Mödra - Barnhälsovårdsteamet i Haga
|
|
- Viktoria Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Mödra - Barnhälsovårdsteamet i Haga - en resursenhet för gravida kvinnor med missbruksproblem och deras barn i Primärvården Göteborg och Södra Bohuslän i nära samverkan med Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Verksamhetsberättelse 2008
2 Verksamhetens uppdrag 2 Bakgrund Barn och familjer i riskmiljöer behöver uppmärksammas inom hälso- och sjukvården och metoder för tidig identifikation och tidigt förebyggande insatser utvecklas. Gravida kvinnor med missbruk/beroendeproblem och deras barn är en angelägen grupp att uppmärksamma inom mödra- och barnhälsovården. Missbrukets negativa påverkan på barn och familj och föräldrablivandets kraftfulla motor till förändring är starka motiv för tidig upptäckt och tidig insats i samverkan. Beslut om att etablera en enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn togs av Göteborgs och Södra Bohusläns hälso- och sjukvårdsnämnder (HSN 4,5,7,11 och 12) i april Primärvården i Göteborg fick, i enlighet med överenskommelsen inför 2007, i uppdrag att tillsammans med primärvården i Södra Bohuslän och i nära samverkan med Beroendekliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, starta och driva en resursenhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Syfte Verksamhetens syfte är att tillvarata det väntade/nyfödda barnets rätt och möjlighet att inte utsättas för fara och komplikationer på grund av missbruk hos den gravida kvinnan, stödja kvinnan att ta sig ur och avstå från sitt missbruk samt verka för ett förbättrat omhändertagande av gravida kvinnor och nyblivna mödrar med missbruk/beroendeproblem och deras barn. Styrgrupp I styrgruppen för verksamheten ingår primärvårdsområdescef för PVO Mödrahälsovård/Gynekologi i Göteborg, mödrahälsovårdsöverläkaren i Södra Bohuslän, barnhälsovårdsläkaren i Göteborg, två verksamhetschefer inom Beroendekliniken och enhetens verksamhetschef. Styrgruppen är ett betydelsefullt forum för mer övergripande samverkansfrågor och för enhetens utveckling. Styrgruppen har träffats en gång under året. Målgrupper Verksamheten riktar sig till gravida kvinnor med aktuell eller tidigare (under de senaste två åren) missbruk/beroendeproblematik och deras barn inskrivna på MVC respektive BVC och personal verksamma inom mödra- och barnhälsovården i Göteborg och Södra Bohuslän samt andra för kvinnan, barnet och familjen angelägna verksamheter under graviditet, förlossning och spädbarnstid som t ex socialtjänst och SU:s obstetrikerenheter.
3 Innehåll 3 Enheten erbjuder en mödra- och barnhälsovård med en tvärprofessionell kompetens för att tillgodose de behov av hälsovård och stöd berörda kvinnor, barn och familjer har genom att tillhandahålla specialiserad och individuellt anpassad hälsovård under graviditeten inkl förlossningsförberedelse och stöd inför föräldraskapet, i enlighet med mödrahälsovårdens verksamhetsbeskrivning specialiserad och individuellt anpassad barnhälsovård under barnets första levnadsmånader och en uppföljande kontakt med kvinnan/barnet under spädbarnstiden utifrån specifika omständigheter och behov. Uppföljningen sker i nära samverkan med hem-bvc (barnavårdscentral) där barnet formellt är inskrivet och barnet/familjen har sin kontakt. Den uppföljande kontakten är ett stöd för såväl kvinnan som för ordinarie BVC-personal rådgivning, stöd och behandling för kvinnans beroendeproblematik handledning och konsultation till personal inom ordinarie MVC och BVC. Samverkan Verksamheten förutsätter en nära samverkan genom kontinuerlig kontakt och regelbundna samverkansmöten med andra verksamheter under graviditet, förlossning och spädbarnstid, exempelvis kvinnoklinik och barnklinik. Den förutsätter också en nära samverkan med socialtjänsten för mobilisering av såväl tidiga insatser som långsiktigt stöd. Kommentar: Mottagningsarbetet förutsätter stor flexibilitet för att kunna fånga upp målgruppens behov. Samtidigt måste insatserna vara väl strukturerade och samordnade, såväl inom teamet som med samverkanspartners. Parallellt med mottagningsarbetet sker därför fortlöpande ett arbete med metod- och kunskapsutveckling som innefattar utvecklingen av olika former för samverkan. Verksamhetens struktur Lokal Verksamheten är förlagd till lokaler i direkt anslutning till Beroendeklinikens verksamhet vid Järntorget i centrala Göteborg. Lokaler som hyrs i andra hand av Beroendekliniken. Kommentar: Under året har fortsatt samråd skett mellan teamets verksamhetschef och ledningen för Beroendeklinken kring möjligheterna att få tillgång till ytterligare utrymme för verksamheten. Mottagningsarbetet på enheten, främst vad gäller kontakter efter barnets födelse är mer omfattande än från början förväntat och planerat för. Målsättningen är att utöka lokalerna i direkt närhet till Beroendeklinkens verksamhet då det ses som en viktig förutsättning för ett nära samarbete.
