STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot
|
|
- Elisabeth Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot
2 Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström
3 Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson, Universitetssjukhuset Örebro (uroterapeut) Eva Samuelsson, Krokoms hälsocentral/umeå universitet Karin Franzén, Universitetssjukhuset Örebro Ulla Molander, GU Sahlgrenska akademin Patrik Midlöv, Lunds Universitet/ Tåbelunds vårdcentral Karin Stenzelius, Malmös högskola/ Skånes universitetssjukhus Lars Malmberg, Skånes universitetssjukhus, urologiska kliniken Nils-Eric Sahlin, Lunds Universitet, avd för medicinsk etik
4 Kansliet - projektgruppen Jenny Odeberg (projektledare) Elisabeth Gustafsson (projektassistent) Hanna Olofsson (informationsspecialist) Sten Anttila (Biträdande projektledare ) Thomas Davidsson, Harald Gyllensvärd (hälsoekonomer)
5 Regeringsuppdrag Syftet med uppdraget är att systematiskt identifiera kunskapsluckor, stimulera till ny kunskap och aktivt föra ut kunskap om ett värdigt omhändertagande och en god vård och omsorg av de mest sjuka äldre Äldre projekten: Behandling av urininkontinens hos äldre Akutvård av äldre Svårläkta sår hos äldre Undernutritionstillstånd hos äldre Indikatorer för äldres läkemedelsanvändning
6 Övergripande fråga Vilken effekt har olika behandlingsmetoder på graden av urininkontinens hos äldre och dess påverkan på det dagliga livet och livskvalitet.
7 Mest sjuka äldre/sköra äldre ingen vedertagen definition finns Detta är projektets definition:
8 Behandlingar Kirurgisk behandling (intravaginalslyngplastik, botoxulinum, injektionsbehandling, artificiel sfinkter,) Farmakologisk behandling Behandlingsprogram (toaletträning mm) Alternativmedicin (akupunktur, naturläkemedel, yoga) Bäckenbottenträning/blåsträning Elstimulering Komplexa interventioner (vårdprogram) Miljö (personal, lokal, utbildning) Livsstilsinterventioner (dryck, träning mm)
9 Exkluderade interventioner Olika typer av inkontinenshjälpmedel absorberande produkter och urinflaskor Kolsuspension urinavledning brickerblåsa
10 Slutsatser (1 av 5) Det finns effektiva behandlingar för äldre. Det är viktigt att erbjuda dokumenterat effektiv behandling även till äldre.
11 Slutsatser (2 av 5) Utredning av urininkontinens är grunden för effektiv behandling. Beroende på typ av läckage, har en minskning av urininkontinens hos äldre kunnat påvisas med hjälp av bäckenbottenträning, slyngplastik samt läkemedel med antikolinerg effekt. Effekten av dessa läkemedel är begränsad och risken för biverkningar (t ex förstoppning och muntorrhet) måste uppmärksammas liksom biverkningar av operation.
12 Slutsatser (3 av 5) Det är sannolikt att basal omvårdnad för sköra äldre är viktigt för att påverka urininkontinens, men det saknas i stor utsträckning vetenskapliga studier. Exempel på grundläggande åtgärder som kan vara av värde är uppmärksamhetsträning, hjälp till toaletten och fysisk träning.
13 Slutsatser (4 av 5) Forskning på förebyggande, lindrande, botande eller omvårdnadsåtgärder är begränsad. Det finns ett stort behov av studier av god vetenskaplig kvalitet som avser åtgärder för att hjälpa sköra äldre.
14 Slutsatser (5 av 5) Det saknas vetenskapliga studier av tillräcklig kvalitet för att bedöma metodernas kostnadseffektivitet.
15 Etiska frågeställningar Det kan finns etiska problem i att göra studier där människor med nedsatt autonomi deltar, men lagen om etikprövning ger möjlighet till detta under vissa förutsättningar. Med en god insyn i forskningsprogram och med krav på närståendes godkännande, torde det vara mer oetiskt att inte skaffa kunskap om behandling av urininkontinens hos sköra äldre
16 Praxis Läkemedel Läkemedel med antikolinerg effekt DDD/1000 invånare år år år år år år år år år kvinnor män år Uttag av läkemedel med antikolinerg effekt med indikation urinträngningar/trängningsinkontinens i Sverige Antal DDD per 1000 invånare, uppdelat på kön och ålder.
17 Praxis- Kirurgi 80% 70% 60% kvarvarande läckage 1 år efter operation Andel (%) 50% 40% 30% 20% 10% 0% <65 år (n=3644) år (n=562) år (n=367) år (n=230) 80 år (n=157) Total (n=4960) Aldrig/nästan aldrig 67,60% 56,90% 55,60% 43,90% 35,70% 63,40% 1 3 ggr/mån 8,10% 8,00% 6,00% 5,70% 3,20% 7,70% 1 3 ggr/v eller dagligen 15,60% 29,20% 32,70% 42,60% 51,00% 20,70% bortfall 8,70% 5,90% 5,70% 7,80% 10,20% 8,10%
18 Kunskapsluckor Det saknas väsentligen studier om effekten av livsstilsanpassning och fysisk aktivitet, om betydelsen av anpassning av den vardagliga miljön av hjälp och stöd i det dagliga livet ( toalettassistans och ADLträning). Effekter av patientundervisning det saknas helt studier om vilken betydelse utbildning och träning av personalen har. Förebyggande åtgärder innan äldre blir sköra äldre avseende att bevara kontinens så länge Östrogen som behandling av urininkontinens hos äldre
19 Kunskapsluckor och fortsatt forskning De fåtal studier som finns är behäftade med metodologiska problem vilket påverkar kvaliteten och leder till problem när det gäller tolkning av resultat. Olika sätt att mäta inkontinens (subjektivt/objektivt) Att genomföra studier där populationen utgörs av sköra äldre medför metodologiska problem såsom risk för stora bortfall, komplex sjukdomsbild. En viktig fråga är : hur lägga upp studier om behandling av urininkontinens hos sköra äldre på ett metodologiskt robust sätt.
20 Sammanfattning av resultaten - äldre Effektmått Urinläckage Livskvalitet Bäckenbottenträning i kombination med fysisk träning Minskat läckage (+++0) Förbättrad symtomrelaterad livskvalitet (+++0) Generell livskvalitet: ingen skillnad (++00) Strukturerad patientundervisning och stöd Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000) Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000) Intravaginal slyngplastik Minskat läckage (subjektivt) (++00) Förbättrad (++00) Läkemedel med antikolinerg effekt Minskat läckage (++00) Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000) Duloxetin Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000) Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000) Komplikationer Ej angivet Ej relevant Ökad risk (++00) Ökad risk (++00) Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000)
21 Sammanfattning av resultaten - sköra äldre Effektmått Urinläckage Fysisk träning i kombination med ADLträning Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000) Uppmärksamhetsträning och hjälp till toalettbesök i kombination till funktionell träning Minskade urinläckageepisoder. Fler lyckade toalettbesök (++00) Oxybutynin läkemedel med antikolinerg effekt Otillräckligt vetenskapligt underlag (+000) Livskvalitet Studier saknas Studier saknas Studier saknas Komplikationer Otillräckligt vetenskapligt Studier saknas Studier saknas underlag (+000)
22 KUNSKAPSCENTRUM FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre
Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre En systematisk litteraturöversikt Oktober 2013 (preliminär version webbpublicerad 2013-10-08) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish
Läs merBehandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre
Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre En systematisk litteraturöversikt SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s nämnd och
Läs merÄldre och urininkontinens
Äldre och urininkontinens Ökad kunskap för en bättre vård och omsorg STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Urinläckage: träning, närmiljö och hjälp till toa kan minska läckage Urininkontinens är
Läs merNationella riktlinjer för f och omsorg
Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -
Läs merÖppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens
Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens Nikola den 26 oktober 2012 Marianne Lidbrink Agenda Uppdrag i utveckling Olika produkter, olika målgrupper, olika datakällor Behov av kunskap Analyshandboken
Läs merVi delar in oss i grupper för att diskutera följande: Hur kan vi göra inflyttningen till SÄBO effektivare? Hur kan vi nyttja lägenheterna optimalt
Socialförvaltningen Beställaravdelningen 2013-10-16 1 (2) Minnesanteckningar branschråd SÄBO Datum: 16 oktober 9:00 12:00 Plats: Visborg, Rügen 1. Välkomna Marianne Godin Luthman avdelningschef för beställaravdelningen
Läs merBlåsdysfunktion Dalarna. Anders Engelholm
Blåsdysfunktion Dalarna Anders Engelholm 2016-11-08 Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är läckage av sådan omfattning
Läs merFör att identifiera urinläckage fråga
2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8
Läs merKan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens?
Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens? Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur många är sköra
Läs merVad är värdig vård vid blåsdysfunktion?
Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Värdig vård vid Anders Engelholm BD Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är
Läs merSBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
Läs merINKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR
INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01
Läs merVårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version Behandling 2012-03-05 1 0 med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Författat av Godkänt av Silvana Häggqvist, Ssk, uroterapeut Lars Börjesson,
Läs merTill dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03
Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merNationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC
Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC Svensk neuropediatrisk förening 2011-12-01 sidan 1(5) Förord Dessa riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck har sammanställts
Läs merLäkemedelsanvändning hos äldre
Läkemedelsanvändning hos äldre Läkemedelsanvändningen har kontinuerligt ökat de senaste 20 åren. De mest sjuka äldre har i medeltal 8-10 läkemedel förskrivna. En påtaglig risk för biverkningar och negativa
Läs merUrologiska spasmolytika. Borlänge
Urologiska spasmolytika Borlänge 213-5-16 Antikolinerga spasmolytika Kompetitiv hämning av kolinerg stimulering av muskarinreceptorer (M2 och ffa M3) på glatta muskelcellers yta i urinblåsan. Urologiska
Läs merKAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv
6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM
Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna
Läs merTill dig som vill veta mer om inkontinens
Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du
Läs merBlåsdysfunktion hos äldre
Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region
Läs merKapitel 7 Trygg vård och omsorg
Kapitel7 Tryggvårdochomsorg UndersköterskanMiaharkommithemtillJohan,82år,somharbådediabetesochenvaskulär demenssjukdom.honskaskötaomettsvårläktbensårsomhanhaftifleramånader.närhon kommersitterjohanvidköksbordetochtittarutgenomfönstretpåfågelbordetsallahungriga
Läs merBlås- och tarmdysfunktion
Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna
Läs merRiktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merStatens beredning för medicinsk utvärdering, SBU
1 Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merBilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015
Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor Inledning reviderad 2015 Etiska problem kan spela stor roll för vilka vetenskapliga kunskapsluckor i hälso- och sjukvården som
Läs merAlternativ till kateterbehandling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merSvenskarna om inkontinens
Svenskarna om inkontinens Resultat från en SIFO-undersökning, september 2004 En pressrapport från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil: 0733-68
Läs merRIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL
KUB6062, v2.0, 2013-05-29 RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-04-18 Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens
Läs merLIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET. Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola
LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola 1 Innehåll Kort om min forskning Kort om Enheten för Cancerrehabilitering Göteborg Kort
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merNytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning
Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor NIKOLA Vårdprogrammet är integrerat
Läs merVerksamhet och ort, förvaltning VO FoU, Skånevård Sund på uppdrag av Södra Sjukvårdsregionens verksamhetschefer i Ortopedi
Skånes universitetssjukvård Styrgruppen för FoOI HTA Skåne Nominering för HTA, ordnat införande eller avveckling Projektnamn, beskrivning och frågeställning Kirurgisk behandling av nyckelbensfrakturer
Läs merDet läcker. om läckage och inkontinens. Sedan Nr 1:2014. Ledaren: Är det tabu att prata om kiss och bajs? 2
Sedan 1987 Nr 1:2014 tidskrift för aktuell äldreforskning 70 kr Det läcker om läckage och inkontinens Ledaren: Är det tabu att prata om kiss och bajs? 2 Ulrika Knutson: Det är de långa åren före döden
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs meroch prostatabesvär Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010
Genomgången av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär Presenterades 1 juli 2010 Presenterades 1 juli 2010 Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010 De granskade läkemedlen De granskade läkemedlen
Läs merBehandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt. SBU, maj 2010
1 Behandling av sömnbesvär hos vuxna - en systematisk litteraturöversikt SBU, maj 2010 Förekomst av sömnbesvär bland vuxna i Sverige 2008, totalt samt fördelat på ålder och kön (n = 1128) 2 3 Projektets
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merUtredning och behandling av blåsstörning
Namn Utredning och behandling av blåsstörning Personnummer Datum Utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering på individnivå Initiativ till utredning: Eget Sjuksköterska Läkare Annan Utredning Planeras
Läs merAtt leva med Inkontinens
Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte
Läs merslutsatser Behandling av urininkontinens Sammanfattning och slutsatser av SBU:s Styrelse och Råd SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering
BU Sammanfattning och slutsatser Behandling av urininkontinens SBU:s rapporter bygger på den nationella och internationella vetenskapliga litteraturen. Denna skrift är ett särtryck av det inledande kapitlet
Läs merKirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne
Specialiserad planerad vård 1 (5) Kirurgisk behandling av åderbråck i Gemensamma riktlinjer för utredning och behandling av åderbråckssjukdom har saknats i. Ett vårdprogram för patienter med åderbråckssjukdom
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merRiktlinjer urininkontinens
17.3 2005-04-14 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer urininkontinens Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför
Läs merMest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga
Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...
Läs merOberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;
Läs merUrininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län
Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Upppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade
Läs merAtt åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning
Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Läs mer- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare
MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats
Läs merNationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Anders Berg, projektledare Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning
Läs merRegional koordinator för bäckencancerrehabilitering
Regional koordinator för bäckencancerrehabilitering Eva Mossberg, Barnmorska, sexolog Else-Marie Rasmusson, onkologisjuksköterska, sexolog 2017-12-04 Bäckencancerrehabilitering - för vem? Mer än 2000 patienter
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar nya riktlinjer i Stockholm Monica Bergqvist Leg. Sjuksköterska, med.dr Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting Läkemedelsgenomgången bör utformas och genomföras
Läs merHelle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet
Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som
Läs merEkonomiska och organisatoriska konsekvenser
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in
Läs merBehövs alla dessa läkemedell
Behövs alla dessa läkemedell kemedel? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland Fler äldre behandlas med läkemedel l (DDD/1000 inv >65 år)
Läs merVÅRDPROGRAM URININKONTINENS
Kronoberg VÅRDPROGRAM URININKONTINENS för kommunerna i Kronobergs län 20080509 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning
Läs merVästra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum
Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Innehåll Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum........................................3 Detta är vårt mål.........................................................................5
Läs merAnvändbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder
Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,
Läs merKapitel 7 Trygg vård och omsorg. Reflektera och diskutera. En skvätt grädde kan motverka undernäring
En skvätt grädde kan motverka undernäring För att en person med demenssjukdom ska få i sig mer energi och näring kan man energiberika mat och dryck. Det finns speciella pulver och andra produkter att köpa
Läs merMed busig blåsa men friska njurar
Med busig blåsa men friska njurar Peter Wide, Barnläkare, PNU-T enheten, Barn- & Ungdomssjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping Utgångspunkt Barnen föds med friska njurar Signalsystemet för styrning
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning
Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Anders Wimo, familjeläkare, HC Bergsjö, Hälsingland Adj Professor, NVS, Karolinska Institutet Läget: 160 000 demenssjuka Ca 25 000 insjuknar
Läs merNationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Läs merSVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD
SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD BAKGRUND Riksföreningen mot Smärta har i samverkan med Svensk
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING. SBU:s uppdrag om rättspsykiatri: projektledare Alexandra Snellman och Monica Hultcrantz
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU:s uppdrag om rättspsykiatri: projektledare Alexandra Snellman och Monica Hultcrantz SBU utvärderar sjukvårdens och socialtjänstens metoder och
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merNationella riktlinjer
Nationella riktlinjer Torbjörn rn Malm Socialstyrelsen Socialstyrelsens riktlinjeuppdrag Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Nationella riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2013-05-22 Vår beteckning SÖKANDE Astellas Pharma A/S Kajakvej 2 2770 Kastrup SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att
Läs merPatientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?
Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2018-06-14 Vår beteckning SÖKANDE Unimedic Pharma AB Box 6216 102 34 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och
Läs merVälkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset
Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning
Läs mer12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens
12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).
Läs merNYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram
NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram FORSKNINGSPROGRAMMET FÖR NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD LANSERAS I SAMBAND MED STOCKHOLMS SJUKHEMS 150-ÅRSJUBILEUM I NOVEMBER 2017. STOCKHOLMS SJUKHEMS JUBILEUMSPROGRAM
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merOkt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård
Okt 2011 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Vårdprogram Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Olika
Läs merUrininkontinens, utredning och behandling
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Gynekologi, öppenvård Giltig fr.o.m: 2016-03-01 Faktaägare: Tatjana Magnusson, Överläkare Gyn Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:
Läs merRiktlinjer vid blåsfunktionsstörning
Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen
Läs merPrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum
PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport
Läs mer- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare
MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats
Läs merLÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix
LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix Christina Sjöberg Terapigrupp Äldre och läkemedel Mark Twain Ryktet om min död äldres riskfyllda läkemedelsbehandling är starkt överdrivet 1 Läkemedel är bra - också
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merApotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor
Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet
Läs merÄldre tänder behöver mer omsorg
Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer
Läs merNationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen
Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen Eva Spetz, Eva-Karin Sjömäling med flera Rapport 2(6) Innehållsförteckning 1 Inledning
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget
Läs mer