläkare Livio Fertilitetscentrum Gärdet Vad är PGD? Genetisk testning på embryostadiet Reproduktivt alternativ för par med hög
Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort.
Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort. Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset - Viktig information
SOSFS 2009:15 (M) Föreskrifter. Abort. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:15 (M) Föreskrifter Abort Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande
Till dig som ska föda ditt första barn
Till dig som ska föda ditt första barn Ett forskningsprojekt pågår om akupunktur som smärtlindring under förlossning. Vi vill undersöka vilken typ av akupunkturbehandling som ger bäst smärtlindring. Resultaten
Hypotyreos. Låg ämnesomsättning
Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården
Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.
Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika
Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se