Förstoppning. Kontaktpersoner

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Förstoppning. Kontaktpersoner"

Klara Karin Lindqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Förstoppning Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården Kontaktpersoner Husläkare Elsvig Löwenhoff, Uppsalahälsan, Överläkare Urban Karlbom, verksamhetsområde kirurgi, Akademiska sjukhuset, vx Fastställt i januari 2006 Revideras senast i december

Kontaktpersoner Husläkare Elsvig Löwenhoff, Uppsalahälsan, 018-68 16 60 Överläkare Urban Karlbom,

2 Bakgrund Symtom från mag-tarmkanalen är en vanlig orsak till konsultation hos läkare. Utredning, behandling och uppföljning av besvären bör i första hand ske av husläkaren. Symtomen är ofta Ospecifika, varför primärdiagnostiken måste baseras på en helhetsbedömning omfattande noggrann anamnes med hänsyn tagen till psykosociala faktorer, ålder och alarmsymtom. Om det finns skäl görs riktade laboratorie- och andra utredningar. I åldersgruppen under 50 år dominerar funktionella mag-tarmbesvär, till exempel irritable bowel syndrom och funktionell dyspepsi. I de flesta fall är besvären kroniskt återkommande och botande terapi saknas. Behandlingen baseras på att med rimlig utredning utesluta behandlingskrävande sjukdomar, förklara besvärens funktionella natur och dess manifestationer för patienten för att stilla oro och ge råd om eventuella ändringar i livsstil och kost, samt efter individuell bedömning ordinera symtomatisk terapi. Även i åldersgruppen över 50 år dominerar funktionella besvär som orsak till symtomen, men här ökar också incidensen behandlingskrävande sjukdomar. Vårdprogrammet ger riktlinjer där individuell bedömning av patienten utgör grunden för fortsatt utredning och behandling. Eftersom diagnostik och terapi ständigt utvecklas är avsikten att se över programmet senast i december Se också vårdprogrammen Dyspepsi, gastrooesofageal reflux, ulcussjukdom/helicobacter pylori och Irritable Bowel Syndrome. Beställs från Blå rummet på Akademiska sjukhuset eller hämtas på nätet, se baksidestexten på detta häfte. Vårdprogrammet har utarbetats av Husläkarna Elsvig Löwenhoff, Uppsalahälsan och Lars Agréus, Öregrunds husläkarmottagning. Överläkare Håkan Liljeholm, Lasarettet i Enköping. Avdelningsläkare Bengt Wallner och överläkarna Urban Karlbom, kirurgi, Per Sangfelt, gastroenterologi, Anders Larsson, klinisk kemi samt mikrobiolog Eva Hjelm och överläkare Åsa Melhus, klinisk mikrobiologi, samtliga Akademiska sjukhuset. 2

Om det finns skäl görs riktade laboratorie- och andra utredningar. I åldersgruppen under 50 år dominerar funktionella mag-tarmbesvär, till exempel irritable bowel syndrom och funktionell dyspepsi.

3 Förstoppning/obstipation ej tidigare utredd patient Obstipation är vanligt och förekommer i olika studier i upp till 20 % av befolkningen. Det är vanligare hos kvinnor samt i högre åldrar. Frekvensen varierar beroende på hur obstipation definieras. Patienter och doktorer kan ha olika uppfattning. Vid ett internationellt konsensusmöte (Rom II) enades om följande kriterier: Definition av obstipation Minst två av nedanstående kriterier: 1. Avföring mindre än 3 gånger per vecka. 2. Hård avföring oftare än ¼ av avföringstillfällena. 3. Uttalad krystning oftare än ¼ av avföringstillfällena. 4. Känsla av ofullständig tömning oftare än ¼ avföringstillfällena. 5. Känsla av anorektal blockad oftare än ¼ av avföringstillfällena. 6. Digitering (plockning, stöd i perineum/vagina) oftare än ¼ av avföringstillfällena. Förutsätter tre månaders besvär under senaste året, ej uppfyllda IBS kriterier samt att diarré ej förekommer. Sekundär obstipation Obstipation kan förekomma i olika grad som delfenomen vid till exempel IBS och vara sekundärt till andra sjukdomar. Obstipation är ett vanligt debutsymtom vid koloncancer. Volvulus och benigna strikturer ger också likartade symptom. Anorektala åkommor som fissurer kan också vara en orsak. Exempel på ytterligare orsaker till sekundär obstipation är: Läkemedel Analgetika, antacida, neuroleptika, antidepressiva, diuretika, blodtrycksänkande m.fl. Metabola/endokrina Hypothyreos, hyperparathyreoidism, hypercalcemi, diabetes mellitus. Psykiatriska Depression, anorexia nervosa. 3

