Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Irritable Bowel Syndrome (IBS)"

Kristin Solveig Öberg
för 9 år sedan
Visningar:

1 Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården Kontaktperson Överläkare Per Sangfelt, specialmedicin, gastroenterologi, Akademiska sjukhuset, vx. Reviderat i juni 2009 Revideras åter i juni 2011

Enköping och husläkare i primärvården Kontaktperson Överläkare Per Sangfelt, specialmedicin,

2 Bakgrund Symtom från mag-tarmkanalen är en vanlig orsak till konsultation hos läkare. Utredning, behandling och uppföljning av besvären bör i första hand ske av husläkaren. Symtomen är ofta ospecifika, varför primärdiagnostiken måste baseras på en helhetsbedömning omfattande noggrann anamnes med hänsyn tagen till psykosociala faktorer, ålder och alarmsymtom. Om det finns skäl görs riktade laboratorie- och andra utredningar. I åldersgruppen under 50 år dominerar funktionella mag-tarmbesvär, till exempel irritable bowel syndrom och funktionell dyspepsi. I de flesta fall är besvären kroniskt återkommande och botande terapi saknas. Behandlingen baseras på att med rimlig utredning utesluta behandlingskrävande sjukdomar, förklara besvärens funktionella natur och dess manifestationer för patienten för att stilla oro och ge råd om eventuella ändringar i livsstil och kost, samt efter individuell bedömning ordinera symtomatisk terapi. Även i åldersgruppen över 50 år dominerar funktionella besvär som orsak till symtomen, men här ökar också incidensen behandlingskrävande sjukdomar. Vårdprogrammet ger riktlinjer där individuell bedömning av patienten utgör grunden för fortsatt utredning och behandling. Eftersom diagnostik och terapi ständigt utvecklas är avsikten att se över programmet senast i december Se också vårdprogrammen Förstoppning respektive Dyspepsi, gastrooesofageal reflux, ulcussjukdom. Beställs från Blå rummet på Akademiska sjukhuset eller hämtas på nätet, se baksidestexten på detta häfte. Vårdprogrammet har utarbetats av Husläkarna Elsvig Löwenhoff, Uppsalahälsan och Lars Agréus, Öregrunds husläkarmottagning. Överläkare Håkan Liljeholm, Lasarettet i Enköping. Avdelningsläkare Bengt Wallner, överläkarna Urban Karlbom, kirurgi, Per Sangfelt, gastroenterologi, Anders Larsson, klinisk kemi samt mikrobiolog Eva Hjelm och överläkare Åsa Melhus, klinisk mikrobiologi, samtliga Akademiska sjukhuset.

Om det finns skäl görs riktade laboratorie- och andra utredningar. I åldersgruppen under 50 år dominerar funktionella mag-tarmbesvär, till exempel irritable bowel syndrom och funktionell dyspepsi.

3 Irritable Bowel Syndrome Irritable bowel syndrome (IBS) ingår som en del i den mer övergripande termen funktionella mag-tarmsjukdomar. Funktionella mag-tarmsjukdomar är vanliga i samhället och består av varierade kombinationer av kroniska eller återkommande mag-tarmsymtom som ej förklaras av strukturella eller biokemiska avvikelser. De funktionella mag-tarmsjukdomarna kan med fördel delas upp enligt lokalisation eller shock-organ, ofta griper de över på varandra. Således talar vi om esofageala, gastro-duodenala, gall-pancreas, tarm (IBS) och eller anorektala funktionella mag-tarmsjukdomar. IBS diagnosen ställs enligt de så kallade: ROM III kriteria Mer än tre dagar på tre månader i minst sex månader med obehag eller smärta i buken som har minst två av tre särdrag: 1. lättar vid tarmtömning och/eller 2. början associerad med ändring av avföringens frekvens och/eller 3. början associerad med ändring av avföringens konsistens Utöver detta finns ett antal symtom som stödjer diagnosen: 1. > 3 tarmtömningar/dag 2. < 3 tarmtömningar/vecka 3. hård avföring ( harlortar ) 4. lös eller vattnig avföring 5. krystning vid tarmtömning 6. urgency (bråttom till toa) 7. känsla av ofullständig tarmtömning 8. slemtillblandning i avföringen 9. buksvullnad, känsla av uppblåsthet Har väl diagnosen verifierats enligt ovan och en fysikalisk undersökning med enkla basala prover uteslutit annan sjukdom är risken för missad diagnos mycket liten (<3%). Basera således diagnos enligt gängse kriterier dvs:

De funktionella mag-tarmsjukdomarna kan med fördel delas upp enligt lokalisation eller shock-organ, ofta griper de över på varandra.

4 Anamnes (ROM III kriteriea med mera). Fysikalisk undersökning. Lab; Hb, LPK, SR/CRP, TSH, F-Hb och ev. F-calprotectin*. Rektoskopi. Ev f-odling/cystor/maskägg. Följ alltid upp patienten en gång efter 6 8 veckor för utvärdering. Ibland kan kompletterande undersökningar bli aktuella om diagnosen är tveksam: Koloskopi (malignitet > 50 år, inflammation makro/mikroskopisk). Gastroskopi med tunntarmsbiopsi. Endomysium/transglutaminasantikroppar. SeHCAT (gallsaltmalabsorption). Laktosbelastning Tunntarmsröntgen. * Fecalt Calprotectin (stavas ibland Kalprotektin) är ett relativt nytt test som analyserar proteiner som frisätts från leukocyter i tarmen. Nivåerna ökar vid inflammation i mag-tarmkanalen och kan användas som komplement i utredningen vid osäkerhet i IBS-diagnostiken. Vid normala nivåer är inflammation högst osannolikt. Lätt till måttligt förhöjda nivåer ses förutom vid IBD ibland även vid esofagit/gastrit och NSAID behandling varför detta bör övervägas. Kraftigt förhöjda nivåer innebär nästan alltid aktiv inflammation. Inflammation vid olika infektiösa tillstånd bör ha uteslutits innan markören analyseras. Provet tas som vid ett enkelt fecesprov och skickas till klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset.

Ibland kan kompletterande undersökningar bli aktuella om diagnosen är tveksam: Koloskopi (malignitet > 50 år, inflammation makro/mikroskopisk). Gastroskopi med tunntarmsbiopsi.

5 Behandling vid IBS Har patienten en verifierad diagnos och där vid tveksamhet kompletterande utredning ej påvisat någon annan genes kan behandling provas enligt följande schablon: Behandling Information Lugnande besked Diet/livsstil Identifiera dominerande symtom Diarre Loperamid Kolestyramin Kolhydratrestriktion Obstipation Fibrer Bulkmedel Osmotiskt aktiva prokinetika Buksmärta Spasmolytika Antidepressiva Gaser/uppblåst Minska fibrer Kolhydratrestriktion Psykologiska symtom Antidepressiva Anxiolytika Kom ihåg att de flesta patienter inte söker vård för sina IBS-symtom. De som söker hamnar vanligen hos husläkare och behöver inte slussas vidare. Det är en positiv diagnos dvs ofarlig för hälsan på sikt. Diagnosen är säker, dvs den behöver sällan eller aldrig omvärderas om man följt reglerna enligt ovan. Överpsykologisera inte symtomen. Viss symtomatisk behandling finns trots allt och bättre behandlingar är under utveckling. Vid problem av invalidiserande natur där huvudsymtomet är från mag-tarmkanalen bör gastroenterolog kontaktas, vid dominerande psykopatologi bör remiss till psykiatriker/psykolog övervägas.

Spasmolytika Antidepressiva Gaser/uppblåst Minska fibrer Kolhydratrestriktion Psykologiska symtom Antidepressiva Anxiolytika Kom ihåg att de flesta patienter inte söker vård för sina IBS-symtom.

6 Detta vårdprogram finns på och på landsdtingets intranät Navet under fliken Sjukvård, klicka på Vårdprogam. Där finns också vårdprogrammen Förstoppning och Dyspepsi, Gastrooesofageal reflux, Ulcussjukdom. Häften beställs från Blå rummet, ,

Relevanta dokument

Förstoppning. Kontaktpersoner

Förstoppning. Kontaktpersoner Förstoppning Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården Kontaktpersoner