Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar"

Ida Sundberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar ing-marie.wieselgren@skl.se

2 Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver?

3 Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället

7 % av männen och 10 % av kvinnorna 18 till 24 år hade någon form av

7 Socialstyrelsen: Barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under och 2000-talet, data från 2011 visar på en fortsatt ökning. 7 % av männen och 10 % av kvinnorna 18 till 24 år hade någon form av kontakt med psykiatrisk öppeneller slutenvård, eller använde psykofarmaka.

8 Vårdkonsumtionen för psykiatriska tillstånd ökat kraftigt bland barn och ungdomar under många år BUP träffar årligen 2-10% av barnen

13 Barnet Miljön/Samhället Diagnos Anpassning av samhället

14 Några Specialist En del Första linjen Alla Generella insatser

16 Ett litet problem eller ett stort

17 Viktigt för resten av livet

18 När han eller hon vågar sig ut, är beredd att visa sin sårbarhet måste vi finnas där

19 Vår gemensamma uppgift: Att möta alla barn och ungdomar på ett bra sätt. Hur vet ni att ni gör det?

20 Tidiga insatser : Tidigt i livet + Tidigt i processen

21 Tillgänglighet till bra insatser i rätt tid med bra resultat Bra insatser hela vägen

22 Tillgänglighet till bra insatser i rätt tid med bra resultat Kontakt Besök första linjen Första besök spec Vårdplan Utredning Vårdplan Behandling Avslutning Bra insatser hela vägen

23 Tillgänglighet till bra insatser i rätt tid med bra resultat Kontakt Men hur lång tid tog det att få komma till rätt verksamhet? Besök hos rätt verksamhet Bra insatser hela vägen

24 Tillgänglighet till vad Var ska vi mäta? Tillgänglighet till: start på insatser alla delar i vård/insats processen högkvalitativa insatser uppskattad hjälp bra resultat nu och sedan

26 1. Alla barn ska växa tryggt i mammas mage - mödrahälsovården (MVC) ger anpassat stöd och identifierar föräldrar med behov av extra insatser, beroende på social utsatthet, missbruk, sjukdom eller kognitiva svårigheter - vid behov av fortsatt stöd hjälper MVC till att förmedla kontakt och information

27 Stöd till blivande o nyblivna föräldrar: Edinburgh-metoden kombinerat med stödsamtal förväntas ge symptomlättnader vid lindriga till moderata depressioner. Morell et al (2009) Tidiga insatser för sårbara och utsatta barn i åldern 0 3 år och deras föräldrar (inklusive gravida mödrar). Forskningsöversikt från Det Nationale Forskningscenter for Velfærd, 2011 Riktade insatser till gravida kvinnor med problem Nordens välfärdscenter

28 2. Alla barn ska ha kompetenta föräldrar - barnhälsovården (BVC) gör hembesök till alla nyfödda, erbjuder en allmän och vid behov anpassad föräldrautbildning till alla föräldrar - kommunen i samarbete med föreningslivet erbjuder allmänna föräldrautbildningar i förskola, skola och för tonårsföräldrar - socialtjänsten erbjuder föräldrastöd, i grupp eller individuellt, till föräldrar med extra behov på grund av egen utsatthet eller speciella förhållanden för barnet - hälso- och sjukvården ger föräldrastöd till föräldrar med barn som har en sjukdom eller funktionsnedsättning och stödet är anpassat efter barns och föräldrars behov

29 Olika typ av föräldrastöd Några Svåra problem En del Problem Alla Generella insatser

31 Föräldrastödsprogram: Ex något föräldrastödsprogram som har stöd i forskning, till exempel PMTO, Parent Management Training Oregonmodellen, De otroliga åren eller KOMET. Måste anpassas ex på olika språk Tidiga insatser Nordens välfärdscenter

32 Tidlig innsats for barn i risiko TIBIR Programmet bygger på erfaringer fra implementeringen av behandlingsmodellen PMTO, det skoleomfattende programmet PALS samt prosjektet «Lokalt samarbeid om barns sosiale utvikling og tilpasning». De seks intervensjonene i TIBIR Kartlegging Foreldrerådgivning Foreldrerådgivning i gruppe Konsultasjon Sosial ferdighetstrening PMTO-behandling

33 Nationell jämförelsestudie av föräldrastödsprogrammen Cope, Komet, Connect och De otroliga åren samt en självhjälpsbok om föräldrastöd. Har effekt på barn och föräldrar. Kostnadseffektivt Socialstyrelsen 2015

