HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD"

Transkript

1 HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

2 HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD är antagen av landstingsfullmäktige och samtliga fullmäktige i de halländska kommunerna under hösten 2002 och våren Fler exemplar av policyn kan beställas via Broschyrbeställningen, tfn eller på Denna broschyr går även att få inläst på band. Ta kontakt med broschyrbeställningen.

3 FÖRORD För barnens bästa Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd får det ofta från flera olika håll, både från sin kommun och landstinget. För att ge bästa möjliga stöd till barn och ungdomar och deras familjer krävs nära samverkan och samordning mellan landstingets och kommunernas verksamheter. Det innebär att verksamheterna har ett gemensamt förhållningssätt, att alla vet vilka resurser som finns inom de olika verksamheterna och framför allt att barnet och ungdomens bästa alltid står i centrum, oavsett organisationsgränser. Med denna länsövergripande policy och riktlinjer för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd vill vi ge ett redskap till alla verksamheter i Halland som arbetar med barn och unga. Dokumentet ska ses som en ram för det fortsatta arbetet för samverkan och samordning. Utifrån policydokumentet ska verksamheterna lokalt ta fram handlingsplaner som ökar de ungas förutsättningar för god hälsa och goda livsvillkor. Det handlar om ett oerhört viktigt arbete för att stärka våra barn och ungdomar vår framtid. För N-gruppen Anne Marie Brodén ordförande Roger Larsson vice ordförande 3

4 INLEDNING INLEDNING N-gruppen har beslutat att ta fram en länsövergripande policy och riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd inom kommunernas och landstingets verksamheter i Halland. Bakgrunden är oron för den ökande ohälsan hos barn och ungdomar som uppmärksammats under senare år, såväl på central nivå i landet som på lokal nivå i länet. Hur barn och ungdomar mår är en viktig samhällsfråga där alla berörda måste samverka för att gemensamt medverka till barns och ungdomars bästa. Många barn och ungdomar har sammansatta problem och svårigheter och därför behov av insatser från olika verksamheter inom kommun och landsting. Samverkan och samordning mellan samtliga berörda verksamheter är en förutsättning för att enskilda barn, ungdomar och deras familjer ska få det stöd och den hjälp de behöver. Målet med dokumentet är att tillse och stödja samverkan och samordning mellan och inom verksamheterna. Samverkan måste bygga på en ömsesidig respekt för de olika verksamheternas specialkompetens och uppdrag. Alla har ansvar för att bidra till att det enskilda barnet och ungdomen får möjlighet till god hälsa och goda livsvillkor. I allt arbete med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd ska familjens kompetens och resurser tas tillvara. När samverkan fungerar kan den generera en utveckling som innebär informationsöverföringar, engagemang och att naturliga relationer främjas. Detta kan generera kompetensutveckling och det kan därför bli naturligare att ta nästa steg till att ställa realistiska krav på varandra och uppnå ett gemensamt förhållningssätt. Den länsövergripande policyn och riktlinjerna är ett ramdokument för samverkan. Målgruppen är alla barn och ungdomar i behov av särskilt stöd oavsett problematik. Fokus i dokumentet ligger på barnens behov sedda ur ett helhets- och hälsofrämjande perspektiv. Dokumentet är avsett att användas för det konkreta arbetet och för fortsatt utveckling av samverkan och samordning på lokal nivå inom alla verksamheter, som arbetar med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. 4

