Utredning av IBS inom primärvården
|
|
- Rasmus Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Utredning av IBS inom primärvården Ghadah Saleh ST-läkare, allmänmedicin Vårdcentralen Norr, Stenungsund 2007 / 2008
2 2 Introduktion: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en kronisk funktionell mag-tarmsjukdom som kännetecknas av obehag och/eller smärta i buken, kopplat till ett förändrat avföringsmönster under en längre tid (Rom II kriterierna, faktaruta I) [1,5], samt avsaknad av vissa varningssymtom (faktaruta II). IBS är en mycket vanlig besöksorsak hos både distriktsläkare och gastroenterologer [2]. Förekomsten i befolkningen uppskattas till mellan %. IBS är en symtombaserad diagnos till en stor del. Det har visat sig att användningen av Rom kriterierna i kombination med avsaknad av varningssymtom har ett positivt prediktivt värde på 100 % [6]. I vissa fall behövs en komplettering med begränsad provtagning och ibland även med vissa undersökningar för att bekräfta diagnosen[1]. Utredning och diagnostisering av IBS inom primärvården (PV) kan uppfattas som besvärlig pga. rädslan att missa en allvarlig sjukdom eller pga. avsaknad av enskilda, positiva diagnostiska test. Överdrivet letande efter fysisk orsak till symtomen skapar osäkerhet hos patienten och kan leda till ekonomiska konsekvenser för samhället. Att å andra sidan betrakta IBS som ofarlig sjukdom kan leda till bristfällig utredning och felaktig diagnostisering. Diagnosen ställs genom att patientens besvär uppfyller rådande symtomkriterier (Rom -kriterier) och vid frånvaro av varningssymtom som kan tyda på en organsjukdom. Ju längre symtomen har funnits och ju
3 3 yngre patienten är, desto mindre bör utredningen vara. Därför är det viktigt att ta en noggrann anamnes med särskild inriktning på allvariga symtom (faktaruta II). Enkla laboratorieprover som Hb och CRP/SR samt glutenprover bör tas. IBS-patienter har normala provsvar. TSH och F-Hbx3 samt rektoskopi kan stödja diagnosen ytterligare vid viss osäkerhet. Utvidgad provtagning och diagnostiska test vid förekomst av atypisk anamnes eller larmsymtom som vid dominerande diarrébesvär eftersom differentialdiagnoserna är fler. Syftet med denna studie är att beskriva den aktuelle utredningsgången för IBS inom PV. Denna utredningsgång har jämförts i diskussionen med gällande rekommendationer för utredning och diagnostik av IBS. Det långsiktiga målet är att rationalisera, optimera och underlätta utredning av IBS. Förhoppningen är också att arbetet ska leda till ökad kunskap om sjukdomen och ökad förståelse för IBS patienter. Faktaruta I Rom -II- kriterierna för IBS Minst 12 veckor, som inte behöver vara sammanhängande, under de senaste 12 månaderna med bukobehag eller buksmärta som har två eller tre särdrag: 1. lättar vid tarmtömning och/eller 2. associerad med en förändring i avföringens frekvens och/eller 3. associerad med en förändring i avföringens form/konsistens (utseende).
4 4 Faktaruta II Larmsymtom vid bukbesvär: 1. Anamnes: blod i avföringen, viktnedgång, debut i hög ålder, nattliga symtom, hereditet, diarrédominans, feber, grav psykopatologi. 2. Blodprover: lågt Hb, högt CRP/SR, högt LPK och andra avvikelser. 3. Avvikande undersökningsfynd. Material och metoder Granskning av datajournaler på alla patienter i åldrar mellan år som fick diagnosen IBS på Vårdcentralen i Stenungsund under året Dokumenterad anamnes, provtagning, endoskopiska och röntgenologiska undersökningar gällande IBS diagnosen samt remittering till gastroenterolog under samma år registrerades. Under anamnesdelen valdes uppgifter som ingår i Rom II kriterier(faktaruta I). Laktosintolerans förtecknades som kontrollerad om man hade testat med eliminationsperiod eller laboratorietest som laktosbelastning eller laktasgenotyp. Laktosintolerans även räknades som kontrollerad om man under konsultationen diskuterat att tillståndet kan föreligga och möjligheten av en eliminationsperiod. Prover som registrerades var Hb, LPK, CRP/SR, S-Fe, Folat, B12, transglutaminas-/ endomysieantikroppar (glutenprover), leverstatus, F-Hb. Endoskopiundersökningar var: gastroskopi, koloskopi, och prokto/rektoskopi. Röntgenundersökningar var: Ultraljudbuk och kolonröntgen.
5 5 Resultat Antal patienter som inkluderades i studien var 33. Av dessa var 28 ( 85 % ) kvinnor och 5 ( 15 %) män. Patienter som anamnestiskt uppfyllde IBS- kriterierna och hade lämnat prover för Hb, CRP/SR, och glutenprover var 10/33 ( 30 % ). 15/33 patienter dvs. 45% uppfyllde Rom II kriterierna {diagram 1}. Glutenintolerans testades hos 15/33, 45 %. De patienter som man hade tagit både Hb och CRP/SR på var 18/33 (55 %). Tre lab. prover (Hb, CRP/SR, och F-Hb) togs oftare än andra relevanta prover, 76 %, 61 % respektive 54 %. Malabsorptionsprover (Fe, Folat, och B12) togs i mindre omfattning, 15 %, 18 %, respektive 21 % {diagram 2}. Samtliga Hb, CRP/SR, och glutentester togs på 12/33 (36 %) av patienterna Laktosintolerans penetrerades/testades hos 14/33, dvs. 42 % av patienterna. Rektoskopi utfördes i 12 % (4/33) av fallen, gastroskopi i 6 % (2/33) och koloskopi i 8 % (3/33)av fallen. Kolonröntgen utfördes i 6 % (2/33)av fallen och ultraljudbuk i 12 % (4/33) av fallen {diagram3}. Endoskopi och röntgen utfördes på 10/33 av patienterna alltså 30 %. Av dessa hade 7/10 patienter en eller flera varningssymtom som svåra diarréer, hög ålder och eller anamnes på blod i avföring. Samliga undersökningar utföll normala.
6 6 Bara 2 patienter av 33 remitterades till gastroenterolog Uppfyller diagnoskriterier -kontrollerade Alla Rom II kriterier Rom II kriterier +Hb,CRP,glut Laktosintolmjölköverkänsl Anamnes och prover(diagram 1) 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% HB CRP-SR F-Hb Glutenprov S-Fe Folat B12 Lpk Leverstatus Relevanta prover(diagram 2)
7 Ej undersökt Undersökt 5 0 Rektoskopi Gastroskopi Koloskopi Kolonröntgen Ultraljud buk Undersökningar(diagram 3) Röntgenendoskopi av alla Larmsymtom Remiss till GE Samma diagnos efter remittering Undersökningar larmsymtom -remittering till gastroenterolog (GE) (diagram 4)
8 8 Diskussion Det var bara 30 % av inkluderade patienter som har fått diagnosen IBS på ett adekvat sätt då de uppfyllde rom II kriterierna i anamnesen och varit testade för Hb, CRP/SR och glutenintolerans. I de granskade journalanteckningarna har den dokumenterade anamnesen varit mycket sparsam. Det är svårt dock att spekulera om detta beror på bristande anamnes eller dokumentation eller både och. Sjukdomsdurationen har varit svår att uppskatta då ingen specifik dokumentation fanns i vissa journaler. Uttrycket långvariga besvär beräknades motsvara den period som framgår i Rom II kriterier (12 veckor sammanhängande eller intermittenta besvär under ett års tid). I studien var de som uppfyllde dessa kriterier 45 %. Då IBS är en symtombaserad diagnos, en specifik och noggrann anamnestagning borde föreligga i mycket större omfattning i diagnostiken inom primärvården. Celiaki (glutenintolerans) är en underdiagnostiserad sjukdom som kan påverka både den fysiska och psykiska hälsan. I studien testades bara 45 % av patienter som fått diagnosen IBS för Celiaki. Förekomsten av celiaki (inklusive latent celiaki) hos patienter som uppfyller diagnoskriterier för IBS har visat sig vara betydligt större än man trott[3,4]. Därför bör man vara frikostig med provtagning gällande detta tillstånd som ju är behandlingsbart[1,3.4].
