Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning

Transkript

1 Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen EVA I PERSSON Appendicit års ålder Långsamt isättande smärta Smärtvandring Initialt omkring naveln-mcburneys punkt Smärta Rörelse Hosta Höger fossa Muskelförsvar Perman-Rovsings tecken Kräkning o illamående Diarré/förstoppning Appendicit-symptom och utredning Temp Förhöjda LPK-Leukocyter CRP Bakterier i urin Hematuri Undersökningar Rektalpalation Datortomografi 1

2 Differentialdiagnoer Barn Körtelbuk - inflammation i lymfkörtlar Invagination Kvinnor Salpingit Extrauterin graviditet Omhändertagande av patienter med appendicit Öppen eller laparoskopisk appendektomi Ickekirurgisk behandling Enbart antibiotika Perforerad app. allvarligare och längre vårdtid Colon irritabile (IBS) Funktionell tarmrubbning procent av befolkningen i Sverige Dubbelt så många kvinnor Debuterar vanligen vid år Genetisk komponent 2

3 IBS- symtom Buksmärta, speciellt efter måltid Uppkördhetskänsla Gasbesvär Avföringsrubbningar Känsla av ofullständig tarmtömning Urgency Utredning Anamnes Lab. Prover Rektoskopi/sigmoideoscopi Koloskopi med biopsier Kolonrtg Gastroskopi Gallrtg Gyn. undersökning Diagnos- Internationellt fastställda kriterier Återkommande besvär av smärta eller obehag i buken under minst 3 dagar/månad de senaste 3 månaderna. Symtomdebut för minst 6 mån. sedan Minst två av följande karaktäristiska: Lindring av besvär vid defekation Försämring med förändrad avföringsfrekvens Försämring med förändrad avföringskonsistens (Ericson & Ericson, 2012,.s. 413) 3

4 Behandling av symtom Återkommande diarré stoppande läkemedel Förstoppning ökat fiberintag Antidepressiva medel Vid kramper i buken-papaverin Hypnos Omvårdnadsåtgärder Tydlig information om att ingen bakomliggande sjukdom kan påvisas. Kostråd Regelbundna måltids och avföringsvanor Bulkmedel Utvärdera fiberintaget Motion Undvika gasbildande mat Små portioner men ofta Kolorektal cancer En av de vanligaste cancersjukdomarna Hög ålder Riskfaktor förutom ärftlighet är hög konsumtion av fett och kött Troliga skyddande faktorer är: Fysisk aktivitet Fibrer i form av grönsaker och frukt Östrogen NSAID preparat 4

5 Kolorektal cancer Cancer i högerkolon Diffusa symtom-trötthet, avmagring och matleda, ev. obehag från buken, smygande anemiserande blödningar är vanliga Cancer i vänsterkolon Tidigare symtom Avföringsrubbningar Knipsmärtor Kolorektal cancer Rektalcancer Trängningar med blod i avföringen Diagnos Bukpalpation Rektalpalpation Rektoskopi med biopsi Kolonrtg Sigmoideoskopi / Koloskopi Kolorektal cancer-behandling Kirurgi Cekum och kolon ascendens- Högersidig hemikolektomi Transversum-transversumresektion Kolon descendens-vänstersidig hemikolektomi Sigmoideum-sigmoideumresektion Rektumamputation med permanent sigmoideostomi 5