5 INLEDNING VERKSAMHETER SOM BERÖRS: Barnomsorg och skola inklusive elevhälsa Kultur och fritid Socialtjänst Primärvård inklusive mödra- och barnhälsovård och ungdomsmottagningar Barn- och ungdomsmedicin Barnhabilitering Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Vuxenpsykiatri HUR SKA DOKUMENTET ANVÄNDAS? Dokumentet omfattar fem policy med tillhörande riktlinjer. I dokumentet har vissa begrepp använts vilka läsaren kan hitta förklaringar till ett särskilt kapitel Begreppsförklaringar. Dokumentet är framåtblickande och är ett steg i en långsiktig process för att förbättra barns och ungdomars livsvillkor i Halland. Det ställer ökade krav på verksamheterna när det gäller förändrade arbetsformer, samverkan och kompetens. För att klara åtagandena enligt policydokumentet måste huvudmännen gemensamt arbeta fram lokala handlingsplaner. I detta arbete ska alla verksamheter som är berörda delta. Ansvariga för att detta kommer till stånd är verksamhetsansvariga inom kommun och landsting. För att policy och riktlinjer ska få avsedd effekt kommer dokumentet följas upp och utvärderas. En plan för detta arbetet har tagits fram. 5

6 POLICY OCH RIKTLINJER POLICY 1: FN:s konvention om barnets rättigheter, hälsofrämjande synsätt och barnperspektiv POLICY: Varje verksamhet ska arbeta i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnkonventionen ska vara ett ledande dokument och målen i verksamhetsplaner och andra styrdokument ska vara tydligt kopplade till konventionens artiklar. Allt arbete med barn och ungdomar ska utgå från ett hälsofrämjande synsätt där fokus ligger på de faktorer som man vet påverkar individens välbefinnande i positiv riktning. Arbetet ska följa den lokala, regionala och nationella folkhälsoplanen. Allt beslutsfattande som påverkar barn och ungdomars situation ska ha ett tydligt barnperspektiv och det ska framgå hur beslutet kommer att påverka barnet eller ungdomen som enskild person eller grupp. All personal som i sitt arbete möter barn och unga i behov av särskilt stöd ska ha den barnkompetens som fordras för att skapa bra möten. RIKTLINJER: Kommunerna och landstinget ska besluta hur FN:s konvention om barnets rättigheter ska omsättas i praktiskt arbete och följas upp. Anställda, som direkt eller indirekt arbetar med frågor som rör barn och ungdomar, ska ha kunskap om Barnkonventionen och hur den påverkar arbetet. Kontinuerlig utbildning i FN:s konvention om barnets rättigheter och dess innebörd ska erbjudas politiker och personal. För att få ett barnperspektiv på de beslut som påverkar barn och ungdomar i behov av särskilt stöd ska beslut föregås av en barnkonsekvensanalys där man i förväg prövar vilka konsekvenser, såväl positiva som negativa, ett beslut kan få för barnet eller ungdomen som enskild person eller grupp. Barnkonventionens grundprinciper ska vara vägledande i arbetet med analysen. I verksamheter som arbetar med barn och ungdomar ska man definiera vilken barnkompetens som krävs för att utföra arbetet i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter, ett hälsofrämjande synsätt och för de inom verksamheten uppsatta målen. Alla som arbetar i verksamheter som riktar sig till barn och ungdomar måste för att upprätthålla och utveckla sin barnkompetens regelbundet möta barn, ungdomar och deras familjer. 6

7 Allt beslutsfattande som påverkar barn och ungdomars situation ska ha ett tydligt barnperspektiv och det ska framgå 7 hur beslutet kommer att påverka barnet eller ungdomen som enskild person eller grupp.