4 4 Personal På enheten arbetar ett tvärprofessionellt team. Den samlade kompetensen ger bredd och fördjupning och möjliggör därmed ökad professionalitet. I teamet finns kompetens från mödrahälsovård, barnhälsovård, socialt arbete och beroendevård: Barnmorska två heltidstjänster Barnsjuksköterska/ Distriktsjuksköterska två halvtidstjänster Socionom/Kurator en heltidstjänst Undersköterska/Teamassistent en heltidstjänst Sjuksköterska i psykiatri en heltidstjänst (köps från Beroendekliniken) Gynekolog 20 tim/mån Barnläkare 20 tim/mån Psykiater 20 tim/mån (köps från Beroendekliniken) Verksamhetschef 16 tim/v Kommentar: Under verksamhetsåret har det blivit än tydligare att barnhälsovårdens del i arbetet kräver mer tid och utrymme för BVC-sjuksköterskorna än ursprungligen planerat. Barnmorskorna liksom BVC- sjuksköterskorna har under året varit fortsatt engagerade i Risksbruksprojektet i Göteborg och Södra Bohuslän, något som gagnar utvecklingen av en vårdkedja avseende risk- och missbruksproblematik under graviditet och spädbarnstid. Under 2008 har två nya medarbetare från Beroendekliniken börjat på enheten, en sjuksköterska med beroendekompetens under fortbildning i psykiatri och en psykiater. Verksamhetens innehåll under 2008 Mödrahälsovård specialiserad och individuellt anpassad hälsovård under graviditeten inkl förlossningsförberedelse och stöd inför föräldraskapet, i enlighet med mödrahälsovårdens verksamhetsbeskrivning Enheten erbjuder en specialiserad och individuellt anpassad hälsovård under graviditeten inkl förlossningsförberedelse och stöd inför föräldraskapet (individuellt och i grupp). I huvudsak förmedlas kontakt med enheten genom barnmorskan på den lokala MVC. Kontakt sker även genom att socialtjänsten eller, i mer sällsynta fall, att kvinnan själv hör av sig. Kvinnan har under hela graviditeten tät kontakt med barnmorskan, vars stöd samordnas med insatser från övriga professioner. En individuell kartläggning och vårdplanering görs tillsammans med kvinnan, som följs upp vid regelbundna teamkonferenser. Kontakten innefattar ofta att kvinnan även regelbundet lämnar övervakade urinprover för att säkerställa och dokumentera
5 drogfrihet. Hembesök och besök i annan verksamhet ingår i arbetssättet. BVC introduceras under graviditeten som en resurs för barnet, kvinnan och familjen. 5 Samtliga kvinnor träffar enhetens gynekolog. En bedömning görs som innefattar gynekologisk, obstetrisk och allmän hälsa. I brist på psykiatriresurs har i en del fall en preliminär psykiatrisk bedömning även gjorts. Besöken är oftast tidskrävande på grund av påtaglig problematik. Barnmorskan har så gott som ständig möjlighet till konsultation under kontorstid med enhetens gynekolog. Statistik Barnmorskorna har under året haft kontakt med 64 gravida kvinnor. 47 kvinnor har följts under hela graviditeten. Kvinnorna har, bortsett från några enstaka fall, bedömts vara drogfria under graviditeten. Huvuddrogen för 16 kvinnor har varit alkohol, för 23 kvinnor narkotika och för 4 kvinnor läkemedel. Flera av kvinnorna har ett blandmissbruk. Åtta kvinnor har fått missfall. Nio kvinnor har valt att avbryta graviditeten. Svårast att motivera till kontakt med enheten har varit kvinnor med ett läkemedelsmissbruk. Totalt antal barnmorskebesök har varit 650 varav 44 hembesök. Totalt har 110 läkarbesök genomförts. Barnmorskorna har haft fem föräldragrupper med 3-8 deltagare i varje grupp vid totalt 19 grupptillfällen. 57 av kvinnorna som gått på enheten var hemmahörande i Göteborg och 7 kvinnor i Södra Bohuslän. handledning och konsultation till personal på MVC Handledning och konsultation sker dels ute på MVC i de båda primärvårdsområdena dels genom telefonkontakt med enheten. Konsultation och handledning i enskilda ärenden är en betydelsefull del i fortbildnings- och utvecklingsarbetet och har gynnats av barnmorskornas arbete också med Riskbruksprojektet. Konsultation kring riskbruk har i vissa fall lett vidare till konsultation kring eventuellt missbruk Statistik Barnmorskorna har haft enskilda handlednings- och konsultationstillfällen kring 69 gravida kvinnor (konsultationspatienter). 47 av konsultationspatienterna har varit aktuella på MVC i Göteborg och 21 kvinnor på MVC i Södra Bohuslän. Regelbunden telefonkonsultation har skett. Barnhälsovård specialiserad och individuellt anpassad barnhälsovård under barnets första levnadsmånader och en uppföljande kontakt med kvinnan/barnet under spädbarnstiden utifrån specifika omständigheter och behov. Uppföljningen ska ske i nära samverkan med hem-bvc där barnet formellt är inskrivet och barnet/familjen har sin kontakt. Den uppföljande kontakten ska vara ett stöd för såväl kvinnan som för ordinarie BVC-personal
6 Betoningen ligger på täta kontakter, hembesök och stöd i föräldraskapet samt riktade läkarkontroller. Målsättningen är att erbjuda ett tidigt föräldrastöd, såväl individuellt som i grupp, samt att tidigt upptäckta eventuella avvikelser i det späda barnets hälsa och utveckling. BVC- sjuksköterskan är delaktig i vårdplaneringen redan under graviditeten. I flera fall har första hembesöket efter förlossningen gjorts tillsammans med barnmorskan på enheten. Den tidiga föräldragruppverksamheten fokuserar på att stärka samspelet mellan mor och barn, föräldrakompetensen och det sociala nätverket. Barnläkaren på enheten har träffat samtliga barn som fötts under året och deras föräldrar. Besöken har i vissa fall fokuserat på eventuella sviter efter drogpåverkan på barnet under fostertiden. Flertalet av barnen har bedömts haft en drogfri fostertid. Barnläkaren har deltagit i samtal i tidig graviditet inför ett eventuellt beslut om abort, bedömt betydelsen av viss medicinering under graviditet och amning, haft föräldrastödjande samtal tillsammans med BVC- sjuksköterskan, givit råd och behandling vid medicinska problem hos barnet, hälsoundersökt barnet inför omhändertagande på social indikation och vid försäkringsbedömningar. Det faktum att barnläkaren är man har haft betydelse i samtal med fäder som varit i kontakt med enheten. Statistik Under verksamhetsåret har 32 barn har tagits emot på enheten, varav 27 barn till förstföderskor och fem till omföderskor. Totalt antal BVC-sjuksköterskebesök har varit 361 varav 88 hembesök. Totalt har 67 barnläkarbesök genomförts. Vid årsskiftet var 21 barn inskrivna och följs veckovis genom besök på enheten eller genom hembesök. Fyra barn och deras mödrar har, genom bistånd från socialtjänsten, placerats på institution för stöd och vidare utredning. Några skador på grund av drogpåverkan på barnet under fostertiden har ännu inte fastställts hos något av barnen. (Tre barn har omhändertagits av sociala myndigheterna sedan april 2007). Åtta föräldragrupper, med tre till sju deltagare i varje grupp, har genomförts vid totalt 27 grupptillfällen. BVC-sjuksköterska har medverkat vid 29 samverkansmöten med socialtjänsten. 25 av barnen på BVC hör hemma i Göteborg och sju barn i S Bohuslän. Kommentar: De första BVC-besöken har för flera barn kommit att ske på mottagningen. Detta har inneburit täta kontakter främst under barnets första 5-6 månader med BVC- sjuksköterskan, vilket inte var planerat för i den ursprungliga modellen för BVC- verksamheten. Planerna var att hem-bvc skulle ha en mer aktiv roll redan från början. Men det framstod mycket snart att det fanns ett stort behov av att följa familjen ytterligare en tid på enheten, dels för att erbjuda ett fortsatt riktat föräldrastöd med hänsyn till kvinnornas problem dels för att mer specifikt följa barnets tidiga hälsa och utveckling. En successiv utslussning har sedan skett till hem-bvc. Några barn har varit inskrivna på enheten på grund av att modern ej haft någon egen adress och då ej haft någon självklar hem-bvc. Formerna för BVC- arbetet samt uppföljning av barnen under förskoletiden diskuteras återkommande i teamet. Det bedöms som angeläget att finna former för den fortsatta uppföljningen av barnets hälsa och utveckling och att det långsiktiga stödet till föräldrarna är tillräckligt för att tillförsäkra barnet en trygg och stabil miljö. Information om enhetens arbete behöver fortsatt intensifieras i Södra Bohuslän under
7 handledning och konsultation till personal på BVC. 7 Handledning och konsultation sker ute på BVC i de båda primärvårdsområdena, vid besök på enheten och genom telefonkontakt med enheten. Konsultation och handledning har gynnats av BVC- sjuksköterskornas arbete med Riskbruksprojektet. Information om enheten och möjlighet till konsultation har kommit in som en del i Riskbrukets fortbildnings- och utvecklingsarbete. Statistik 13 inbokade konsultations- och samverkansträffar har skett på BVC i områdena. BVC sjuksköterskorna har haft två grupphandledningsträffar, en per termin, med Hem BVC- sjuksköterskor på enheten. Merparten av konsultations- och samverkansträffarna har gällt kvinnor och barn i Göteborgs primärvårdsområde. Regelbunden telefonkonsultation har skett. Kommentar: Information om enhetens uppdrag och verksamhet behöver intensifieras i Södra