34 Förberedelse för skolan Skolförberedande program där målgruppen är barn mellan 5 och 6 år, som ännu inte börjat i skolan, och deras föräldrar. Programmet erbjuds familjer som kan ha särskild nytta av att vara förberedda inför de utmaningar som väntar vid skolstarten. HippHopp och utvärderingen på

35 3. Alla barn ska nå målen i skolan - alla kommuner ska förvänta sig goda skolresultat för alla barn och erbjuda utbildningsinsatser, elevhälsovård och socialt stöd som möjliggör detta - förskola och skola ger alla barn förutsättningar att utveckla ett rikt ordförråd och lära sig läsa och skriva, kompenserar för olikheter i hemmiljö och identifierar tidigt barn som behöver extra stöd. - alla skolhuvudmän uppmärksammar och har strategier för att minska frånvaro - alla barn ska ha tillgång till en högkvalitativ skola oavsett bostadsort och föräldrarnas möjlighet att välja.

36 Allas ansvar: Skolkommission - vad blir det? Tidiga insatser för dem som riskerar att inte klara målen: Uppföljningen visar att bara 55 procent av de barn som var placerade under hela årskurs nio uppnådde gymnasiebehörighet (88 procent bland övriga). Med utländskbakgrund bara 39 procent.

38 4. Alla barn ska känna sig välkomna och trygga - alla former av kränkande behandling ska motverkas intensivt och effektivt i skolan, på fritiden, på nätet och i hemmet - alla barn ska veta vart de kan vända sig om de känner sig utsatta eller blir illa behandlade och ha tillgång till ansvariga vuxna som verkligen agerar i skola och förskola, på ungdomsmottagningar, socialtjänst och hälso- och sjukvård - extra och lättillgängligt stöd ska finnas för alla barn som har föräldrar i någon form av kris

40 Låg status under skoltiden: Ökad risk för diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa, självmordsförsök samt alkohol- och drogmissbruk. Alla elever som gick i klasser med en ojämlik fördelning av status hade överlag sämre hälsa i vuxen ålder oavsett om de hade haft låg eller hög status i klassen. Chess

41 5. Alla barn ska veta sina rättigheter - det ska finnas lättillgänglig information på nätet om allt som barn behöver veta. Den ska vara översatt på olika språk och tillgänglig för den som inte kan läsa eller har en funktionsnedsättning - förskola, skola och barn- och ungdomsprogram på TV ska visa barnen var informationen finns

43 6. Alla barn ska få hjälp att ta hand om sin kropp och hjärna - föräldrar, barn- och ungdomshälsovård, elevhälsa och tandvård ska lära ut hur barn ska äta, sova, motionera och ordna sin vardag för att främja hälsa - särskilt mycket kunskap och stöd ska förmedlas kring hur vi skyddar hjärnan för överbelastning och stress

44 Samhället hjärnan och kroppen + =

45 7. Alla barn ska ha möjlighet att komma ut i arbetslivet - alla ungdomar ska få en kompetent studie- och yrkesvägledning - alla ska få pröva arbetslivet genom bra prao, sommarjobb och extra introduktions-program för ungdomar med särskilda behov

47 8. Alla barn ska känna hopp inför framtiden - alla barn ska kunna lita på att svenska välfärdssystemet fungerar väl; att det finns bra skola, trygg socialtjänst, lättillgänglig, god och säker hälso- och sjukvård - ungdomar ska garanteras arbete

48 9. Alla barn ska ha tillgång till råd, stöd och behandling när de mår dåligt - en barn- och ungdomshälsa för alla åldrar som snabbt kan bedöma, utreda och behandla lindrigare tillstånd och identifiera och slussa vidare när specialistvård behövs - telefonrådgivning och chatt på nätet - egenvård på nätet

54 The 1970 British Cohort Study, att ju högre antal riskfaktorer ett barn har vid 5 års ålder, desto större var risken att utveckla problem i ungdomsåren Med forskning som stöd kan man alltså hävda att professionella bör använda strukturerade instrument som verktyg för att bedöma riskoch skyddande faktorer hos barn och deras föräldrar.

56 Ett gemensamt krafttag! Kommuner, Landsting och Staten En långsiktig strategisk plan med ett tydligt gemensamt mål!

57 Varför blir det så svårt ibland??? Konkurens om resurser Slippa kostnader eller Skilda synsätt

58 Psykisk hälsa tillsammans fixar vi det! Kultur Fritid Hälso- och sjukvård Arbete Socialtjänst Förskola skola Familj Vänner- Samhälle

60 Kommer det här att gå? Ja det ska gå!

Relevanta dokument

Psynkronisering S Y K I S K

Psynkronisering S Y K I S K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofrämjande ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk