Fysioterapeutens roll vid bedömning och behandling av bäckenbottendysfunktioner

Transkript

1 Fysioterapeutens roll vid bedömning och behandling av bäckenbottendysfunktioner - fokus på tarm Jenny Sjödahl Leg. fysioterapeut, med. dr. Adjungerad universitetslektor Jenny Sjödahl Leg. fysioterapeut, med.dr. Adjungerad universitetslektor IMH/FYSIO/LiU jenny.sjodahl@regionostergotland.se Leg. fysioterapeut januari 2004 Medicine doktor i medicinsk vetenskap oktober 2010 Bäckenfunktionsenheten (BFE), Magtarmmedicinska kliniken, US Linköping Avdelningen för fysioterapi, Institutionen för medicin och hälsa, LiU Bäckenfunktionsenheten (BFE) Magtarmmedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Farmakologi 15 hp, sexologi 3 hp, ultraljud, MI, bäckenbottenträning, biofeedback for FI & DD, high-resolution anorectal manometry Patientgrupper vid BFE Svår obstipation slow transit outlet obstruction Fekal inkontinens Svår IBS Anorektal smärta Buksmärta inkl. bukvägssmärta anorektal smärta fekal inkontinens obstipation Multidisciplinärt omhändertagande Bäckenfunktionsenheten Magtarmmedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Linköping Bäckenbottendysfunktioner Vad orsakar besvär? Blåsdysfunktion Prostatit Interstitial cystits Urinläckage Tarmfunktionsrubbningar IBS Förstoppning Avföringsläckage Prolaps Rectocele Tömningssvårigheter Sexuella dysfunktioner Dysparuenia Ejalucationssmärta Ereketionsproblem Svårigheter att nå orgasm Bäckensmärta Fissurer Pudendussmärta Coccydyni Bäckensmärta Vulvodyni Graviditet och förlossning Respiratoriska sjukdomar Neurologiska sjukdomar/skador Skador/sjukdomar i rygg Diabetes Sjukdomar från mag- och tarmsystemet Tumörer Demens Kirurgi Strålning Läkemedel Immobilisering Trauma Övergrepp Ålder 1

2 Anorektal anatomi och fysiologi samt bäckenbottenmusklernas funktion vid kontinens och defekation Rörelser i bäckenbotten Tjocktarmens funktion uv Vilotonus Kontraktion knip 1. Absorption och sekretion fermentering och hantering av ickeabsorberade kolhydratrester vätskeupptag från intraluminalt innehåll, formar avföringen Relaxation 2. Motilitet blandning och transport av intraluminalt innehåll lagring av avföring defekation när tillfälle ges Anorektal anatomi och fysiologi Rektoanal inhibitionsreflex Sampling Att hålla emot vid trängning Puborektalis/bäckenbottenslyngan Oförklarad viktförlust (>10 kg under 3 månader) Blod i avföringen som inte orsakas av Nattliga symtom Progriderande symtom Feber Hereditet för koloncancer (polypos), IBD eller coeliaci Cauda equina syndrom 2

3 Fekal inkontinens Fekal inkontinens Vuxen befolkning 7 % 17% av män och kvinnor >75 år i Sverige På geriatriska kliniker % Bland senildementa % 60% har också urininkontinens När sker läckaget? -ledtråd till patofysiologi 1. Postdefekatoriskt 2. Vid trängning tömningssvårigheter skada inre slutmuskel rektocele IBS, nedsatt sensibilitet nedsatt styrka bäckenbotten och slutmuskel Obstipation och tömningssvårigheter 3. Känner ej läckage alls rektocele nedsatt sensibilitet Obstipation och tarmtömningssvårigheter Sekundära orsaker till obstipation 3 tömningar/vecka eller mindre Hård avföring 1/4 av tiden Känsla av ofullständig tömning Behöva krysta mycket Behov av att manuellt underlätta tömning 1. Slow transit obstipation 2. Tömningssvårigheter 3. IBS-C kvinnor män Prevalens 5% 2% Laxermedel 20% 10% Mekaniska och strukturella orsaker: Koloncancer Inflammatorisk tarmsjukdom Neurologiska orsaker: Cerebrovaskulär sjukdom MS, Parkinsons sjukdom Hirschprungs sjukdom Ryggmärgsskada, tumör Läkemedelsbiverkning Opiater Endokrina och metabola rubbningar: Hypotyreos Diabetes mellitus Psykisk sjukdom: Depression Ångest Ätstörningar Somatoseringssyndrom 3

4 Tarmtömningssvårigheter Mekaniska/strukturella orsaker: rectocele, rektal invagination, rektal prolpas, analstriktur, megarektum I vila Vid krystning Nedsatt rektoanal sensibilitet Dyssynergi av bäckenbottenmuskler: paradoxal krystning PR Pubis EAS Coccyx Anorektala Anorektala vinkeln vinkeln IAS Sänkning av Utredning Puborektalis- eller sfinkterspasm, levator ani syndrom bäckenbotten Smärta: levator ani syndrom, anala fissurer, hemorrojder, buksmärta Utredning Inspektion perianalt prineum vaginalt Neurologi vilotonus anocutan reflex analstrech reflex hostreflex Externa sfinktern intersfinkteriska fåran styrka snabbhet uthållighet Puborektalis smärta styrka snabbhet uthållighet Analkanal massa slemhinna Krystning buktryck bäckenbottensänkning relaxation av puborektalis relaxation av sfinktrarna 4

5 Åtgärder Behandlingsalternativ Patientundervisning anatomi och fysiologi Beteendeträning/optimering av tarmtömning Kroppsmedetandegörande terapier Bäckenbottenträning Kryssträning Generella andningsövningar och avspänning Biofeedback El-stimulering Kontrollerad tömning Hjälpmedel Läkemedel Botoxinjektioner Kirurgi Patientundervisning Genomgång av matsmältningen och tarmtömningen Blåsans funktion Bäckenbottenmusklerna Andningsmuskulatur Stresspåverkan Livsstil Aktivering Identifiera knip Öka blodcirkulation Öka neuromuskulär funktion Styrketräning = maximala knip 30% av muskelfibrerna (typ 2) Rekrytering vid plötslig ökat krav Motoriska enheter Muskelmassa Träningsperiod 3-4 månader Uthållighetsträning 70% av muskelfibrerna (typ 1) Konstant tonus Funktionell träning Dagliga aktiviteter Hosta Styrketräning RELAXATION!! Biofeedback Patientutbildning Knipträning Relaxation av bäckenbottenmusklerna Krystteknik Sensibilitetsträning En kombinationsbehandling bestående av biofeedback och läkemedel (loperamid + bulkmedel) minskar antalet episoder av fekal inkontinens. Förbättringen är associerad med: En förbättrad rektal sensibilitet En minskad urgency En normalisering av avföringskonsistens 5

6 Goda resultat vid dyssynergisk tömning tarmtömningsfrekvens laxeringmedel behov av att krysta uppsvälldhet Hos 2/3 normaliseras transit tiden om det föreligger en slow transit förstoppning i kombination med dyssynergisk tömning Vilken del av biofeedback är mest effektiv? Långtidsuppföljningar saknas 6