Bohuslän genom kontakt med de centrala mödra- och barnhälsovårdsteamen, lokala träffar ute på BVC och genom pågående riskbruksarbete. BVCsjuksköterskorna har fått positiv respons på införandet av konsultations/ handledningsgrupp som träffas på enheten. Socionom/ Kurator specifik kompetens för verksamheten, med hänsyn till de speciella behov av vård och stöd de berörda kvinnorna har Socionomen/kuratorn svarar för den psykosociala kompetensen i teamet och bidrar till utvecklingen av ett helhetsperspektiv och att insatser samordnas. Denna kompetens är betydelsefull på flera nivåer i verksamheten. Kuratorn deltar i teamets kartläggning av familjens behov, problem och resurser och kan tidigt etablera en kontakt med den gravida kvinnan/paret utifrån den individuella vårdplanen, som samordnar teamets olika stödinsatser. Den samordnande funktionen är också viktig för att mobilisera och knyta ihop det professionella nätverket runt kvinnan, barnet och familjen. I teamet har socionomen ett särskilt uppdrag att genom utåtriktat arbete utveckla samverkan med i första hand socialtjänst men också med andra för målgruppen betydelsefulla verksamheter och organisationer. Statistik Kuratorn har under verksamhetsåret haft kontakt med 35 kvinnor på totalt 253 besök, varav besök tillsammans med någon teammedlem skett vid 129 tillfällen och i samverkan med socialtjänst eller annan vid 65 tillfällen. Antal träffar/möten med verksamheter relaterad till enhetens arbete som socialtjänst, olika nätverk, riktade verksamheter för målgruppen har varit drygt 35 stycken. Kuratorn deltar i flera nätverk och samverkansgrupper angelägna för verksamheten.
8 8 Kommentar: Vikten av en tidig kartläggning av problem och resurser tillsammans med den gravida kvinnan har blivit allt tydligare under arbetets gång. Ofta förekommer en mycket komplex problembild med blandmissbruk, beteendeproblem, psykisk ohälsa och socialt instabila förhållanden. Problembedömningen måste därför ske genom strukturerad kartläggning av olika livsområden så att nödvändigt underlag för teamets behandlingsplanering och uppföljning erhålls. Bedömningen av kvinnan, hennes livssituation och behov av stöd skall sättas i relation till kravet på ansvar för det väntade barnet och det kommande föräldraskapet. Kartläggningen är även en grund för mobilisering av långsiktigt stöd inom socialtjänsten. Kuratorn/socionomen har en väsentlig funktion i detta arbete. Samarbetet sker runt de enskilda gravida kvinnorna/nyblivna mödrarna och deras barn, men behöver även ske på strukturell nivå. Genom insatser för att ta fram en gemensam kunskapsplattsform och referensram skapas en grund för samsyn med samarbetspartners. För att utveckla strukturer för samverkan behöver samarbetsformer och ansvarsfördelning tydliggöras genom rutiner och riktlinjer, som förankras i respektive organisation. Detta arbete pågår. Undersköterska/ Teamassistent I arbetet ingår sedvanligt undersköterskearbete på en MVC, att svara för uppbyggnad av och verksamheten på laboratoriet samt mer riktade insatser som att hantera övervakade urinprov vid drogtester. På flertalet kvinnor som missbrukat i tidig graviditet eller i nära anslutning till graviditeten tas övervakade drogtester under hela graviditeten. Uppdraget som teamassistent innefattar administrativt arbete, att vara kontaktperson för interna och externa kontakter och att samordna mer praktiska saker för teamet och på enheten. Statistik 32 gravida kvinnor har, under 2008, följts upp 1-3 gånger i veckan med övervakade urinprover enheten. Kommentar: Undersköterskan/ teamassistenten har en mycket central och viktig funktion på enheten. Det är den medarbetare som möter och tar emot samtliga inskrivna kvinnor och barn och den i teamet som är mest kontinuerligt tillgänglig på enheten. Undersköterskan ingår i nätverk för professionen i Primärvården Göteborg och Södra Bohuslän. Specialistsjuksköterska i Psykiatri Psykiatrisjuksköterskan ingår i teamet och bedriver behandlingsarbete med gravida kvinnor, utifrån deras missbruksproblematik, livssituation och föräldraskap och deltar i uppbyggnaden av enhetens verksamhet. Sjuksköterskan har, i teamet och i övrig samverkan, bidragit med kompetens kring frågeställningar rörande missbruk och psykiatrisk problematik, specifika kunskaper kring alkohol och narkotika och dess effekter. I uppdraget ligger även en konsultativ funktion till primärvården och i viss utsträckning socialtjänsten i missbruksfrågor. Sjuksköterskan har hanterat viss medicinering på enheten.