8 POLICY OCH RIKTLINJER POLICY 2: Samverkan och samordning POLICY: I alla situationer där ett barn är i fokus, ska varje verksamhet göra sitt yttersta för att underlätta samverkan och samordning mellan olika verksamheter och huvudmän för att barnets/ungdomens och deras familjers behov bäst ska tillgodoses. Samverkan och samordning mellan ansvariga verksamheter inom kommunen och landstinget är en förutsättning för att enskilda barn, ungdomar och deras familjer ska få den hjälp och det stöd de behöver. I Halland ska det ske en utveckling som syftar till att verksamheter från kommunerna och landstinget samordnas utifrån barnet och ungdomens bästa. RIKTLINJER: Alla verksamheter ska se över möjligheterna att samverka och samordna arbetet utifrån barnets, ungdomens och familjens bästa. I denna process är det viktigt att analysera var i verksamheten behov av samverkan och samordning finns. Det är också viktigt att inventera de resurser och den kompetens som finns inom varje verksamhet och att avgränsa kompetens- och ansvarsområden. I all samverkan mellan verksamheter ska familjens resurser och sociala nätverk tas tillvara och all samverkan ska utgå från barnets och ungdomens behov och möjligheter. Alla verksamheter har skyldighet att hålla varandra uppdaterade om de förändringar som kan påverka förutsättningarna för samverkan eller samordning. Landstingets och kommunernas verksamheter på lokal nivå ska gemensamt identifiera för vilka grupper det ska finnas regelbunden samverkan. Alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar har ett ansvar för att utveckla samverkansoch samordningsformer utifrån gemensamt identifierade behov, exempelvis familjecentraler, breddad ungdomsmottagning, beroendecentrum och behandlingsverksamhet som innefattar skola, socialtjänst, BUP och fritid. 8

9 Samverkan och samordning mellan ansvariga verksamheter inom kommunen och landstinget är en förutsättning för att enskilda barn, ungdomar och deras familjer ska få den hjälp och det stöd de behöver. 9

10 POLICY OCH RIKTLINJER POLICY 3: Samordnad individuell plan POLICY: När det finns behov av samordning av stödinsatser från olika verksamheter för ett barn eller ungdom, ska en samordnad individuell plan upprättas. Planen ska göras tillsammans och i samförstånd med den unge och föräldrarna. I arbetet med planen ska barnet, ungdomens och familjens behov och kunskaper tas tillvara. I den samordnade individuella planen ska det tydligt framgå vilken verksamhet som ansvarar för de olika insatserna, vem som har det samordnande ansvaret, de gemensamma målen för insatserna och när uppföljning ska ske. En samordnad individuell plan ska också göras för barn och ungdomar som placeras för vård utanför hemmet. RIKTLINJER: Landstingets och kommunernas verksamheter på lokal nivå ska gemensamt utarbeta klara rutiner för arbetet med de samordnade individuella planerna. I rutinerna ska det finnas med en tidplan för när processen ska påbörjas och en skyldighet för de berörda verksamheterna att medverka vid de möten som bestäms. FORTS RIKTLINJER: Inför att en samordnad individuell plan ska upprättas ska samtycke inhämtas dels från vårdnadshavare dels från barnet/ungdomen när det har en sådan mognad att det förstår vad detta innebär. En samordnare ska utses inom någon av de berörda verksamheterna. Samordnaren ska vara en person som den unge och familjen känner förtroende för. Dennes uppgift är att i samråd med barnet/ungdomen och familjen samordna de insatser som kan behövas. Samordnarens uppgift är även att fortlöpande följa upp att insatserna fungerar och att de ger avsett resultat. Den samordnade individuella planen, som ska betraktas som en sekretesshandling, kan bland annat innehålla följande huvudpunkter: Hur barnet eller ungdomen ser på sin situation, målsättning och önskningar. Föräldrarnas mål för den samordnade individuella planen. Familjens sociala nätverk. Insatser och prioriterade behovsområden för barnet eller ungdomen. Ansvarsfördelningen mellan verksamheterna. Tidplan, uppföljning och utvärdering av insatserna. 10

11 När det finns behov av samordning av stödinsatser från olika verksamheter för ett barn eller ungdom, ska en samordnad individuell plan upprättas. 11

12 POLICY OCH RIKTLINJER POLICY 4: Basverksamhet och specialistverksamhet POLICY: Kommunerna och landstinget har ansvaret för verksamheter som arbetar med att stödja och upprätthålla en god hälsa hos alla barn och ungdomar. Såväl kommunerna som landstinget har en skyldighet att tidigt identifiera barn och ungdomar som avviker i sin utveckling. Basverksamheterna är ansvariga för barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd. Då basverksamheterna behöver stöd eller hjälp i arbetet med barnet eller ungdomen finns specialistverksamheterna inom respektive kommun eller landstinget att tillgå. Specialistverksamheterna ska sträva efter att, liksom basverksamheterna, verka där barn och ungdomar befinner sig. Grundläggande är att stödet så långt som möjligt ska ske i vardagsmiljön. Kontakten mellan verksamheterna på basnivå respektive specialistnivå kan vara i form av konsultation, utbildning, gemensamma insatser och/eller att en specialistverksamhet tar över hela eller delar av ansvaret för barnet eller ungdomen. RIKTLINJER: Alla verksamheter ska utveckla arbetsmetoder för tidiga upptäckter och åtgärder för barn och ungdomar som är i riskzonen. Alla barn och ungdomar ska vara kvar i sin uppväxtmiljö och skola så långt som det är bra och möjligt. Verksamheterna ska erbjuda barn och ungdomar insatser av god kvalité. I basverksamheterna ska det finnas yrkeskompetens för att kunna genomföra sociala, medicinska, psykologiska och/eller pedagogiska bedömningar, utredningar och insatser. När ett barn eller ungdom har sådana behov att basnivån inte kan tillgodose behovet ska ett samarbete inledas med specialistverksamheterna. En etablerad samverkan ska finnas mellan basoch specialistnivåerna för att skapa kontinuitet i barns, ungdomars och familjers kontakter med de olika verksamheterna. En sådan samverkan skapar förutsättningar för att stärka kompetensen och utveckla väl fungerande arbetsformer. 12

13 för tidiga upptäckter och åtgärder för barn och ungdomar som är i riskzonen. 13 Alla verksamheter ska utveckla arbetsmetoder

14 POLICY OCH RIKTLINJER POLICY 5: Gemensamt ansvar och kostnadsansvar POLICY: Ett barns eller en ungdoms intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Alla barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Kommunerna och landstinget har ett gemensamt ansvar för detta. Barnets och/eller ungdomens behov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. RIKTLINJER: Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I de fall då lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelse mellan huvudmännen. Verksamheterna ska, i varje enskilt fall, lösa kostnadsfrågan utan oskäligt dröjsmål och utan att den enskilde och/eller dennes familj blir drabbade. Verksamhets- och kostnadsansvar ska lösas lokalt. Ett forum på länsnivå med företrädare för kommun och landsting ska utvecklas som kananlitas när det gäller särskilt svåra principfrågor. Gruppens rekommendationer ska vara vägledande för beslut hos respektive huvudman. De områden som kräver ett förtydligande av ansvar ska identifieras och särskilda riktlinjer för hur sådana frågor ska hanteras ska arbetas fram gemensamt för länet. 14

15 Ett barns eller en ungdoms intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. 15

16 BEGREPPSFÖRKLARINGAR BEGREPPSFÖRKLARINGAR POLICY 1 FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter är ett viktigt instrument i arbetet med de utsatta barnen och ungdomarna. Alla som arbetar med barn och ungdomar har ett särskilt ansvar för att känna till innehållet och den praktiska innebörden av de olika artiklarna i konventionen. Detta för att kunna ge unga kunskap om deras rättigheter på ett bra sätt och för att hänvisa till konventionen som argument vid situationer som handlar om barnens bästa. Barnkonventionen går inte in i detalj på hur den kan användas, men betonar att om barnets intressen kommer i konflikt med föräldrars intressen, så är det i barnets intresse talan ska föras. Barns rätt att komma till tals är en av fyra grundläggande principer i Barnkonventionen. De andra grundläggande principerna är att barnets bästa alltid ska komma i första rummet, barns rätt till ickediskriminering och barns rätt till liv och utveckling. Barnkonventionen har vidare slagit fast att med barn avses varje människa under 18 år. Detta hindrar dock inte att en enskild stat har olika åldersgränser så att barn med stigande ålder successivt kan föras in i vuxenlivet. Konventionen uppmuntrar att barn med stigande ålder och mognad får bestämma mer över sitt liv. I policyn och riktlinjerna har vi valt att inte ange någon övre åldersgräns utan ungdomens behov och mognad måste vara avgörande. Hälsofrämjande synsätt Trots förstärkning av barns rättigheter genom Barnkonventionen har flera rapporter, exempelvis Välfärd vid vägskäl, Det gäller livet och Barnhälsorapporten, larmat om barnen som samhällets förlorare och att den psykiska ohälsan hos barn ökar. Hälsan beror på många olika faktorer. Ett hälsofrämjande synsätt utgår från det friska och de faktorer som man vet påverkar individens välbefinnande i positiv riktning, exempelvis goda sociala nätverk, känsla av sammanhang och möjlighet att förstå och kunna påverka sin livssituation. Hälsofrämjande arbete kan beskrivas som den process som ger människor möjligheter att själva öka kontrollen över de faktorer som bestämmer hälsan. Hälsa är ett begrepp som betonar såväl sociala och personliga resurser som fysisk förmåga. Det gäller i alla sammanhang där man möter barn och ungdomar att vara medveten om vilka faktorer som påverkar hälsan och att arbeta på ett sådant sätt att hälsan förstärks hos den individ vi möter. Ett hälsofrämjande synsätt kan dels vara insatser som är mer generella och dels insatser som är speciellt riktade för att förebygga ohälsa hos barn och unga som är utsatta för risker och påfrestningar i sin dagliga livssituation. I den av kommunerna och landstinget framtagna folkhälsopolicyn för Hallands län är ett av de fem målen Goda uppväxtvillkor. Åtagandet lyder: Kommunerna och landstinget ska aktivt verka för att de halländska barnen och ungdomarna ges bästa möjliga uppväxtvillkor. 16

17 BEGREPPSFÖRKLARINGAR Barnperspektiv För att kunna ha ett barnperspektiv ska man sätta barnet i fokus och i alla beslut som påverkar den unges livssituation noga analysera vilka följder ett beslut kan få för ett enskilt barn eller ungdom eller för barn/ungdomar som grupp. Barnets röst ska höras och barnets intresse ska komma i första rummet. Barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet ska respekteras och det ska finnas vuxna som lyssnar och tar tillvara på det som barnen och ungdomarna säger. Barnkompetens Med barnkompetens menas, förutom formell kompetens, även att inneha förmåga att se, förstå och kunna samtala med barn/ungdomar och deras familjer. I vidare mening innehåller barnkompetens ett stort mått av förtrogenhetskunskap, som erhålls genom erfarenhet, det vill säga genom att arbeta med barn och ungdomar tillräckligt länge och ofta. De barn som är i behov av särskilt stöd behöver människor som kan upptäcka dem. Barnen behöver aktivt sökas upp och barn som far illa behöver skydd. Förutsättningarna för det är vuxna som upptäcker och vuxna som har civilkurage, det vill säga vågar se och tar konsekvenserna av vad de sett. För att få denna helhetssyn krävs att man i sitt arbete regelbundet möter barn, ungdomar och deras familjer. Barnkonsekvensanalys Barnkonventionen ställer krav på att man ska sätta barnens bästa i centrum. Ett verktyg för att på ett konkret sätt omsätta detta krav är att göra barnkonsekvensanalyser inför beslut som berör barn och ungdomar. Detta innebär att man tänker efter före i en strukturerad form samt gör en bedömning av vad som är barnets/ungdomens bästa. Inför varje beslut bör verksamheten så tidigt som möjligt i beslutsprocessen ställa sig frågan om beslutet kommer att få direkta och påtagliga konsekvenser för barn och ungdomar. Barnkonsekvensanalyser handlar i grund och botten om att ställa kritiska frågor, vilket innebär att det är svårt att utforma ett standardmässigt frågebatteri. Formen för en analys måste anpassas utifrån verksamhetens art och det aktuella förslaget eller beslutet. Målet är att den ska vara lätt att förstå för dem som berörs av beslutet. Exempel på frågor som kan ställas i en barnkonsekvensanalys är: Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i första rummet? Innebär beslutet att barns och ungdomars sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter beaktas? Innebär beslutet att barns och ungdomars rätt till en god hälsa och utveckling beaktas? Har barn och ungdomar fått möjlighet att uttrycka sin mening? 17

18 BEGREPPSFÖRKLARINGAR POLICY 2 Samverkan och samordning Det absolut viktigaste när ett barn eller ungdom behöver någon form av stöd är att hans eller hennes behov sätts i centrum och att alla inblandade har en helhetssyn på barnet och dess behov. Samverkan behövs för att alla gemensamma resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att undvika dubbelarbete och att man i samarbete löser tvister kring gränsdragningsfrågor och kompetens. Alla verksamheter som är involverade måste hitta former för att överbrygga att det finns särskilda ansvarsområden och kompetensområden. För att uppnå en helhetssyn på barnet så kan grupper eller nätverk inom och mellan verksamheter bildas exempelvis för barn och ungdomar med funktionshinder, neuropsykiatrisk problematik eller missbruk, för barn och ungdomar till psykiskt sjuka, utvecklingsstörda, missbrukande föräldrar eller familjer där det förekommer våld. Samverkan underlättas också om samarbetet avser samverkan mellan alla nivåer inom varje verksamhet. Att samverka innebär ett lagarbete där företrädare för alla berörda verksamheter deltar och att det finns något konkret att samarbeta kring. När samverkan fungerar kan den generera en utveckling som innebär informationsöverföringar, engagemang och att naturliga relationer främjas. Detta kan generera kompetensutveckling och att det blir naturligare att ta nästa steg att ställa realistiska krav på varandra och uppnå ett gemensamt förhållningssätt. Att samordna verksamheter genom sammanslagning och gemensamma funktioner i syfte att skapa ett gemensamt ansvar för barnets bästa kan ibland vara en bra lösning för att stödja barn, ungdomar och deras familjer. Om detta fungerar kan det ge de bästa förutsättningarna för att utforma en sammansatt och snabb hjälp till barnen och ungdomarna som är i behov av särskilt stöd. För att det ska fungera behöver man precisera vilka behov och problem som kräver samordning. Det är också viktigt att klargöra var i verksamhetsfältet dessa behov finns, att inventera den kompetens som finns inom varje verksamhet och att avgränsa kompetens- och ansvarsområden. Det bör dessutom finnas en tydlig idé om en samordnad politisk/administrativ ledning och finansiering. POLICY 3 Samordnad individuell plan Bristfällig samverkan kan leda till stora konsekvenser för den enskilde individen, särskilt när det gäller långvariga och svåra problemsituationer. Det kan för den enskilde innebära att ett hjälpbehov inte upptäcks och att positiva effekter av stöd- eller behandlingsinsatser inte uppnås. Detta kan leda till frustration och kostnader både för den enskilde och för samhället. Alla verksamheter måste ta ett tydligt och gemensamt ansvar för barnets eller ungdomens väg genom vårdkedjan. Ett sätt kan vara att utnyttja de 18

19 BEGREPPSFÖRKLARINGAR stödfunktioner som finns i lagstiftningen, men också att samla samhällets resurser runt individen i syfte att öka hälsa, livskvalitet och egenförsörjning. Insatserna ska anpassas efter den aktuella situationen. Därigenom tas hänsyn till ändrade behov, barnet/ungdomens och familjens resurser tillvaratas och behov och önskningar tillgodoses. En samordnad individuell plan ska upprättas när mer än en verksamhet eller huvudman är involverad i åtgärder runt ett barn eller ungdom. Den samordnade individuella planen ersätter inte andra lagreglerade planer exempelvis inom LSS, socialtjänsten eller skolan m fl. Både arbetsprocessen och den färdiga planen innebär ökade möjligheter till framförhållning, långsiktighet, uppföljning samt att barnet, ungdomen och familjen vet vem som ansvarar för vad och när insatser och åtgärder ska vara utförda. Att upprätta en samordnad individuell plan innebär en möjlighet för individen att själv ta makt över sitt liv och att verksamheterna stödjer individen i denna utveckling. POLICY 4 Resurserna och kompetensen ska finnas där de bäst behövs och gör mest nytta i det förebyggande och stödjande arbetet bland barn och ungdomar. Så hög kompetens som möjligt, så nära barnen och ungdomarna som möjligt och en bra samverkan på och mellan basnivå/specialistnivå innebär stora positiva effekter för alla barns hälsa. Basnivå Basverksamheter är de verksamheter som når de flesta barn och ungdomar. Exempel på basverksamheter är barnomsorg och skola inklusive elevhälsa, kultur och fritid, socialtjänstens förebyggande insatser, mödra- och barnhälsovård, ungdomsmottagningar och annan primärvård. Specialistnivå Specialistverksamheter är de verksamheter som är riktade till en enskild individ eller grupp. Exempel på specialistverksamheter är socialtjänstens individ och familjeomsorg (IFO), socialtjänstens handikappomsorg, socialtjänstens hem för vård och boende, landstingets barn- och ungdomsmedicin, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatri (BUP), vuxenpsykiatri för äldre ungdomar och statens institutioner för barn och ungdomar (SIS).

20 Grafisk form: Ordagrant i Laholm Bilder: Digital Vision Tryck: Bulls Tryckeri, feb 2003

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 1 FÖRORD För barnens bästa Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd får det ofta från flera olika håll, både från sin kommun

Läs mer

Västbus. reviderade riktlinjer 2012*

Västbus. reviderade riktlinjer 2012* Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan

Läs mer

Västbus reviderade riktlinjer 2012*

Västbus reviderade riktlinjer 2012* Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik *Ersätter

Läs mer

B U S. Samverkansöverenskommelse för Bromma Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget

B U S. Samverkansöverenskommelse för Bromma Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget ABCDE Bromma stadsdelsförvaltning B U S Samverkansöverenskommelse för Bromma 2006 11 01 2008 12 31 Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget Bakgrund och syfte Kommunerna

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Uppdrag lämnat oktober 2010 från Samrådsorganet

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA I N ORRBOTTTEN

SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA I N ORRBOTTTEN ORRBUS SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA I N ORRBOTTTEN NORRBUS 2 Samarbete och delaktighet det är nycklar för att nå framgångsrika lösningar Vägledande för samverkan kring enskilda barn och unga med sammansatta

Läs mer

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL asa.ernestam@skl.se PSYNK 2012 2014 www.skl.se/psynk BUP Ungdomsverksamhet FriGdsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE

LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE Dokumenttyp: Rutin/Instruktion Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Barn och utbildningsnämnden Dokumentansvarig: Verksamhetschef Barn och elevhälsan Line Uski Torpe Gäller från: 2017-05 Diarienr: BUN 2017.48/690

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 13.00 Information om SIP Kaffe forts. info SIP Workshop Återsamling 16.30 Avslut Bakgrund, sammanhang Lag om överenskommelse

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2015-03-17 AMN-2015-0185 Arbetsmarknadsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd

Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisionsrapport* Samverkan kring barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Revisorerna i kommunerna och landstinget i Halland i samverkan Del 1, sammanfattad rapport hela länet Februari 2008 Helena Bengtsson

Läs mer

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,

Läs mer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 171-1526/2016 Sida 1 (7) 2017-06-16 Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen inflytande i