9 9 Laktosintolerans kan orsaka liknande symtom som vid IBS. Lindring kan uppnås med uteslutande/minskning av laktosintag. Laktosintolerans är i många fall svårt att konstatera. Det finns ett antal tester som kan hjälpa till att fastställa diagnosen. En betydande del av IBS patienterna får dock mera besvär vid intag av mjölkprodukter utan att ha laktosintolerans. Detta kan bero på att dessa patienter är känsligare för bristande nedbrytning av laktos eller möjligen känsliga för andra ämnen som finns i mjölkprodukter. Pga. detta kan en period med laktosreducerad/laktosfri kost vara bra både för diagnostiken och för behandlingen. Det var bara 14/33 (42 %) som varit kontrollerade för laktosintolerans bland de genomgångna patienterna. I studien betraktades de som fått förslag på eliminationsperiod alternativt tagits diagnostiska tester på, som kontrollerade då det ansågs viktigt att man lämnat ett val för patienten att testa hur han/hon reagerar på laktosinnehållande produkter även om man inte gör några tester. När det gäller provtagningen bedömer man att tre prover (Hb, CRP/SR, transglutaminas-/endomysieantikroppar) är de mest väsentliga då de kan avslöja de vanligaste organsjukdomar som kan ha en liknande symtombild som IBS, och ger upphov till anemi, malabsorption och inflammation. Dessa prover togs på 36 % av patienterna. Andra relevanta prover kan bli aktuella vid atypisk anamnes eller förekomst av varningssymtom. Endoskopi och röntgen utfördes i en rimlig utsträckning.10/33 genomgick en diagnostisk undersökning. Av dessa var 7/10 hade en eller fler larmsymtom då var det motiverat att gå vidare med flera undersökningar.
10 10 Dessa larmsymtom var svåra diarréer, debut av symtom i hög ålder och/eller anamnes på blod i avföringen. Resten undersöktes pga. antingen oro hos patienten eller osäkerhet hos doktorn. Två patienter remitterades till gastroenterolog pga. svåra diarréer som ansågs vara en adekvat orsak till remitteringen för att utesluta andra genes till symtomen. De fick samma diagnos (alltså IBS) efter utredningen. Konklusion Då IBS är en symtombaserad diagnos betonas vikten att uppfylla diagnoskriterierna enligt gällande Rom-kriterier och uteslutande av varninssymtomen. Detta har inte används i tillräckligt stor utsträckning vid anamnestagningen i dem journaler som granskades. Även viktiga och enkla prover har tagits i mycket mindre utsträckning än som rekommenderas för att öka diagnossäkerheten. Det behövs ökat intresse och kunskap om de hjälpmedel som finns för att komma ett steg närmare en säkrare diagnos.
11 11 Referenser: 1- IBS Irriterande för patient och doktor. Magnus Simren Thompson WG, Heaton KW, Smyth GT, Smyth C. Irritable bowel syndrome in general practice: prevalence, characteristics, and referral. Gut Jan; 46(1): Sanders DS, Carter MJ, Hurlstone DP, Pearce A, Ward AM, McAlindon ME, Lobo AJ. Association of adult coeliac disease with irritable bowel syndrome: a case-control study in patients fulfilling ROME II criteria referred to secondary care. Lancet Nov 3; 358(9292): Wahnschaffe U, Ullrich R, Riecken EO, Schulzke JD. Celiac disease-like abnormalities in a subgroup of patients with irritable bowel syndrome. Gastroenterology Dec; 121(6): Irritable Bowel Syndrome, diagnosis and treatment.michael Camilleri, Robin C Spiller, Vanner SJ, Depew WT, Paterson WG, DaCosta LR, Groll AG, Simon JB, Djurfeldt M. Predictive value of the Rome criteria for diagnosing the irritable bowel syndrome. Am J Gastroenterol Oct; 94(10):
12 12
Irritable Bowel Syndrome (IBS)
Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården
Läs merRMR IBS (Irritable Bowel Syndrome)
(Irritable Bowel Syndrome) Överläkare Anders Lasson, Södra Älvsborgs sjukhus Terapigrupp Mage-tarm 1 IBS - diagnos IBS är en diagnos baserad på diagnoskriterier, där följande ska vara uppfyllt: Återkommande
Läs merHur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad
Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad Hur kan man skilja IBS från IBD? IBS vs ulcerös kolit IBS vs Crohns sjukdom IBS vs mikroskopisk
Läs merIBS Irriterande för patient och doktor. Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska
IBS Irriterande för patient och doktor Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska Funktionella mag-tarmsjukdomar IBS Diagnoskriterier (Rom III) Återkommande episoder med buksmärta/bukobehag,
Läs merIrritable Bowel Syndrome
Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar
Läs merIBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför?