9 Statistik 18 kvinnor har haft regelbunden kontakt 1-2 ggr/vecka totalt 194 besök på enheten. Åtta kvinnor har fått NADA-behandling (akupunktur) och flertalet i kombination med samtal. Två män har erhållit individuella insatser, varav en man haft en längre kontakt och en genomgått en psykiatrisk bedömning och fått vidare kontakt med Beroendekliniken/ Järntorgsmottagningen. Kommentar: Sjuksköterskan med psykiatri- och beroendekompetens är enhetens direkta länk till Beroendekliniken. Den specifika kunskapen och kompetensen inom beroende har ett stort värde vid teamets kartläggning, bedömning och vårdplanering under graviditet och spädbarnstid. 9 Psykiater Psykiatern ingår, liksom sjuksköterskan med beroendekompetens, i teamet och bidrar i enskilda patientkontakter med psykiatrisk bedömning, initial behandling och uppföljning vid behov. Kompetensen är betydelsefull för verksamheten då den ofta behövs vid karläggning, bedömning av och vårdplanering vid missbruks- och psykiatrisk problematik. Kommentar: På grund av Beroendeklinikens egen brist på psykiater har enheten haft stora svårigheter att få behovet av denna kompetens tillgodosett. Under 2008 har en psykiater från Beroendekliniken knutits till teamet, något som betytt mycket för det fortsatta arbetet. Mödra - Barnhälsovårdsteamet Gravida kvinnor med missbruksproblem har ofta en komplicerad livssituation. Medicinska, psykologiska och sociala faktorer samspelar och skapar olika problemområden som kräver olika insatser. De har behov av ett omfattande stöd, ofta från olika instanser, för att uppnå långsiktig drogfrihet och stabilt föräldraskap. Att skapa ett team En extern konsult har under 2008 fortsatt och avslutat uppdraget med att stödja utvecklingen av ett väl fungerande tvärprofessionellt team på enheten. Ett arbete som påbörjades under En god teamanda med tillit till varandra och respekt för varandras kompetens är en förutsättning för att lyckas med verksamhetens uppdraget. Arbetet med att utveckla teametarbetet har under 2008 inneburit delaktighet för hela teamet under 4 halvdagar och mellanliggande avstämningar med teamet och med verksamhetschefen. Handledning Hela teamet har gemensam handledning utifrån patientärenden, två timmar varannan vecka, med en extern handledare.
10 Fortbildning och studiebesök Samtliga teammedlemmar har under året fortbildat sig inom relevanta områden för verksamheten som bland annat missbruk och graviditet/föräldraskap, de nationella riktlinjerna för missbruksvård och alkohol/ risk- och missbruk. Flera i teamet har deltagit i en sammanfattande grundutbildning (5 heldagar) i KBT. Teamet har varit på ett tre dagars studiebesök i Norge i maj månad. Ett lärorikt och inspirerande besök, där teamet besökte och tog del av verksamheter gällande såväl riskbruksarbete, öppenvård som tvångsvård för gravida kvinnor med missbruk och deras barn. Teamet fick ta del av interventionsprojektet Tigris, Borgestadsklinnikens arbete med gravida kvinnor och familjer med småbarn, Familjeenheten och Skjermet enhet och Aline spädbarnshem. Del av teamet deltog vid konferensen Barnet & Rusen 2008, också i Norge. Hela teamet har haft en introduktion i olika kartläggningsinstrument gällande missbruk och psykisk ohälsa av psykolog Elisabeth Puntzi från Beroendekliniken. En fortbildning, i samverkan med Beroendekliniken, planeras avseende kartläggningsinstrumentet ASI. 10 Verksamhetsutveckling Teamet har tillsammans med verksamhetschefen haft sju planeringdagar (2 heldagar, 5 halvdagar) under 2008 då verksamheten har diskuterats, planerats och utvärderats. De olika professionernas uppdrag i enhetens verksamhet har diskuterats. Arbetet med att utforma en mer strukturerad kartläggning, vård- och uppföljningsprogram har fortsatt. Verksamheten fick under 2008 ett Kvalitetspris inom Primärvården Göteborg på kr. Mot bakgrund av den nära samverkan med Beroendekliniken/Psykiatrin sökte teamet 2008 års Kvalitetspris, Område 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset och blev inbjudna till och medverkade på kvalitetsdagen för Område 2 med en