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Överenskommelse om samarbete mellan VGR och kommunerna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Vad betyder den i

Överenskommelse om samarbete mellan VGR och kommunerna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Vad betyder den i Överenskommelse om samarbete mellan VGR och kommunerna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Vad betyder den i praktiken? Bakgrund Överenskommelsen är ett underavtal

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-08-31 Handläggare Annelie Sjöberg Tfn: 08-508 25 008 Till Socialnämnden 2017-09-19 Program för barnets

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,

Läs mer

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Ny förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Ny förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2016-02-23 AMN-2015-0185 Tuomo Niemelä Rev 2016-03-08 Arbetsmarknadsnämnden Ny förlängning av avtal avseende samverkan till stöd

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län OMSORGSFÖRVALTNIGNEN Handläggare Folkesson Thomas (OMF) Hedberg Jenny (OMF) Datum 2015-03-13 Diarienummer OSN-2015-0155 Omsorgsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun 2019-2020 Inledning Orsa ska vara en plats som barn och unga upplever som lyhörd, inkluderande och öppen under sin uppväxt, likväl som en plats som känns

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar?

Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar? Samverkan kring utsatta barn och ungdomar Framgångsfaktorer och hinder?... Och vad är politikernas ansvar? Staffan Johansson 2012-02-08 Varför detta fokus på samverkan inom vård och omsorg? Antalet människor

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland 2 200 Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12 Överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6) Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-05 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan landstinget och kommunerna i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan landstinget och kommunerna i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan landstinget och kommunerna i Gävleborg Programförklaring Hur barn och ungdomar mår är en viktig samhällsfråga då samtliga medborgare i

Läs mer

psykisk/psykiatrisk och social problematik

psykisk/psykiatrisk och social problematik Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars

Läs mer

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Stockholms stad program för stöd till anhöriga 159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan Region Gävleborg och kommunerna i Gävleborgs län

Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan Region Gävleborg och kommunerna i Gävleborgs län Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan Region Gävleborg och kommunerna i Gävleborgs län 2011-03-18 Rev. 2016-06-17 Bilden på framsidan är inköpt med rättigheter av FoU Välfärd

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2015-10-28 Temagrupp Barn och Unga www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra

Läs mer

Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar

Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar 2012-09-12 Samarbetsavtal Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommun genom liktydande bestämmelser i HSL (8 a ) och SoL (5 kap

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen

Utgångspunkt för den lokala överenskommelsen Lokal överenskommelse om samarbete mellan X kommun och xx närhälsa och yy privat vårdgivare samt Specialistsjukvården i Västra Götalandsregionen, kring Barn och unga för psykisk hälsa Utgångspunkt för

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Samordnade insatser för barn och unga

Samordnade insatser för barn och unga Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att

Läs mer

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Förvaltningsnamn Avsändare Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Utfärdat av Hälso- och sjukvården och kommunernas socialtjänst

Läs mer

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala.

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27. www.uppsala. A b c Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt 1999-09-27 www.uppsala.se Förord Konventionen om barnets rättigheter sätter barnets behov

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program Hälsa Sjukvård Tandvård Policy Handikappolitiskt program 2008-2011 Syftet med ett särskilt handikappolitiskt program i landstinget är att tydliggöra kopplingen mellan landstingets övergripande mål och

Läs mer

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund Lyckas med SIP-mötet - Samordnad individuell plan Vilka är vi? Anette Ståhl Socionom Kurator Barnsamordnare Handledare Psykiatri Sydväst Stockholms läns landsting Fanny Eklund Socionom SIP-samordnare Kungsholmen

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.

Läs mer

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa

Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Västbus Samverkan för barn och ungas bästa Regionalt övergripande riktlinje som gäller samtliga 49 kommuner och regionen. Reglerar samverkan kring barn och unga med psykisk/psykiatrisk och social problematik.

Läs mer