IBS-utredning ur ett EBMperspektiv - ellervad ska vi göra och varför? 2011-11-11 Otto Überbacher Sjukhuset i Varberg IBS: Patientens bekymmer Vad är IBS? DOKTOR Kan det behandlas? Har jag cancer? Var är
Läs merIBS Irritable Bowel Syndrome. Magnus Holmer ST läkare Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi
IBS Irritable Bowel Syndrome Magnus Holmer ST läkare Medicinkliniken, sektionen för gastroenterologi Farliga sjukdomar coolt Vanliga sjukdomar inte så coolt Vanliga sjukdomar inte så coolt Disposition
Läs merIBS Irriterande för patient och doktor
IBS Irriterande för patient och doktor Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska Funktionella mag-tarmsjukdomar 1 IBS Diagnoskriterier (Rom III) Återkommande episoder med buksmärta/bukobehag, minst
Läs merThe role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization
Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga
Läs merTidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011
Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling
Läs merIRRITABLE BOWEL SYNDROME (IBS) Hur ställs diagnosen IBS på Berga Läkarhus i Helsingborg?
IRRITABLE BOWEL SYNDROME (IBS) Hur ställs diagnosen IBS på Berga Läkarhus i Helsingborg? Hur ställs diagnosen IBS på Berga Läkarhus i Helsingborg? Författare: Denisa Talic ST läkare, Berga läkarhus, Rundgången
Läs merIBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?
IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv - ellervad ska vi göra och varför? Gottskär 2011-11-15 Jenny Gunnarson, Överläkare gastroenterologi Medicinmottagningen, Hallands sjukhus Kungsbacka Hur mycket ska man
Läs merDX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1
DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes
Läs merIBS (Irritable bowel syndrome): Återkommande bukbesvär minst 1 dag per vecka de senaste 3 månaderna med minst två av följande tre karaktäristika:
Faktaruta 1: Definition av IBS enligt Rom IV IBS (Irritable bowel syndrome): Återkommande bukbesvär minst 1 dag per vecka de senaste 3 månaderna, symtomdebut för minst 6 månader sedan och med minst två
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, 2011-08-18 kl 09-16 i Hedstrandsalen ing 70 bv
6 sidor. 15 poäng. Till din mottagning kommer Jane, 41 år gammal som är gift och har två barn. Sökte läkare i tonåren pga kliande hudutslag på armbågar och i ansikte, men någon diagnos ställdes ej och
Läs merDyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM
Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel
Läs merDel 4_5 sidor_13 poäng
Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för
Läs mer2013-04-15 Thomas Casswall Sida: 6 / 10 Seminarium Gastroenterologi, hepatologi och nutrition Fall 3 buksmärtor Till din barnläkarmottagning remitteras en 9 år gammal flicka från allmänläkare på den intilliggande
Läs merStockholm 2016-04-14
Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd
Läs merGLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi
GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? STINE STÖRSRUD LEG DIETIST, MED DR, AVDELNINGEN FÖR GASTROENTEROLOGI OCH KLINISK NUTRITION SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, GÖTEBORG Glutenfri epidemi
Läs merDel 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p
Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades
Läs merIrritable bowel syndrome
Irritable bowel syndrome Följer vi riktlinjerna när vi sätter diagnosen? En kvantitativ journalstudie på Kvartersakuten Matteus. Julia Schou, ST-läkare, Kvartersakuten Matteus April 2015 Schou.julia@gmail.com
Läs merFörstoppning. Kontaktpersoner
Förstoppning Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården Kontaktpersoner
Läs merHåkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016
Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 SVF remiss endoskopi tjock och ändtarmscancer och SVF remiss buksportkörtelscancer till att börja med -vad väcker vår misstanke? blod i avföringen anemi ändring
Läs merAnemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv
Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Medicinkliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig
Läs merIBS. Varför finns det ingen riktigt bra behandling - eller finns det? Hans Törnblom Medicinkliniken SU/Sahlgrenska
IBS Varför finns det ingen riktigt bra behandling - eller finns det? Hans Törnblom Medicinkliniken SU/Sahlgrenska Prevalens IBS World-wide : ca 11% Lovell et al Clin Gastroenterol Hepatol 2012 Funktionella
Läs merDel 3. 7 sidor 13 poäng
7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David
Läs merGastroenterologi HT 2014
Gastroenterologi HT 2014 * Enligt separat schema Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård*
Läs merGastroenterologi HT 2015
Gastroenterologi HT 2015 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Kontaktperson Daniel Klintman Stud 5-8, första veckan inom slutenvård
Läs merGastroenterologi VT 2014
Gastroenterologi VT 2014 Upplägg Temadagar (3 st) Rotationsveckor (2 v) Stud 1-4, första veckan inom öppenvård mottagning och endoskopi Stud 5-8, första veckan inom slutenvård gastro-avdelningen Byte i
Läs merFunk&onella buksmärtor hos ungdomar
Funk&onella buksmärtor hos ungdomar epidemiologi, diagnos/k och behandling Agneta Uusijärvi, bitr överläkare ALB, Huddinge 1 Recurrent abdominal pain RAP John Apley, 1908-1980 2019-02- 17 2 RAP 2019-02-
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 Innehållsansvarig: Audur Gudjonsdottir, Överläkare, Läkare medicin barn (audgu) Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef,
Läs mer3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.
Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för
Läs merRATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )
RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA ) HANS TÖRNBLOM, DOCENT, ÖVERLÄKARE, MEDICINKLINIKEN 1 Långvarig diarré Uppskattad prevalens ca 5% Ingen enhetlig definition Lös avföring > 4v >3 avföringar/dag >3v
Läs mer1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).
Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig
Läs merSVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg
SVF kolorektal cancer Primärvården Kronoberg innehåll Kortfakta kolorektalteamet CLV Kortfakta kolorektal cancer SVF primärvårdsdelen med utredning, inklusionskriterier, remiss och information Aktuella
Läs merVÅRDPROGRAM. Ont i magen 2010. Expertgruppen mag - tarmsjukdomar
VÅRDPROGRAM Ont i magen 2010 Expertgruppen mag - tarmsjukdomar Vårdprogram för ONT I MAGEN Utgivare: 040105 Expertgruppen i mag-tarmsjukdomar, Läkemedelskommittén i Sörmland, Pontus Götell, specialist
Läs merDiagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom
Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg
Läs merGLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi SEDS HÖSTMÖTE 10 NOVEMBER 2017
GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? SEDS HÖSTMÖTE 10 NOVEMBER 2017 STINE STÖRSRUD LEG DIETIST, MED DR, AVDELNINGEN FÖR GASTROENTEROLOGI OCH KLINISK NUTRITION SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET,
Läs merKolorektalseminarium.
Kolorektalseminarium. Fall 1 25 årig man söker dig en kväll på akuten när du arbetar som kirurgjour. Han har sedan två dagar en tilltagande svullnad invid anus och nu på kvällen har han fått rejält ont
Läs merMEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.
MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom
Läs merRekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.
Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och
Läs merAnamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.
Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour
Läs merVårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.
1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt
Läs merHan har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS).
Du gör AT på en vårdcentral där Arvid, som du inte träffat förut, kommer på ett mottagningsbesök pga magbesvär. Arvid är en 32-årig man som arbetar som snickare. Bor i hus med sin familj, fru och 2 barn.
Läs merATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS
ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har av din läkare just fått veta att du troligen har ulcerös kolit. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom
Läs merATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS
ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har av din läkare just fått veta att du troligen har ulcerös kolit. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom
Läs merNationellt Kliniskt Kunskapsstöd Primärvård
Kompetenscentrum för primärvård i Skåne Allmänläkarkonsult Skåne Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd Primärvård Utmaningar för en medicinsk redaktion Johanna Cederholm Specialist i allmänmedicin Medicinsk
Läs mer1. Vilken eller vilka sjukdomar kan patienten tänkas lida av? 2. Vilka klinkemiska prover kan användas för att komma fram till rätt diagnos?
FALL 1 73-årig kvinna, gift, 2 vuxna barn. Icke rökare. Sparsam alkoholkonsumtion. Appendectomerad vid 17 åå, SÖS. Op ovarialcysta vid 23 åå, DS. Åderbråcksop vid 63 åå, DS. Sökte husläkare för 2 år sedan
Läs mer1. Vilken akut bukåkomma kan Pelle ha drabbats av? (Motivera ditt svar relaterat till de. 2. Vilka blodprover vill du ta och varför?
Del 3_5 sidor_17 poäng Pelle 38 år söker på akutmottagningen p.g.a. akut insättande smärtor i övre delen av buken sedan 5 timmar tillbaka. Han har kräkts gallfärgat maginnehåll upprepade gånger. Tidigare
Läs merRegionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården
Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merPublicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 4
Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 4 Innehållsansvarig: Rikard Arkel, Överläkare, Barn- och ungdomsklinik läkare (rikar2) Giltig från: 2017-11-23 Godkänt av: Ulrika Mattsson Kölfeldt,
Läs merAtt inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS
Att inte behandla divertikulit Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS The Short Story Studier visar att okomplicerad divertikulit inte läker snabbare med antibiotika
Läs merDel 2. 7 sidor. 18 poäng
7 sidor. 18 poäng Sara är utbildad journalist. Hon har familj och ett barn. Hennes huvudsakliga symtom är halsbränna och buksmärta. Halsbrännan är besvärlig, men under de senaste två månaderna har symtomen
Läs merDX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2
Integrerande MEQ 2 DX2 2014-04-23 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information
Läs merFUNKTIONELL DYSPEPSI. Termer att hålla isär
FUNKTIONELL DYSPEPSI Professor Magnus Simrén Avdelningen för invärtesmedicin & klinisk nutrition Institutionen för Medicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet PROFESSOR MAGNUS SIMRÉN AVDELNINGEN
Läs merIntegrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:
Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Läs merRita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,
Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,. Diagnostik IOM (Institue of Medicine, U.S.) kom 1999 med rapporten To err is human. 2015 Improvning diagnosis in health care. Diagnostiska fel: Att inte
Läs merpvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd
pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade
Läs merDel 4. 9 sidor 17 poäng
9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid
Läs merFamiljär Hyperkolesterolemi
Familjär Hyperkolesterolemi Socialstyrelsens riktlinjer Rekommendation Erbjuda kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning för att identifiera genetisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradssläktingar
Läs merMEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:
MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha
Läs merceliaki Vilka av dina patienter har celiaki?
celiaki Vilka av dina patienter har celiaki? Under de senaste årtiondena har celiaki gått från att vara en ovanlig sjukdom hos barn till ett utbrett folkhälso problem i Sverige och resten av västvärlden.
Läs merOutredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM
Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM Lars Agréus, DL Öregrund, Professor allmänmedicin KI
Läs merNär skall KOL misstänkas?
Astma eller KOL eller både och? och vad innebär det för patienten? Gagnefs vc E-post: b.stallberg@telia.com När skall KOL misstänkas? Hos rökare med Långvarig eller återkommande hosta Långvarig eller återkommande
Läs merBesvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Läs merAnemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.
Anemifall 140925 Herman Nilsson-Ehle Sektionen f Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Mouna, 33 årig kvinna Född i Sverige, föräldrarna kommer från Irak. Arbetar som mellanchef
Läs merBarnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27
Barnhälsovård i Värmland Utmaningar inför framtiden 2012-08-27 Diarré hos barn Staffan Skogar barnläkare 5/5-15 Vad är diarre? Vad är normalt? Mer än 3 ggr per dag? Vem är orolig? Verkar barnet sjukt?
Läs merDiagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
Läs merOsteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT
Osteoporos Falldiskussionsseminarium T6 2015 STUDENT 1. Husläkarmottagning Bruten 71-åring Epikris kommer från Ortopedkliniken på en av dina patienter. Det rör sig om en 71-årig kvinna med välkontrollerad
Läs mer2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?
MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.
Läs merEsofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29
Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker
Läs merAllvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum
Läs merDel 2. Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p
Totalt 5 sidor. Maxpoäng: 16p Lena 32 år. Du arbetar som underläkare på medicinakuten, och eftermiddagens första patient söker pga ont i magen och diarréer. Denna 32-åriga kvinna är sedan tidigare väsentligen
Läs merAnemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi
Anemi Järnbrist Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi När r föreligger f anemi? Kvinnor Hb
Läs merTake-home. Vid anemi tag prover för att karaktärisera typen! Slösa inte med F-Hb!
Anemi 170317 Anemigruppen Tamara Adem, DL, VC Hertig Knut, Halmstad Benny Andersson, Apotekare, Läkemedelsenheten, Halmstad Joakim Holmin, Öl, med klin, gastrosektionen, Halmstad Mikael Olsson, Öl, med
Läs merNågra Fakta om Nacksta, Sundsvall
Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60
Läs merVi reder ut begreppen.
Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs merDelexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!
Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41
Läs merFÖRSTOPPNING. Funktionella tarmsjukdomar: Rom IV
FÖRSTOPPNING Professor Magnus Simrén Avdelningen för invärtesmedicin & klinisk nutrition Institutionen för Medicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet PROFESSOR MAGNUS SIMRÉN AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN
Läs merDålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom
Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom Organisk Ulcussjukdom Esofagit Gastropares GI-malignitet Hepatobiliär malignitet
Läs merHypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Läs merDyspepsi - tarmbesvär
Vårdprogram Dyspepsi - tarmbesvär Ett vårdprogram framtaget i samarbete mellan SU och Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän DYSPEPSI-TARMBESVÄR Vårdprogram för patienter med magtarmbesvär, gällande
Läs merTarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merKost vid IBS & behandling med FODMAP. Leg. Dietist Erik Jönsson
Kost vid IBS & behandling med FODMAP Leg. Dietist Erik Jönsson Kort om IBS Prevalens ca 10 % Alla åldrar Båda könen Samtliga etniciteter Studier från vissa länder visar på lägre prevalens Oberoende av
Läs merAnemier. Feb 2016 Kristina Wallman
Anemier Feb 2016 Kristina Wallman Anemi, högt MCV Alkohol B12-och/eller folatbrist Hemolys MDS (myelodysplastiskt syndrom) Läkemedel ffa vissa cytostatika Diagnostik B12-brist Vid anemi och högt MCV räcker
Läs merDel 6_9 sidor_13 poäng
En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en
Läs mer52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage.
52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod Tillfällig förstoppning sorbitol Resulax Långvarig förstoppning laktulos Diarré loperamid Hemorrojder lidokain hydrokortison Xyloproct Opioidinducerad förstoppning
Läs merDel 7 14 sidor 28 poäng
14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen
Läs merHANDLÄGGNING AV BARN/UNGDOMAR MED MISSTÄNKT LAKTOSINTOLERANS
HANDLÄGGNING AV BARN/UNGDOMAR MED MISSTÄNKT LAKTOSINTOLERANS Utarbetad av representanter för primärvård, barnhälsovård, skolhälsovård, barn- och ungdomsmedicin och klinisk kemi i Region Skåne. BAKGRUND
Läs merMag Mag--tarmkanalen tarmkanalen
Människans sjukdomar Mag-tarmsjukdomar Mag-tarmkanalen 1 Mag-tarmsjukdomar översikt Vanliga undersökningar av magtarmsystemet Ulcus pepticum Celiaki Crohns sjukdom Ulcerös kolit Vanliga undersökningar
Läs merAnemi i ett kliniskt perspektiv. Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö
Anemi i ett kliniskt perspektiv Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö Anemi Funktionell definition: Otillräcklig syrgastransporterande kapacitet i blodet. Optimal Hb nivå för varje individ Operativ
Läs merME/CFS. Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom. HSN Gunilla von Bergen Lodnert
ME/CFS Myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrom HSN 2018-10-02 Gunilla von Bergen Lodnert BAKGRUND TILL UPPDRAGET Ingen fastslagen utredningsgång eller specifik mottagning för patienter med ME/CFS
Läs merPrimärvården Inkomna klagomål 201 8
Patientnämndernas kansli Västra Götalandsregionen 2019-02-28 Diarienummer: PNÖ 2018-00033,PNV 2018-00034, PNS 2018-00034, PNN 2018-00048, PNG 2018-00034 Primärvården Inkomna klagomål 201 8 Rapport patientnämndernas
Läs merLAKTOSBELASTNING, PERORAL
LAKTOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Mjölksocker, disackariden laktos består av en molekyl vardera av glukos och galaktos, vilka är kemiskt bundna till varandra. Laktos spjälkas
Läs merÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?
ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN Expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Matsmältningsorgan Funktionell dyspepsi Två termer att hålla isär Dyspepsi Symtomkomplex som beror på organiska
Läs merOm mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)
Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs mer