presentation av verksamheten. Enhetens arbete har uppmärksammats av UPP-Centrum, Socialstyrelsen, utifrån arbetet med tidig upptäckt och tidig insats för barn i risk för att utveckla allvarlig psykisk ohälsa. Teamet ska medverka och presentera verksamheten på en, av Socialstyrelsen anordnad, nationell konferens tidig vår Kontakt har tagits med FoU i Väst/GR angående utvärdering av verksamheten. Samverkan Patienten har enskilda och samordnade kontakter inom teamet, samtidigt som dessa måste samordnas med pågående insatser utanför teamet inom vården och socialtjänsten. Verksamheten under året har ytterligare bekräftat att mycket av teamets insatser behöver ske i nära samverkan med socialtjänstens förebyggande arbete, bistånd och myndighetsutövning. Teamet har i flera fall haft nätverksmöten och/eller mer direkt samverkan kring patienter. I avsaknad av generella riktlinjer för samverkan kring målgruppen strävar teamet efter att få till stånd arbetsplaner för organiserad samordning och uppföljning av insatser runt familjen. Teamets kartläggning kan också visa att stödinsatser saknas och måste initieras, till exempel från socialtjänsten, för att möta familjens behov.
11 Detta är en del av den resursmobilisering runt familjen som ofta är en förutsättning för långsiktig drogfrihet och stabilt föräldraskap. 11 Strukturerat samarbete finns idag med socialtjänstens verksamhet för gravida missbrukare, Semillan, för boende i Nordost. Under året har teamet och Semillans personal träffats regelbundet. I dag finns ett självklart samarbete runt patienter i Nordost (SDF i stadsdelarna Bergsjön, Kortedala, Lärjedalen och Gunnared). Under året har teamet initierat två informations- och samverkansträffar med enhetschefer med ansvar för vuxna och barnfamiljer inom socialtjänsten i Göteborg och Södra Bohuslän. Syftet var att efter drygt ett års arbete berätta om verksamheten, delge erfarenheter och få tillfälle att gemensamt diskutera framtida samverkan och fortsatt utveckling av verksamheten. Det första mötet september, med i huvudsak företrädare för socialtjänsten i Göteborg och med verksamhetschef Michael Ivarsson från Sociala Resursförvaltning, mynnade ut i beslutet om att verka för en gemensam policy och handlingsplan för målgruppen. Under hösten fick Social Resursförvaltning uppdraget att arbeta fram ett dokument med förslag till gemensamma riktlinjer. Semillan är sammankallande för en arbetsgrupp, där medarbetare i teamet ingår, som ska ta fram detta förslag till dokument under våren Teamet arrangerade i april månad ett seminarium med temat Missbruk under graviditet konsekvenser för barnet på Burgårdens konferenscentrum. Medverkande var Ihsan Sarman, överläkare, neonatalavd, Sachska barnsjukhuset, Stockholm och Viveka Sundelin Wahlsten, psykolog, docent Uppsala Akademi, Uppsala, vilka delgav erfarenheter och sin forskning på området. Inbjudna var till stor del företrädare för socialtjänsten, men också centrala mödra- och barnhälsovårdsteamen, beroendevården och barnkliniken. Samverkan och handledning till förlossnings- och BB-personal sker ofta då patienten kommer till sjukhuset för att föda. Nära samverkan med abortmottagningen är en förutsättning för att kvinnan ska få ett optimalt omhändertagande. Initiativ till samverkan har, under verksamhetsåret, tagits med kvinnokliniken, barnkliniken/neonatalavdelning och avd 369 Beroendekliniken med målsättning att ta fram ett vårdprogram för målgruppen inkl gravida kvinnor som substitutionsbehandlas för opiatberoende. Aktuella frågor inför framtiden Arbetet med att forma en väl fungerande specialiserad och individuellt anpassad hälso- och sjukvård, en gynnsam intern och extern samverkan samt hur man skall bemöta och samverka med kvinnor avböjer att skrivas in på enheten. Utforma en god uppföljning av barnens livssituation, hälsa och utveckling. Under verksamhetsåret har det blivit än tydligare att barnhälsovårdens del i arbetet kräver mer än förväntad tid av och utrymme för BVC- sjuksköterskans arbete, vilket behöver utökas från en heltidstjänst till två heltidstjänster.
12 12 Verka för en verksamhet riktad också till blivande fäder/fäder i samverkan mellan teamet och Beroendekliniken. Flera av kvinnorna med missbruksproblem väntar barn med män som själva har missbruksproblem. Kriminalitet och psykisk ohälsa är vanligt förekommande. Mannen kan utgöra en motiverad kvinnas största hinder mot att hålla sig drogfri och att koncentrera sig på föräldrablivande och föräldraskap. Å andra sidan utgör kvinnans graviditet en motiverande vändpunkt för den blivande fadern att själv hålla sig drogfri. Kvinnan kan, ibland med stort stöd, oftast hålla sig drogfri under graviditeten. När trötthet och eventuell nedstämdhet sätter in efter de första omtumlande veckorna finns en stor risk för återfall. För att motverka det är tät kontakt med BVC-sjuksköterskan, återkoppling till barnmorskan, socialt stöd och ibland är psykiatrisk insats viktig. Alla dessa interventioner måste ske utan tidsfördröjning, när behovet uppkommer, för att förebygga återfall. Inte oväntat, har många av kvinnorna erfarit övergrepp i sin bakgrund och många har tillbringat sin barndom i missbruksmiljöer. Det finns ett behov av att utreda vilka resurser som krävs för att möta effekterna av dessa erfarenheter, båda för kvinnorna och för barnen de väntar. Fortsatt arbete för ett fungerande samarbete med samtliga socialtjänster i Storgöteborg. För närvarande varierar socialtjänstens syn på vad man kan erbjuda/kräva av en gravid kvinna med aktuellt/tidigare missbruk, på den blivande faderns roll och egna missbruksproblem och på myndighetsutövande i det enskilda fallet. Ömsesidigt kunskapsutbyte mellan teamet och socialtjänsten är sannolikt en första, viktig väg att gå. Mottagningsarbetet på enheten är mer omfattande än från början förväntat. Det bedöms som angeläget att utöka lokalerna på plats, då en direkt närhet till Beroendeklinkens verksamhet är en förutsättning för att utveckla ett nära samarbete. En utökning av lokalerna förväntas ske under Information om enheten och verksamheten ska intensifieras under 2009 i Södra Bohuslän. MVC och BVC i Göteborg har initierat fler kontakter och använt sig av möjligheten till konsultation och handledning med enheten i större utsträckning än MVC och BVC i Södra Bohuslän. Sammanställd av: Antonia Reuter Verksamhetschef Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga Primärvården Göteborg toni.reuter@vgregion.se
Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Läs merSamverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Samverkan och helhetssyn för barnets bästa Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merDen gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?
Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Joy Ellis Mödrahälsovårdsöverläkare, Södra Bohuslän Primärvården VGR joy.ellis@vgregion.se MBHV-teamet i Haga Etablerat 2007 Drivs
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merHälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård
BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merBeroendekliniken. i Göteborg
Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merForskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)
1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merGenomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.
PROJEKTPLAN 1(5) 2010-07-01 INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. Bakgrund: Arbetet med missbruk- och beroendeproblematik
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merSamverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i
Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer. Mödra- och barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer Mödra- och barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän Mars 2010 Bakgrund Riskbruk av alkohol är en konsumtion som kan
Läs merTemagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre
Temagrupperna rapporterar Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre Temagrupp Barn och unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och unga Samverkan och
Läs merFrån att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass
Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass Psykolog för mödra- och barnhälsovård Målsättning är att, tillsammans med och via övrig personal inom MHV/BHV, med barnet i fokus
Läs merYttrande över Promemorian Insatser för en alkohol- och narkotikafri graviditet (Ds 2009:19)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE Övergripande vårdfrågor 2009-06-29 LS 0905-0472 Produktionssamordning Handläggare: Britt Arrelöv Eric Paulson Yttrande över Promemorian Insatser
Läs mer5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Läs merNationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad
Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Antagen 2007-09-21, uppdaterad 2016-01-22 Värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Verksamhetsmål
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs mermarcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn
marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn Familjecentralen i Vårby Gård Familjecentral i den mångkulturella förorten Huddinge kommun Mångkulturell storstadsförort
Läs mer1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Läs merGenomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011
2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-
Läs merVad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård
Läs merBakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och
Läs merMISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merMaria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren
Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500
Läs merBarn- och Ungdomsplan
Barn- och Ungdomsplan Kartläggning 2011 samverkan Beslut rubriker Arbete påbörjas Gemensam budget 3 miljoner Framåt.. Barn- och Ungdomsplan ORGANISATION: VI ARBETAR TILLSAMMANS! Barnhälsosamverkan
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merBarn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö
Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merRiskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet.
Psykiatriska öppenvården i Arvika, Eda och Årjäng Riskbruk, missbruk/beroende, samsjuklighet. Remiss/Egenremiss Remissgenomgång Åter till inremmiterande med förslag på åtgärder Bedömning enligt MINI..
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merÖverenskommelse om barnhälsoteam i Värmland
Överenskommelse 1 (5) Nya Perspektiv Datum 2018-03-12 Diarienummer Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland 2018-2020 REGION VÄRMLAND 2018-03-12 2 (5) Innehållsförteckning Inledning...3 Kompetenser...3
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs merLokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun
Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun Bakgrund Denna handlingsplan är framtagen i samverkan mellan landstinget och Norrköpings kommun och är ett
Läs merProjektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum
2019-02-08 Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum 1 Innehåll 2 Bakgrund s 3 3 Mål s 4 4 Metod s 4 5 Genomförande s 4 6 Modell s 5 7 Målgrupp
Läs merHandlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt
Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt SDF Östra Göteborg 2018-03-19 Barn och unga ska lyckas i skolan! Övergripande mål familjecentrerat arbetssätt att alla barn ska lyckas i skolan Inledning
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version augusti 2016 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merBoendestöd och case manager, slutrapport
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-12 DNR 100-09-500 SDN 2009-03-19 Handläggare: Lena Ahlsén Telefon: 508 23 303 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merUngdoms- och vuxencentralen UngVux Åmål
Ungdoms- och vuxencentralen UngVux Åmål Vad är UngVux? Samverkande, lättillgänglig öppenvård i centrala Åmål med brett uppdrag och bred kompetens. Bakgrund Höga ohälsotal. Dubbelt så höga jämfört med riksgenomsnittet.
Läs merSamverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt. regiongavleborg.se
Samverkan vid samsjuklighet ett integrerat arbetssätt Brukarnas behov Tillgång till en trygg och attraktiv stöd- och vårdmiljö, anpassad till brukarens behov. En aktiv samverkan mellan och inom huvudmännen
Läs merTidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI
Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Skolverket och Socialstyrelsen 2017-2020 Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården
Läs merStrategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Läs mer18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN
18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merRapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Läs merRiktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri
POLICY PLAN l RIKTLINJER STRATEGI l HANDLINGSPLAN RUTIN ANVISNING Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri Beslutad av: Antagen av Socialnämnd, den 24-04-2019 58 Dokumentansvarig:
Läs merÄldre personer med missbruk
Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med
Läs merSammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård
Programberedning 4-2016-08-25 1 (5) Sammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård Datum 2016-08-25 Tid 12.45 14.00 Plats Konferensrum på kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin
LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och
Läs merALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande arbete
ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande arbete Ny kunskap om stöd till utsatta barn Folkhälsomyndighetens konferens i Malmö 2015 11 26 Annelie Lindberg, projektledare Malmö stad Annelie Björkhagen Turesson,
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merN Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne
Läs merABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut
Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet
Läs merSIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019
SIP Hur svårt kan det vara?! Rapport från projekt Uppföljning av samverkan och processer när (bl.a.) SIP tillämpas 26 april 2019 Uppdraget Region Uppsala och kommunerna i länet önskar generellt förbättra
Läs merRamavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom
Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18
Läs merHur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin?
Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin? Slutrapport Tyresö Öppenvårdsmottagning, Nätverksteamet 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEAMETS MEDLEMMAR 3 SAMMANFATTNING 4 OMRÅDESBESKRIVNING 5 PROBLEMBESKRIVNING
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merVårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och barnafödande
Vårdprogram Psykisk sjukdom i samband med graviditet och barnafödande Framtaget av utvecklingsgruppen för tvärprofessionella samverkansgrupper kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt
Läs mer6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral
1 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral Primärvårdsprogram 2017 2 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar 6.5.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen
Läs merLARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten
LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Patientinformation Socialtjänsten Patientinformation till dig som söker till LARO-programmet LARO betyder läkemedelsassisterad rehabilitering
Läs merAurora- förlossningsrädda kvinnor
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2017-05-22 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravård Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:
Läs merUNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI
Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merResultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt
Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska
Läs merALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn
ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn Värna våra yngsta- Späda barns rätt till hälsa och utveckling Stockholm
Läs merBeställningsunderlag 2015
Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1
Läs meramiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg
Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Läs merÖverenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd
Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merHandlingsplan för arbetet med våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck
Social- och arbetsmarknadsförvaltningen 2017-12-06 1 (7) DNR SAN-0104/2017-3 Handlingsplan för arbetet med våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck 2020 Mål för handlingsplanen
Läs merUtveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merBarn och ungdomar med hiv
Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merVerksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-06-03 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merVåld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011
Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta
Läs mer