Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun

Transkript

1 Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun Bakgrund Denna handlingsplan är framtagen i samverkan mellan landstinget och Norrköpings kommun och är ett uppdrag som gavs i Gemensamt program för att främja barns och ungdomars hälsa och livsvillkor i Östergötland, ett program som antogs I programmet lägger landstinget och länets kommuner fast en övergripande gemensam inriktning för att utveckla och förbättra samarbetet kring barn och ungdomar. Lokalt i varje kommun skall en gemensam lokal handlingsplan utarbetas som bygger på den fastslagna inriktningen i programmet. Barn-SLAKO, en samverkan mellan Norrköpings kommun och landstinget, startade Denna handlingsplan bygger vidare på de aktiviteter som initierades och genomfördes inom denna samverkan under perioden Under våren 2001 har representanter för landstingets och kommunens barn- och ungdomsverksamheter ( barn-slako) återupptagit/förnyat samverkansträffarna. En gemensam bild av aktuella samverkansbehov har tagits fram och utifrån den bilden har de mest angelägna samverkansområdena valts ut. 1

2 Syfte Syftet med handlingsplanen är att huvudmännen - genom att bättre samordna sina insatser effektivare ska kunna tillgodose behoven hos de barn och ungdomar som av olika skäl behöver samordnade insatser från landstinget och kommunen. Barnkonventionens fyra huvudprinciper ska vara vägledande för det gemensamma arbetet. Handlingsplanen tar sin utgångspunkt i barnens starka sidor och i hälsofrämjande faktorer i omgivningen. Utgångspunkten är att barnets relation till föräldrarna är viktigast. Ett gott föräldraskap innebär både att skydda och att ge läkande kraft. En del föräldrar kan dock på grund av olika skäl svikta i sitt föräldraskap under kortare eller längre perioder. Samhället bör då ge snabbt och samordnat stöd, men under så kort tid som möjligt, för att stärka de vuxna och skapa förutsättningar för dem att fullfölja sitt föräldraskap. Förutsättningar nuläge Utvecklingen i samhället har inneburit en förändrad syn på familjen och föräldraskapet vilket skapat en ökad osäkerhet och oro inför att vara förälder. De bilder som ligger till grund för beskrivningen av barnfamiljers livsvillkor i Norrköping är bl a hämtade ur den statistik som resursfördelningen till förskolor och skolor i olika kommundelar bygger på. Socialförvaltningens verksamhetsberättelse och Kalla Fakta,- Välfärdsutvecklingen under talet i Norrköping är också källor. Bilden är tydlig. Situationen för många barnfamiljer i Norrköping är densamma som beläggs i de nationella välfärdsutredningar som gjorts över 90- talet. Situationen i samhället, de ekonomiska åtstramningarna och arbetslösheten under 90-talet har i hög grad drabbat barnfamiljerna. Känslan av att inte behövas, att inte vara tillräckligt kompetent, att inte få ekonomin att gå ihop, innebär att många familjer har en pressad situation idag. Att då samtidigt vara förälder och kunna inge en känsla av trygghet till sina barn går inte alla gånger att förena. Det är stora variationer i familjers livsvillkor mellan olika områden i Norrköping. 2

3 Av Socialförvaltningens verksamhetsberättelse för år 1999 framgår att antalet ärenden inom barn- och ungdomsvården ökar. Problemen i familjerna med barn som far illa eller utsatts för övergrepp är svårare än tidigare och många ungdomars kriminalitet och missbruk är så omfattande och tungt att placeringar utanför hemmet blir nödvändiga åtgärder. Behovet av stöd och insatser för barn i förskola och skola har ökat. Fler barn i verksamheten har inneburit fler relationer för personalen att knyta och upprätthålla. På grund av många föräldrars utsatthet är behovet av stöd i föräldraskapet större i dag. Det har blivit svårt att hinna med att tillgodose olika behov i basverksamheter som förskola och skola. Kravet på lösningar i form av olika specialenheter har blivit starkare. Gemensamma mål De gemensamma målen för den lokala samverkan år är: G a t t utveckla samverkan kring stöd i föräldraskapet G a t t utveckla samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd oavsett huvudmannaskap Det gemensamma arbetet ska baseras på Barnkonventionens fyra grundprinciper: G principen om barns bästa G rätten till liv och utveckling G rätten att få framföra sina åsikter G rätten att skyddas mot övergrepp och diskriminering Gemensamma utvecklingsområden Gemensamt synsätt: Den lokala samverkan ska byggas på ett gemensamt förhållningssätt och synsätt. Det innebär att behovet av gemensam fortbildning ökar, men också att det skapas mötesplatser för att kunna ta del av varandras arbete och olika erfarenheter. 3

