The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

Transkript

1 Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga kroppsliga symtom. Vid låg förmåga att hantera mentala besvär, ser man ett ökat antal kroppsliga symtom. Denna koppling styrs av förekomst av ångest och depression. Bakgrund Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en mag-tarmsjukdom som drabbar 8-2% av befolkningen världen över.[] Grundbesvären är smärta och/eller obehag i magen, samt stört avföringsmönster.[4] Även psykosociala komponenter, såsom ångest och depression, återfinns.[, 5] Sjukdomens bakomliggande orsaker är idag inte helt kända, men det tros vara en komplex mosaik av faktorer. Copingresurser är en individs egna förmågor att hantera aspekter i livet och kan delas i undergrupper: kognitiv, social, emotionell, spirituell samt fysisk, vilka man vara olika bra på att hantera.[10] Tidigare studier indikerar att bristande copingresurser har inverkan vid IBS.[6-9] Somatisering refererar till mängden fysiska symtom som upplevs. Ju högre somatiseringsgrad, desto större tendens till att uppleva fysiska symtom.[11, 12] Sambandet mellan individens copingresurser och de upplevda mag-tarmsymtomen samt somatiseringsgrad, är inte klarlagda. 5

2 Studien Studien visar att fysisk coping är direkt kopplad till mag-tarmsymtomens svårighetsgrad och somatiseringsgrad. Effekt från copingförmågan påverkas dock delvis av de psykosociala elementen ångest och depression. Det går även att påvisa att psykisk coping är kopplad till somatisering. Denna effekt är dock helt styrd av de ovan nämnda psykosociala elementen. Data från 216 patienter med IBS insamlades genom validerade enkäter. Enkäterna värderade patienternas copingresurser, mag-tarmsymtom, övriga somatiska (kroppsliga) symtom, förekomst av ångest och depression samt somatiseringsgrad. Datan analyserades med hjälp av statistiska metoder, för att se sambanden mellan copingresurser och mag-tarmsymtomnivå samt mellan copingresurser och somatisering. Faktorer som kan påverka dessa samband värderades. Undergrupperna av copingresurser minskades med hjälp av faktoranalys till tre faktorer; psykisk, spirituell och fysisk coping. Psykisk coping (Innefattande kognitiv, social och emotionell coping) Spirituell coping (Coping kopplad till andlighet och tro) Fig. 1: Faktorer med copingresurser efter faktoranalys Samband mellan de tre faktorerna och svårighetsgraden av mag-tarmsymtom respektive sambandet mellan faktorerna och somatiseringsgrad utreddes därefter genom bivariat sambandsanalys. En bivariat sambandsanalys påvisar eventuella samband mellan respektive

3 faktor och symtomgrad/somatiseringsgrad. För att se hur psykosociala komponenter spelar in, var ångest och depression med i analysen. 6 Analysen visade att fysisk coping har samband till mag-tarmsymtomens svårighetsgrad samt till somatiseringsgrad. Psykisk coping visade samband med somatiseringsgrad. De tre copingfaktorerna har även samband till generell och mag-tarmspecifik ångest samt till depression. Mag-tarmsymtom Somatisering Depression Mag-tarmspecifik ångest Psykisk coping Spirituell coping Fig. 14: Samband mellan copingfaktorer och symtom, somatisering samt psykosociala element Vidare analyser gjordes genom General Linear Models samt mediatortest, för att se om sambanden var påverkade av psykosociala komponenter.

4 Sambandet mellan fysisk coping och svårighetsgrad av mag-tarmsymtom är direkt. Dock påverkas sambandet delvis av generell ångest samt mag-tarmspecifik ångest. Z = 2,9, p=0,017 Svårighetsgrad av mag-tarmsymtom Mag-tarmspecifik ångest Z = 2,64, p=0,008 Fig. 15: Lägre fysisk copingförmåga ger svårare mag-tarmsymtom 7 och somatiseringsgrad har ett direkt samband, delvis påverkat av generell ångest, depression samt mag-tarmspecifik ångest. Depression Z = 2,50, p = 0,012 Z =,, p = 0,0008 Somatiseringsgrad Mag-tarmspecifik ångest

5 Z = 2,48, p=0,01 Fig. 16: Låg fysisk copingförmåga ger fler somatiska symtom Sambandet mellan psykisk coping och somatiseringsgrad är helt styrt av förekomst av generell ångest och depression, och delvis av förekomst av mag-tarmspecifik ångest. Psykisk coping Depression Mag-tarmspecifik ångest Z =,78, p=0,0001 Z = 5,6, p < 0,0001 Z = 2,7, p = 0,006 Somatiseringsgrad Fig. 17: Låg psykisk copingförmåga ger fler somatiska symtom. Sambandet styrs helt av förekomst av depression och generell ångest 8

6 Klinisk betydelse: Det är av stor vikt att se IBS-patientens symtombild i sin helhet. Mentala och fysiska aspekter av sjukdomen påverkar varandra. En ökad mängd kroppliga symtom kan bero på lägre fysisk och psykisk coping, likväl som att lägre fysisk coping kan ge svårare besvär i sig. Detta bör i synnerhet finnas i åtanke vid kontakt med den enskilda IBS-patienten, för att få en fullständig bild av besvär och möjlig behandling. 9 Populärvetenskaplig sammanfattning Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Mentala komponenter kan påverka svårighetsgrad av mag-tarmsymtom vid IBS. Personers inneboende förmåga att hantera svårigheter i livet påverkar hur svåra symtomen vid sjukdomen är. Irritable Bowel Syndrome, IBS, är mycket vanligt världen över. Man uppskattar att omkring 12,5% av den svenska befolkningen lider av sjukdomen.[47] IBS kännetecknas av svåra magtarmbesvär, såsom förstoppning, diarré och buksmärta.[4] Det är även vanligt med psykiska besvär, i form av framförallt ångest och depression, i samband med sjukdomen.[, 5] Vad som orsakar sjukdomen är ännu inte helt klarlagt, liksom inte heller hur de fysiska och psykiska delarna av sjukdomen hänger samman.

7 I denna studie har det visats att svårighetsgraden av besvär vid IBS, påverkas av den inneboende förmågan att hantera svårigheter i livet som personen har. Denna förmåga kallas coping. Coping värderar hur bra en individ är på att hantera olika typer av svårigheter, såväl fysiska som mentala, som individen möter genom livet.[6, 7, 10, 16] Förmågan att klara dessa svårigheter kan ändras över tid, och man kan alltså förbättra sin coping. Copingförmåga, svårighetsgrad av mag-tarmsymtom och andra kroppsliga besvär samt förekomst av ångest och depression undersöktes i denna studie. Information från 216 personer med IBS analyserades och låg till grund för studieresultaten.