MAS 2012 Flik Riktlinje vid förstoppning.

Transkript

1 MAS 2012 Flik Riktlinje vid förstoppning. Det är viktigt för en persons välbefinnande att mage och tarm fungerar bra. Magen blir trög av stillasittande och av vissa läkemedel. Därför är förstoppning vanligt i landets äldreboenden. Långvarig behandling med tarmreglerande laxermedel, t.ex. laxoberaldroppar, kan leda till att den normala tarmfunktionen störs, förloras och att ett beroende av tarmreglerande medel uppstår. Förekomst: Minst två av dessa kriterier ska vara uppfyllda Hård avföring Krystning Känsla av ofullständig tarmtömning Känsla av ofullständig tömning Plockning Orsaker till förstoppning kan vara bl.a. långsam passage bäckenbottendysfunktion förstoppingsdominerad IBS (Irritable Bowel Syndrom) brist på fibrer och vätska minskad fysisk aktivitet bieffekter av medicinering som fås av t.ex. morfin, kodeinhaltiga analgetika, järnmedicin, CA-blockerare, antidepressiva, lugnande och ångestdämpande mediciner, vissa hjärtmediciner, diuretika (urindrivande) Orsaker kan också indelas i: primär colonsjukdom - cancer, striktur, fissur metabol sjukdom hypercalcemi, hypothyreos, diabetes neurologisk sjukdom Parkinson, stroke, MS depression mobilisering Utredning: Anamnes Mest besvärande symtom? Aktuell medicinering? röda flaggor = blod, slam, viktnedgång, anemi Utredning ska innehålla fysikalisk undersökning, lab. prover som Hb, SR, CRP, elektrolytstatus inkl. Calcium och Kreatinin, TSH, B-glukos. F-Hb x 3 samt rektoskopi och undersökning av colon. Bedömning/registrering och dokumentation 1

2 I den boendes individuella vårdplan/genomförandeplan ska individuellt bedömas och dokumenteras behov av pecifikt kost- och vätskebehov, relaterat till förstoppningsbenägenhet och övriga omvårdnads- och medicinska bedömningar och åtgärder som ordinerats. Det ska också dokumenteras tidigare anamnes, toavanor, personlig integritet. Avföringslista ska föras kontinuerligt, där man för varje boende registrerar alla avföringar och givna laxermedel, dag för dag. Avvikande mönster ska registreras på avföringslista och rapporteras till ansvarig sjuksköterska. Sjuksköterskan ansvarar då för att vidare undersöka hur avföringens frekvens, konsistens och storlek varit den senaste tiden och diskutera med ansvarig läkare. Om den boende inte fått sköta magen på 3 dygn, har obehag och behöver någon form av hjälp att sköta magen är det att betrakta som förstoppning. Ansvarig sjuksköterska kontaktar läkare för utredning. Behandling: schema för toalettpassning kostförändringar gradvis ökat fiberintag rikligt vätskeintag ökad fysisk aktivitet rapsolja pajalagröt medicinsk behandling Medicinsk behandling: bulkmedel osmotiska aktiva medel ex: laktulos, laktitol, magnesiumoxid, polyetylenglykol, makrogol tarmirriterande medel ex: bisakodyl, natriumpikosulfat, sennaglykosider klysma supp = stolpiller, då ändtarmsöppningen också kallas för stolgången lavemang Rätt kost: Tillhandahåll fiberrikt bröd, både mjukt och hårt. Knäckebröd kan brytas och blandas i t.ex. fil eller fruktkräm eller doppas i kaffe om tuggsvårigheter finns. Katrinplommonpuré, kiwifrukt och messmör bör finnas tillgängligt. Kiwi kan mosas och användas istället för sylt eller som pålägg på smörgås. Messmör är även lämpligt som pålägg. Tillskott av vetekli kan ges i filmjölk och gröt. Välj flingor som är fiberrika. Servera Pajalagröt eller molinogröt till frukost eller kvällsmål c:a 3 gånger per vecka. En matsked rapsolja på morgonen kan ersätta eller vara ett komplement till laxermedel. Fullkornsvälling kan ges som mellanmål istället för bulle och kaka. Se bilaga 1: recept på Pajalagröt. Rikligt vätskeintag: Viktigt är att omvårdnadspersonal har kontroll på den mängd vätska varje boende får i sig. Använd vätskelista i två dygn om osäkerhet finns. Viktigt att den boende dricker regelbundet även om den boende inte är törstig. Med åldern kommer en minskad förmåga att känna törst och 2