Vid ett internationellt konsensusmöte (Rom II) enades om följande kriterier: Definition av obstipation Minst två av nedanstående kriterier: 1. Avföring mindre än 3 gånger per vecka. 2.

4 Förutom basutredning (se nedan) kan kolonundersökning och kompletterande blodprovstagning bli aktuellt vid utökad utredning. Om alarmsymptom i form av blödning är koloskopi att föredra, annars kan också kolonröntgen göras. Idiopatisk obstipation Idiopatisk obstipation av svårare karaktär indelas ofta i slow transit constipation eller outlet obstruction constipation beroende på vilka obstipationssymptom som dominerar. Slow transit är utryck för en motorikrubbning i hela eller delar av kolon som ger långsam passage och därigenom också hård avföring. Extremfallet går på toaletten varannan vecka med hjälp laxantia och lavemang. Patienter med outlet obstruction har ofta normofrekvent avföring men krystar intensivt och digiterar men upplever ej att det blir tomt. Patienter med uttalade besvär som ej svarar på behandling kan vidareutredas med mätning av transittid, defekografi, anorektal tryckmätning och sfinkter-emg. Basutredning Anamnes Alarmsymptom? Fyller diagnoskriterier? Dominerande symtom? Utlösande faktor? Nyinsatta läkemedel? Svårighetsgrad påverkar livskvalitet? Andra sjukdomar sekundär obstipation? Rektalpalpation Smärtsamt fissur? Tumör/polyp? Större rectocele? rectums framvägg når ner i introitus vaginae. Paradoxal aktivering? kniper vid krystning. Rektoskopi Tumör/polyp? Lab Blodstatus, f-hb. 4

Idiopatisk obstipation Idiopatisk obstipation av svårare karaktär indelas ofta i slow transit constipation eller outlet obstruction constipation beroende på vilka obstipationssymptom som dominerar.

5 Utredningsschema vid obstipation Basutredning Anamnes, klinisk undersökning Rektalpalpation, rektoskopi Lab: blodstatus, f-hb Livsstil Diet/vätskeintag Bulkmedel Alarmsymtom Kolonoskopi/kolonröntgen Ej bättre Ej bättre < 50 år Ej bättre > 50 år Kombinationer bulk Motorikstimulerare? Klyx? Uppföljning Kompletterande lab Elektrolyter, Ca, TSH Kolonoskopi/kolonröntgen Normal Patologisk Kombinationsbehandling (elektrolyter, Ca, TSH) Fortsatt behandling Uttalade besvär Rectocele? Slow transit? Paradoxal sfinkter? Kirurgkonsult 5

6 Detta vårdprogram finns på Akademiska sjukhusets intranät Navet/Stöd i arbetet och på på nätet. Där finns också vårdprogrammen Dyspepsi, gastrooesofageal reflux, ulcussjukdom/helicobacter pylori och Irritable Bowel Syndrome. Häften beställs från Blå rummet, , blarummet@akademiska.se. 6

Där finns också vårdprogrammen Dyspepsi, gastrooesofageal reflux,

Relevanta dokument

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården