Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Transkript

1 Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

2

3

4 Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden ,2 Piteå ,1 Gällivare ,7 Kalix ,8

5 Antal barn och unga 0 17 år i Norrbotten år 2003 och 2013 År Antal barn/unga 0-17 år Minskning (14 %)

6 Totala antalet patienter på BUP i NLL 2003 och 2013 År Ökning Totalt antal pat (33 %)

7 Antal tonåringar (13-17 år) i NLL och antalet som varit på BUP år 2013 Fördelat per upptagningsområde Antal barn och Antal barn och ungdomar år i ungdomar på BUP i Norrbotten år 2013 NLL år 2013 Procentuell andel som sökt BUP Luleå-Boden Gällivare Piteå Kalix Totalt

8 Vårdtillfällen och vårdtider avd HSL LPT VTF Vdg Perm

9 Verksamheter i länet NLL-alla orter MBHV/BVC Ungdomsmottagning Barnmottagning BUP Barnhabilitering NLL Gällivare sjukhus Barnmedicinsk avdelning NLL-Sunderby sjukhus Barnmedicinsk avdelning Barnpsykiatrisk avdelning NEP-enhet Samverkan Familjecentraler i Kalix, Haparanda

10 Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar Hur kan vi förstå? Vad kan vi göra?

11 Psykisk hälsa handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro som meningsfull, att de kan använda sina resurser väl, att de kan vara delaktiga i samhället och att de har förmåga att hantera livets vanliga motgångar.

12 Vad är psykisk hälsa? Att kunna älska goda relationer till föräldrar och kompisar Att kunna arbeta klara skolan Att kunna leka, koppla av Ohälsa Problem för sig själv eller andra Nedsatt fungerande i vardagen

13 Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5 har magont ¼ haft psykisk störning under uppväxt 1/10 har pågående psykisk störning

14 Trender i tiden ÖKNING Antalet barn och unga med mild-måttlig störning som söker psykiatrisk hjälp ökar stadigt Andelen ungdomar som känner ängslan, oro och nedstämdhet har ökat ADHD är mera känt och hindrar mer idag = fler söker OFÖRÄNDRAT Ingen motsvarande ökning av barn- och ungdomar med svårare depression, ångestsyndrom eller ADHD

15 Epidemiologi frekvens emotionella störningar Depressioner (6%) 1% förskolebarn, 2% skolbarn, 6% tonåringar av 16-åringar har 10% ngn gång haft en depression 5% av 16-åringar har gjort ett självmordsförsök Aktuella självmordsplaner finns hos 6% Ångestsyndrom (10%) separationsångest hos 4% av 7-9-åringar generaliserad ångest (GAD) hos 4% av tonåringar tvångssyndrom hos 1-2% social fobi 1%

16 Självmord 1500 självmord/år i Sverige, ca 11% (170) av dem är i åldern år ( 2008) Antalet självmord hos unga i åldern ökar pojkar flickor Totalt

17 Epidemiologi frekvens av ADHD o beteendestörningar Uppmärksamhetsstörning (ADHD) hos 3-6% Trotssyndrom hos 2-4 % uppförandestörning hos 2 (-10?)%

18 Lätt/möjligt sjuk Enkel behandling Säkert sjuk Svårare att behandla Sjuk eller frisk? Diagnos eller INTE? Psykiska funktioner är normalfördelade Krav för diagnos är funktionsnedsättning skola hemma kamrater fritid Moderna livet ställer högre krav på kognitiva funktioner och social anpassning Ökad öppenhet att söka hjälp för psykiatri

19 Hur kan vi förstå

20 Inga enkla orsak-verkan samband! Tid Familje- Band klimat till Andra vuxna förälder Livshändelse Utlösande faktor Andra svårigheter Medfödd sårbarhet Tankar om sig själv Depression Andra vuxna Kompisar Omgivnin g-faktorer Eventuella andra sjukdomar skyddsfaktorer Psykisk hälsa

21 Viktiga faktorer Utveckling/mognad Spädbarn/förskoleåldern tonåren Risk/skyddsfaktorer Hos barnet Hos föräldrar I miljön

22 Viktiga faktorer Spädbarns/förskoleperioden Trygg anknytning viktigaste skyddsfaktor Skydda barnet mot faror Uppmärksamma barnets behov och prioritera dem framför sina egna Samarbeta med barnet Stödja barnets behov av utforskande Vara förutsägbar i sina reaktioner

23 Viktiga faktorer Skolåldern Mognad Goda skolresultat Tonåren Kritisk period för fastställande av långsiktiga mönster av anpassning ( på många sätt liknande de första 4 åren av livet)

24 Faktorer kopplat till barnet Personlighetsfaktorer låg självkänsla bristande självtillit interpersonellt beroende inlärd hjälplöshet ängslighet, oro, perfektionism

25 Individuella riskfaktorer Bristande språklig förmåga med svårigheter att sätta ord på tankar och känslor. Inlärningssvårigheter, framför allt läs- och skrivsvårigheter. Bristande självkontroll med en låg tolerans för frustrationer. Bristande social kompetens, svårt att få och behålla vänner. Bristande självförtroende och en negativ självuppfattning. (Hänger ofta ihop med depressiva känslor som en följd av tidigare misslyckanden.)

26 Temperament Negativ affektivitet, d vs personen har lätt för att uppleva hög grad av negativa känslor och svårigheter att reglera dem, och lätt att klandra sig själv, Svårigheter att uppskatta livets glädjeämnen.

27 Skyddsfaktorer Stödjande och samarbetande föräldrar. Ett stabilt humör. Begåvning utan några kognitiva svårigheter. Förmågan att fungera socialt med jämnåriga och vuxna. Öppenhet med att söka hjälp, be om råd och våga pröva andras lösningar. om det behövs. Stöd från föräldrar och andra vuxna.

28 Faktorer relaterade till föräldern Den viktigaste riskfaktorn för att utveckla depression är depression hos modern under de viktiga barndomsåren upp till 10 års ålder. Depression hos modern ökar risken för bristande trygghet och oförutsägbart bemötande

29 Andra föräldrafaktorer Psykisk sjukdom hos föräldrarna Distans och bristande engagemang hos föräldern Kritiskt negativ attityd Ineffektivt föräldraskap Försummelse, misshandel, sexuella övergrepp

30 Andra faktorer Familjefaktorer Långvarig konflikt mellan föräldrarna Negativt emotionellt klimat präglat av kritik och fientlighet i familjen Omgivningsfaktorer: Socioekonomisk stress Stress relaterat till skolarbete Kamratfaktorer Sociala medier

31 Vad kan vi göra

32 Insatser på olika nivåer Generell nivå- alla behöver en bra familj, en bra skola Första linjens nivå 20-30% behöver särskilt stöd på skolan, inom första linjens sjukvård, socialtjänsten Specialist nivå 2-3% behöver omfattande insatser

33 Spädbarns- och förskoleåldern MBHV/BVC stöd till gravida med psykisk ohälsa, rutiner att upptäcka depression hos nyförlösta mammor, upptäcka avvikelser i utvecklingen, följa BVC kontroller Samverka med förskolan för att upptäcka barn som inte mår bra Språktest, tillgång till logoped

34 Skolåldern Välfungerande skola, anpassad till allas behov Forskning visar på ett samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark skyddsfaktor. Skolmisslyckande ökar risken för psykisk ohälsa samtidigt som psykisk ohälsa har en negativ påverkan på skolresultaten. Skolan kan vara hälsofara

35 NLL Psykosocial kompetens(psykologer, socionomer) inom första linjen/primärvården, ungdomsmottagningar Föräldrastöd, föräldrautbildningar Korta väntetider till specialistvården Tydlig vårdkedja/process för neuropsykiatriska utredningar Samverka med skola och socialtjänst!

36 Barn-och ungdomspsykiatrin i Norrbotten 1992 PBU 2012 BUP

37 Nya patientgrupper ADHD, autism Bipolär sjukdom, psykoser Missbruk Asylsökande Apatiska barn Ensamkommande ungdomar

38 Uppdrag Specialist nivå Likvärdig vård Förstärkt vårdgaranti 30 dagar till första besök 30 dagar till påbörjad behandling eller utredning

39 Utmaningar Samverkan Rekrytering, kompetensförsörjning Mäta, följa upp, utvärdera Vårdprogram

40 Utvecklingsbehov BUPs förändrade uppdrag Nya diagnoser, nya behandlingsmetoder Diagnossättning Missbruk vems uppdrag Prestationskrav Vårdgaranti Vårdplan SIP Samverkan skola, socialtjänst, primärvård, vuxenpsykiatri. NORRBUS, HÖK Administration, journalskrivning

41 Psykisk hälsa- vård på rätt nivå Högspec Specialist BUP Första linjens vård Tidiga insatser, riskgrupper Hälsoarbete, primärprevention