3 en minskad förmåga hos njurar att spara vatten. Följden kan bli allvarlig intorkning, speciellt i samband med sjukdom. Ge något extra glas saft eller vatten emellanåt. Vätskebehovet kan beräknas grovt på detta sätt: 30 ml * vikten i kg/dygn. Ungefär hälften av vätskan kommer från mat och hälften från dryck. Uppmärksamma intorkning: All personal måste ha kunskap om vilka tecken på intorkning som kan förekomma. Förutom torra slemhinnor, svullen tunga, förhöjd kroppstemperatur, minskad urinmängd, förstoppning, illamående och kräkning kan också mental påverkan och förvirring förekomma. Intorkning kan orsakas av dels minskat vätskeintag, dels av ökad utsöndring till följd av urindrivande läkemedel, laxermedel samt feber m.m. Förutom att många äldre saknar förmågan att känna törst, kan ett minskat vätskeintag också bero på inkontinens. I syfte att undvika generande situationer avstår man från att dricka. Regelbundna toalettvanor: Toalettbesök ska ske efter individuellt bedömt behov, inte i mån av tid. Tarmtömningsreflexen får inte undertryckas utan istället uppmuntra tarmen till regelbundna dagliga vanor. Låt den boende sitta på toaletten en stund vid morgonbestyren och minst en gång per dygn. Fysisk aktivitet: Aktivitet anpassas efter den boendes förmåga. En försiktig promenad med rollator i korridoren kan ha lika stor effekt ur konditionssynpunkt som en joggingrunda för en ung person. Boende som är sängliggande kan man hjälpa genom att dra upp knän, gunga benen sakta från sida till sida. Detta kan påverka tarmperistaltiken gynnsamt. Ta vara på alla små tillfällen där den boende kan resa sig upp och ta några steg extra vid förflyttningar. Vid förstoppning Förstoppning innebär att man under ca 3 dygn inte fått sköta magen och att man samtidigt upplever obehag av detta. Kontakta då alltid sjuksköterskan för bedömning och åtgärder. Grad 1: Ordination av t.ex. Laktulos måste i regel ges under några dagar innan full effekt uppnås. Uppkördhet och spänd buk kan förekomma då gasbildning är en biverkan av Laktulos. Den ordinerade dosen av Laktulos kan med fördel minska och blandas ut med katrinplommonpuré, för att slippa obehagliga biverkningar. Grad 2: Vid ändtarmsförstoppning bildats en hård klump i ändtarmen och kan man i första hand ge ett Microlaxlavemang. Detta mjukar upp den hårda proppen och tarmen kan tömma sig på ett naturligt sätt efter ca 5-15 minuter. Microlax är inte tarmretande (motorikstimulerande) och risk för beroende är liten. Grad 3: Ordination på Klyx 120 eller 240 ml kan ges om inte tillräckligt resultat uppnåtts. Det har en uppmjukande effekt på tarminnehållet. Personer med svag slutmuskel kan ha svårt att hålla kvar 3