4 Gemensamma bilder: Den lokala samverkan ska byggas på en gemensam kunskapsbas, ett gemensamt förhållningssätt och synsätt. Det innebär att behovet av gemensam, faktabaserad information och bilder ökar. Kommunen och landstinget bör utveckla gemensamma beskrivningar och analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläge hos olika grupper bland barn och ungdom. Detta skulle ge bättre underlag för politiska beslut. Även kriterier för gemensam uppföljning på befolkningsnivå vore önskvärt. Hälsofrämjande synsätt: Förebyggande hälsofrämjande insatser är att utveckla stödjande miljöer för familjer. Tillsammans bör man ändra fokus från upptäckt av avvikelser hos barn till ett hälsoperspektiv innefattande mobilisering av föräldrars resurser, tilltro till deras förmåga och kompetens samt riktade insatser i syfte att stödja barn och barnfamiljer med särskilda behov. Strategier och aktiviteter för att nå målen Under våren 2001 har genomförts kontinuerliga träffar med ett brett deltagande från såväl kommunens som landstingets olika barn- och ungdomsverksamheter. Syftet med träffarna har varit att gemensamt inventera och analysera de behovsområden där det är angeläget att vidareutveckla samarbetet. Detta arbete har lett fram till att barn-slako under perioden avser att, för att effektivare samordna insatserna, genomföra konkreta utvecklings och förbättringsinsatser inom minst 3 områden. För de olika aktiviteterna har utsetts arbetsgrupper som ansvarar för att planera och följa arbetet, att rätt personer involveras osv. Under hösten 2001 kommer arbetsgrupperna att planera och starta upp arbetet med de olika aktiviteterna och presentera en tidsplan för perioden och hur arbetet skall följas upp. Aktiviteter: G VIDAREUTVECKLA FAMILJECENTRALSIDÉN Nuläge: Samverkan mellan mödra- och barnhälsovård, socialtjänsten och den öppna förskolan har utvecklats mycket i Norrköping under senare delen av 90-talet. Öppna förskolan har blivit en naturlig mötesplats där föräldrar kan få kontakt med andra föräldrar och där det också finns möjlighet att få råd och stöd. 4

5 Öppna förskolans verksamhet knyts ihop med de föräldragrupper och den föräldrautbildning som barnhälsovården ansvarar för. En vidareutveckling av denna samverkan enligt den sk familjecentralsidén har diskuterats under året. Familjecentraler syftar till att stärka det sociala nätverket kring barn och föräldrar. På ett och samma ställe erbjuds föräldrarna en rad tjänster som har betydelse för deras hälsa och välbefinnande. Basen är den allmänna mödra- och barnhälsovården och öppna förskolan. Utifrån denna grundmodell kan man utveckla samverkan med socialtjänsten, mfl från enbart förebyggande insatser till en komplett familjeenhet. Familjecentralen ska fungera som en naturlig mötesplats i bostadsområdet med lättillgängligt stöd. Familjecentralen ska vara inriktad på insatser som ger föräldrarna och deras barn stöd i ett tidigt skede för att klara av och lösa problem som uppkommer. En famljecentral ger förutsättningar för samverkan och ett effektivare stöd både brett och riktat. Mål för arbetet: Utveckla familijcentralsidén, dvs prova nya samverkansformer för att på ett bättre sätt kunna stärka föräldrarna i sitt föräldraskap Aktiviteter: Utforma gemensamma mål och ett gemensamt förhållningssätt och utveckla samverkan mellan kommunen och landstinget enligt familjecentralstanken. Satsa på att nå blivande och nyblivna pappor och öka samarbetet med befintliga pappaverksamheter i kommunen. Erbjuda föräldragrupper med olika inriktning alltifrån föräldrapar, ensamma mödrar vilka också kan bli en resurs för varandra, unga föräldrar vilka kan känna sig utanför och behöva stöd av olika slag och andra grupptillhörigheter och former av stöd. Ansvariga för arbetet: Barnhälsovården, Mödravården, Socialförvaltningen. City/Östra kommundelskansli, berednings- och planeringskontoret Sammankallande: Monica Johansson, Barnhälsovården G BEREDSKAPSPLAN FÖR BARN SOM FAR ILLA Nuläge: Situationen kring barn och ungdomar som far illa är ibland splittrad. 5

6 Barn och ungdomar riskerar att komma i kläm på grund av oklara regler och brist på samverkan. Risken är idag stor att socialtjänsten inte får kännedom om barn och ungdomar som far illa förrän situationen har blivit mycket akut och ingripande i form av placeringar utanför föräldrahemmet kan vara det enda alternativet för att hjälpa dem. Möjlighet till tidiga stödinsatser kombinerat med förebyggande arbete spolieras lätt av brister i kommunikationen mellan personal inom barnomsorg, skola, primärvård och socialtjänst orsakad av tveksamheter och oklarheter vad som ska gälla och vilket ansvar olika personalkategorier har. Mål för arbetet: Minska antalet inblandade kring barn och ungdomar som far illa genom att förbättra samverkan och struktur i detta arbete. Aktiviteter: Ta fram en beredskapsplan, med gemensamma rutiner för samverkan kring barn och ungdomar som far illa. Ansvariga för arbetet: Socialförvaltningen, produktionskontoret, Primärvården Sammankallande: Inger Dahl Harrysson, Socialförvaltningen G ALKOHOL NARKOTIKA, FÖREBYGGANDE AKTIVITETER, FÖRÄLDRASTÖD Nuläge: Det finns ett stort behov av att samordna det alkoholoch drogförebyggande arbetet mellan kommunens och landstingets olika verksamheter. Det hälsofrämjande arbete för att motverka fysisk och psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i socialt utsatta områden måste prioriteras. Det alkoholoch drogförebyggandet arbetet utgör en viktig del av detta arbete. Mål för arbetet: En ökad samsyn och samordning av det alkoholoch drogförebyggande arbetet. Aktiviteter: Ge någon/några ett tydligt ansvar för att samordna det alkoholoch drogförebyggande arbetet inom följande områden: 6

7 Gemensam fortbildning Utveckla föräldrastödet Stöd till tonårsföräldrar Barn till missbrukare Ansvariga för arbetet: Beroendeenheten, Socialförvaltningen, Södra kommundelskansliet Sammankallande: Olle Johansson, Beroendeenheten Barn-SLAKO har definierat ytterligare tre områden som bedöms som angelägna att arbeta vidare med. Barn-SLAKO kommer att återkomma till dessa områden under året: G KARTLÄGGNING AV BARNS LIVSVILLKOR Behovet av gemensam, faktabaserad information och bilder ökar. Det handlar om att använda den kunskap som redan finns, men det behöver också tas fram en gemensam faktabakgrund, en gemensam kunskapsbas. Kommunen och landstinget bör utveckla gemensamma beskrivningar och analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläge hos olika grupper bland barn och ungdom. G SAMORDNING AV SPECIALISTKOMPETENS Det finns behov av att göra en kartläggning av de olika huvudmännens samlade resurser när det gäller olika specialistkompetenser för att få en bild av hur samverkan på detta område kan förbättras och om det finns anledning att prova nya arbetsformer. G SAMVERKAN KRING BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD I SKOLAN Skolan är en plats där nästan alla barn vistas under många år. Det finns behov av att utveckla samverkan mellan kommunens och landstingets barn- och ungdomsverksamheter kring barn i behov av särskilt stöd. Samverkansformer Samverkan omkring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd har kommit att kallats barn-slako. Det finns ingen anledning att ändra detta begrepp, som är väl inarbetat. De organisatoriska formerna bör dock ändras något med målsättningen att dels uppnå en bred delaktighet i arbetet med den lokala handlingsplanen, dels kunna fungera effektivt. Detta innebär att en mindre arbetsgrupp bildas. Denna ska fungera som "motor" i arbetet. Arbetsgruppen ansvarar för att den lokala handlingsplanen utformas i nära samverkan med berörda 7

8 verksamheter samt för uppföljning och vidareutvecklingen av denna. Den ansvarar också för att förbereda möten och övriga träffar med Barn-SLAKO. Arbetsgruppen bör bestå av representanter från kommunens och landstingets basverksamheter. I kommunal verksamhet innebär det förskolan, skolan och socialtjänsten. Landstingets verksamheter representeras i gruppen av primärvård och barnhälsovård. Arbetsgruppen är knuten till Barn-SLAKO som består av verksamhetsföreträdare från alla de verksamheter inom kommunen och landstinget som arbetar med barn och ungdomar. Huvuduppgifterna för barn-slako är att vara ett regelbundet forum för information och erfarenhetsutbyte och att medverka i framtagandet, uppföljningen och vidareutvecklingen av denna handlingsplan. Viljan att prova nya vägar i samverkan mellan kommunen och landstinget måste stimuleras. Arbetsgruppen får också ansvar för att regelbundet samla de olika aktörerna i samverkansarbetet och ge möjlighet att ta del av olika satsningar som görs, ta del av varandras arbete och utbyta erfarenheter för att få en större gemensam kunskapsbas och därmed få ett ökat gemensamt synsätt. Detta forum kan kallas Barn- och ungdomsforum. Förslagsvis genomförs ett större möte per år. Uppföljning och utvärdering Inom varje utvecklingsområde/aktivitet skall tas fram en strategi för uppföljning. Representanterna i Barn-SLAKO besitter tillsammans en bred och djup kompetens och är därför ett viktigt forum för uppföljningen av arbetet med den lokala handlingsplanen. Här finns goda möjligheter att öka den samlade kunskapen i barn och ungdomsfrågor och är en bra grund att bygga samordning och samverkan på. Arbetet med den lokala handlingsplanen kommer att återkopplas till barn-slako i form av information och erfarenhetsutbyten. Den lokala handlingsplanen för gemensamma utvecklingsområden inom barn- SLAKO ingår som en del i Wreta-projektet och arbetet skall återkopplas till Östra länsdelssamrådet ( politisk samrådsgrupp, landsting kommuner) och till styrgruppen för Wretaprojektet (tjänstemannagrupp). Kopplingar kommer också att finns mellan den lokala handlingsplanen och Utvecklingsavtal avse- 8

9 ende samverkan mellan landstinget i Östergötland och kommunerna i Östergötland rörande människor med psykisk ohälsa samt Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Den lokala handlingsplanen skall revideras under hösten Ekonomi Respektive huvudman skall bära sina kostnader För Norrköpings kommun För landstinget Barbro Vallhagen Samordnare barn och ungdom AnnaCarin Forsmark Projektledare, Wretaprojektet 9

10 Barn-SLAKO LANDSTINGET Gunilla Olofsson Olle Johansson Maja Höjer Rita Berggren Leif Strömberg Anne Johannesson Monica Johansson Monica Peters AnnaCarin Forsmark Barn- och ungdomshabiliteringen Beroendeenheten Beroendeenheten BUP Barnkliniken Kvinnokliniken Barnhälsovården Primärvården Projektledare, Wretaprojektet NORRKÖPINGS KOMMUN Kerstin Hildebrand Södra kommundelskansliet Monica Robach Ingegerd Comstedt Larsinge Axelsson City/Östra kommundelskansliet Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens kansli berednings- och planeringskontoret, grundskola Annelie Hagberg Socialförvaltningen Inger Dahl Harrysson Socialförvaltningen Mia Wiman-Olsson Olle Wärngård Inga-Lill Felizia Barbro Vallhagen produktionskontoret Skolhälsoservice Resurs-EN berednings- och planeringskontoret, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 10