Barn med psykisk ohälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn med psykisk ohälsa"

Transkript

1 Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint

2 Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa

3 Spektrum: Hälsa - Ohälsa - Sjukdom Hälsa Lindrig ohälsa Allvarlig ohälsa Sjukdom Psykiska symtom

4 Psykisk ohälsa och sjukdom Psykisk ohälsa är psykiska symtom som ger subjektivt lidande, men som inte är så uttalade att de överensstämmer med en psykiatrisk diagnos Psykisk sjukdom är psykiska symtom som är så uttalade att de leder till lidande och funktionsförlust och överensstämmer med uppsatta kriterier i gängse klassifikationssystem (ICD-10 och DSM-IV) för en psykiatrisk diagnos

5 När är upplevelser onormala eller sjuka? Psykologi eller psykiatri?

6 Normalt / Onormalt Onormal jämfört med sig själv: Realnorm Onormal jämfört med de flesta andra (jämfört med en statistisk normalgrupp): Statistisk norm Onormal jämfört med förväntat vid en viss ålder (jämfört med normal utveckling): Utvecklingsnorm

7 Sjukdom: symtom med funktionsförlust & lidande Symtom Lidande Funktionsförlust

8 Barnpsykdiagnos med eller utan krav på funktionsförlust, (n=2762) % Simonoff et al, ,3% 14,2% Diagnos utan funktionskriterie Diagnos med funktionskriterie

9 Diagnoser - nödvändiga? Valida (meningsfulla) Reliabla (tillförlitliga) Kopplade till kunskap om effektiv behandling (evidens)

10 Hur går det för barnpsykiatriska patienter då de blir vuxna? Hög dödlighet Hög sjuklighet, psykisk och fysisk Dålig anpassning och funktion Kjelsberg, (n=1000) dechateau, (n=2300) Thomsen, (n=546)

11 När debuterar psykisk sjukdom? Tidigt, i % före 25 års ålder!

12 Förekomst av barnpsykiatriska syndrom i olika åldrar SED= Serious Emotional Disturbance Costello, E. J. et al. Arch Gen Psychiatry 2003;60:

13 Spelar det någon roll när man blir psykiskt sjuk? Ju tidigare insjuknande ju komplexare symtombild

14 Spelar det någon roll om symtomen finns under lång tid eller inte? Ju längre tid med symtom ju större risk för fortsatt sjukdom och för låg funktion!

15 Riskfyllt med komplexa problem, som debuterar tidigt och finns under lång tid! Sourander et al 2007 Finsk befolkningsundersökning Kombinationen av uppförandestörning och depression/ångest hos pojkar vid 8år ålder Ledde ofta till fortsatt sjuklighet och/eller kriminalitet (62%) Utgjorde 4% av den manliga befolkningen som stod för 26% av alla brott

16 Varför blir man psykiskt sjuk? Risk- och skyddsfaktorer Interaktion mellan arv och miljö Stress-sårbarhetsmodellen

17 Arv och miljö interagerar! Aggressiva beteenden hos adopterade barn Antal aggressiva symtom (avvikelser från medelvärdet) 3,5 3 ASP=Antisocial personlighetsstörning 2,5 2 1,5 ASP förälder Frisk förälder 1 0,5 0-1,5-0,5 0,5 1,5 2,5 3,5 (Cadoret et al, 1995) Antalet sociala riskfaktorer i adoptivhemmet (avvikelser från medelvärdet)

18 Ärftlig sårbarhet för depression interagerar med svåra livshändelser Caspi et al. Science Vol 301, 2003 Prospektiv, longitudinell studie (man följer barn under många år) (n=1037, 3-26 år) Promotorregionen vid genen som kodar för serotonintransportören Kort region-sämre förmåga (k) Lång region-bättre förmåga (l) Maltreatment, 3-11 års ålder Sannolikhet för depressiv episod 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Ingen Trolig Säker Maltreatment l/l l/k k/k

19 Prediktion vs. prognos Prediktion; är en förutsägelse för en grupp Prognos; är en förutsägelse för en individ På individnivå finns inga linjära samband mellan riskfaktorer och utfall Trots att man tillhör en riskgrupp, t.ex. att man är barn till missbrukande föräldrar, kan man vara välanpassad med god psykisk hälsa. Risk och skyddsfaktorer interagerar på ett komplext sätt.