4 ett Klyx. Klyx är ändå att föredra framför andra tarmreglerande preparat som t.ex. Laxoberal, Toilax, Dulcolax. Grad 4: I sista hand ordineras tarmreglerande läkemedel. Informera den boende/anhöriga om medlets skadliga och beroendeframkallande effekt. Kontinuerlig användning av dessa medel är endast motiverat i undantagsfall och på läkares ordination. Långvarigt bruk av dessa medel leder till att normal avföringsreflex upphävs och behov uppstår att av fortsätta med laxermedlet i allt högre dos. Grad 5: När inte grad 1-4 är tillräckligt kan försök med plockning av den torra avföringen bli aktuell. Vattenlavemang kräver stor försiktighet när det gäller äldre personer med dåligt allmäntillstånd, särskilt vid hjärtsjukdom. Läkare kontaktas alltid innan. Avvänjning från tarmreglerande laxermedel Efter en längre tids behandling med tarmreglerande laxermedel kan behandling inte avbrytas tvärt. Det är viktigt med stegvis avvänjning av läkemedlet och en successiv övergång till t.ex. Pajalagröt, molinogröt, rapsolja och fiberrik kost tillsammans med tillräckligt med vätska och rörelse så att tarmen kan återhämta sig. Övergång till mer fiberrik kost bör ske gradvis under 1-2 veckor, för att undvika obehag med ökad gasbildning. Ansvarig läkare ska ordinera en genomtänkt plan, för såväl kost som laxering med mål att den boende steg för steg kan återfå en normal tarmfunktion utan läkemedelsbehandling. Det är viktigt att informera boende och dennes anhöriga om den ordinerade planen. Pajalagröt (ger1 liter färdig gröt, 4-6 portioner) ½ dl linfrö ½ tsk salt ½ dl russin 7 dl vatten ½ dl katrinplommon 1 dl havrekli ½ dl torkade aprikoser 2 dl fiberhavregryn Hacka katrinplommon och aprikoser i små bitar. Blanda linfrö, russin, katrinplommonbitar, aprikosbitar, salt och vatten och låt stå över natten. Tillsätt havrekli och fiberhavregryn på morgonen. Koka blandningen i 3-5 minuter under omrörning. Tillsätt mera vatten om det behövs. Färdig gröt kan förvaras i kylskåp i max fem dygn och värmas i mikrovågsugn. Referens: 4

5 Förstoppning Förstoppning hos äldre är ofta förekommande. Vanligaste orsaken är att äldre i regel rör sig för lite, dricker för lite och ofta är utsatta för biverkningar av läkemedel, exempelvis läkemedel med betydande antikolinerga effekter, järn (kan även ge upphov till diarré), vissa kalciumantagonister, t ex verapamil och diltiazem, opioider. Sjukdomar som kan medföra nedsatt peristaltik är exempelvis Parkinsons sjukdom, MS, stroke, diabetes och hypotyreos. I första hand bör förstoppning behandlas förebyggande. Med motion, rätt kost och tillräckligt med dryck kan laxantia till stor del undvikas. Pajalagröt eller molinogröt (se recept nedan) är några sätt som, med goda resultat, prövats på sjukhem för att just minska användningen av laxantia. Pajalagröt ½ dl linfrö ½ dl russin ½ dl katrinplommon ½ dl torkade aprikoser ½ tsk salt 7 dl vatten 1 dl havrekli 2 dl fiberhavregryn Lägg allt utom havrekli och fiberhavregryn i blöt i vattnet över natten. Tillsätt kli och gryn och låt blandningen koka i 3-5 minuter under konstant omrörning. Färdig gröt kan förvaras i kylskåp i upp till en vecka och värmas i portioner i mikrovågsugn. Molinogröt (1 portion) 2,5 dl vatten 5 g katrinplommon 10 g russin 14 g linfrö 30 g grahamsmjöl Varning för Laxoberal-/Cilaxoraldroppar! Indikationen är tillfällig förstoppning och dosering varje dag bör pågå högst en vecka i följd. Under rubriken Varningar och försiktighet i FASS står: Eftersom Laxoberal/Cilaxoral är ett motorikstimulerande medel, kan regelbundet och långvarigt bruk leda till kraftig försämring av normal tarmfunktion och till beroende av laxermedel. Lång och överdriven användning kan leda till elektrolytobalans och hypokalemi. Undantag: Patienter med opioidbehandling behöver motorikstimulerande laxantia. 5