6 Berättelsen om Johan Johan är 65 år och gift. Han gick i pension för sex månader sedan, men arbetar fortfarande cirka två dagar i veckan som konsult på ett IT-företag. Han är gift med Carmencita och har två vuxna barn och fyra barnbarn. Johan lever ett fysiskt aktivt liv med rikt socialt umgänge, spelar golf, tränar på gym och reser gärna utomlands. Han har ett bra samliv med sin fru och det sexuella livet betyder mycket för honom. Under en längre tid har Johan haft omväxlande lös och hård avföring, ibland med inslag av slem och blod. På senare tid har han också trängningar till avföring och en känsla av ofullständig tarmtömning med täta toalettbesök. Utredning Efter besök på vårdcentralen skickas en remiss till kirurgmottagningen med misstanke om rektalcancer. Johan kallas för ett besök till kirurgmottagningen och har då med sin fru. I utredningen ingår rektoskopi och rektalt ultraljud samt CT lever och lungröntgen för att kartlägga eventuella metastaser till lever och lungor. Efter undersökningarna får Johan information om att han har en rektalcancer, tumören sitter cirka fyra cm innanför slutmuskeln. Då tumören är belägen nära slutmuskeln informeras Johan om att ändtarmen kommer att tas bort och att han kommer att få en sigmoideostomi. Han får en första information om vad detta innebär. Fortsatt handläggning Johan får ett telefonnummer till kontaktsjuksköterskan, som han kan ringa, och kontaktsjuksköterskan ringer även upp efter några dagar för att bemöta Johans oro och svara på frågor. Vid det preoperativa besöket får Johan tillsammans med frun information av behandlande läkare om vad utredningen visar. Vid detta besök träffar han och hans fru också sjuksköterska, stomiterapeut, narkosläkare och sjukgymnast. Johan är orolig över hur sexualfunktionen kommer att påverkas och vad det innebär att leva med stomi. Läkaren informerar Johan om vad en rektumamputation innebär genom att rita upp en bild och förklara hur operationen går till. 6

7 Fortsatt preoperativ planering Han redogör också för strålbehandlingen som ges veckan innan operationen och den påverkan som operationen kan ge på vattenkastning och sexualfunktion och att Johan kommer att ha ett sår i perineum. Sjuksköterskan och stomiterapueten lyssnar till Johans och hans frus berättelse om vilka tankar de har inför operationen vad de känner till och vad de speciellt oroar sig för? De får sedvanlig preoperativ information om vad som kommer att ske och varför. Stomiterapeuten gör också en stomimarkering i samråd med Johan. (Carlsson, E. & Persson, E.: (2012). Omvårdnad av patienter med kolorektala sjukdomar (s ). I Lindvall, L.(red.), Omvårdnad vid kirurgiska sjukdomar, Lund: Studentlitteratur) Rektalcancer-behandling Preoperativ strålbehandling minskar lokalrecidiven Adjuvant cytostatika behandling Metastaserar framörallt i lever och lungor TNM-klassifikation T-tumörens lokala utbredning N-lymfkörtelmetastaser M-fjärrmetastaser Ca 60 % botas Screening Mekanisk ileus Ileus Peristaltiken ökar i intensitet och frekvens Paralytiskt ileus Peristaltiken minskar 7

8 Mekaniskt hinder Adherenser - brider Gynekologiska tumörer Crohns sjukdom Gallsten Ileus - orsaker Mekaniskt ileus orsaker a. Bråck (inklämning) b. Invagination c. Strangulation d. Volvulus e. Tumörstenos f. Gallsten Ileus-symtom Knipsmärtor, intervallsmärta Kräkning Inga gaser eller avföring Uppkördhet, utspänd buk Feber, allmänpåverkan, dehydrering och chock som sena symtom 8

9 Ileus-undersökningar behandling BukÖverSikt=BÖS Passageröntgen Fasta Iv Vätske och elektrolyttillförsel Ventrikel sond Omhändertagande av patienter med Ileus Parenteral vätska Ersätt redan uppkomna förluster Ersätt pågående förluster Justera elektrolytrubbningar Om inte hindret släpper- Explorativ laparotomi Divertikulit Inflammation Kan förväxlas med koloncancer Ca 70 % av personer >80 år har divertiklar 9

10 Divertikulit smärta Ömhet i nedre delen av buken Molande smärta Strålar ut Smärta under några dagar (om ej perforation) Förvärras om patienten rör sig Divertikulit symptom Illamående, kräkningar Dysuri och trängningar till vatten-kastning Ändrade avföringsvanor Opåverkat AT Resistens i rectum kan förekomma Måttlig tempstegring Perforerad divertikulit Svåra smärtor nedtill i buken Hög feber Takykardi, takypné Septisk chock Peritonit Divertikulit prover och undersökningar Förhöda Leukocyter och CRP Feber runt 38 0 BÖS för att utesluta ileus Påvisa fri gas CT 10

11 Omhändertagande av patient med diverticulit Påverkat AT, buksmärtor, feber-sjukhusvistelse Fasta, vätska antibiotika intravenöst Kirurgi vid stenos, kronisk smärta. Perforation-akut op 11