20 Minst hälften söker ingen hjälp över huvudtaget! 2/3-delar av de som söker hjälp gör det inte inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin Barnen finns i förskolan och skolan och besöker den primära hälso- och sjukvården

21 Vi måste ha metoder för upptäckt där barnen finns! Vi måste också ha förebyggande metoder och metoder för åtgärd där barnen finns!

22 Att hjälpa prevention! drabbade Indikerad Selektiv riskgrupper Universell alla

23 Vi måste samverka i val av metoder, så att en insats bygger på en tidigare! Vi måste bli metodmedvetna!

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Ledsna barn Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst och

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Uppförandestörning Trotssyndrom -aggressiva beteendestörningar. Mia Ramklint

Uppförandestörning Trotssyndrom -aggressiva beteendestörningar. Mia Ramklint Uppförandestörning Trotssyndrom -aggressiva beteendestörningar Mia Ramklint Jimmy, 6 år Jimmy, 6 år, bor med sin mamma, styvpappa, två äldre halvbröder och en yngre halvbror. Mamma arbetar på varuhus och

Läs mer

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser

Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser Seminariet innehåll: Presentation av Fältgruppens verksamhet Presentation av Beroendecentrum ungs verksamhet Fallbeskrivning Frågestund

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING. STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING therese.astrom@sbu.se SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade

Läs mer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare. Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

ANTD-förebyggande arbete

ANTD-förebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Jenny Neikell och Annie Stråhlén Länssamordnare för alkohol-, narkotikaoch tobaksförebyggande arbete ANTD-förebyggande arbete Nationella mål inom ANTD Alkohol (2006-10) Narkotika

Läs mer

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS 4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS Begreppsdefinitioner Tillfrisknande, återfall, mortalitet Prognostiska faktorer du var fri fri och lycklig visste ingenting om mörker visste ingenting om demoner du älskade

Läs mer

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv

Läs mer

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel 181206 Ensamkommande flyktingbarn Heterogen grupp, begreppet problematiskt Högre sysselsättning än barn som kommer med familj Fler trauma än flyktingbarn

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet kristina.alexanderson@ki.se www.ki.se/cns/forsakringsmedicin Sjukfrånvaro

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse

Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse 2011-2012 CEPI December 2012 SAMMANFATTNING De följande tabellerna visar en jämförelse mellan 2011 och 2012 vad gäller chefers med personalansvar

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri

Läs mer

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL,

Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, 2014-2016 Ulrika Stefansson, Utredare ulrika.stefansson@rjl.se Dennis Nordvall, Data Scientist dennis.nordvall@rjl.se Interaktiv karta Akuten och differens

Läs mer

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 40% av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom 10% av barnen

Läs mer

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Psykiatriska patienter i NordDRG Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Grundprinciperna i DRG Analysmetod för casemix Medicinsk och ekonomisk spektrum av behandlade

Läs mer

Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan

Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan 2018-08-14 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr SOCN 2018/88 Socialnämnden Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan Förslag till beslut 1. Socialnämnden tar del av informationen i utvärderingsrapporten.

Läs mer

Spelproblem och spelberoende hos ungdomar samband med omgivningsfaktorer och riskbeteende Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum

Spelproblem och spelberoende hos ungdomar samband med omgivningsfaktorer och riskbeteende Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Spelproblem och spelberoende hos ungdomar samband med omgivningsfaktorer och riskbeteende Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Spelberoende i Sverige några

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande

Psynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste samhällsfrågor

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 SSK 07 och ssk06 3 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende 2010-10-26 Mats Persson 1 Hälso- och sjukvårdslagen Lagen om rättspsykiatrisk vård Patientsäkerhetslagen 2010-10-26 Mats Persson 2

Läs mer

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38

Läs mer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsofrämjande arbete på BVC Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt. SAMSJUKLIGHET Vad menas med samsjuklighet? 1 Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt. 2 1 Några exempel på samsjuklighet: Psykisk ohälsa och

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer