SBU-rapport 1 okt -09

Transkript

1 SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland

2 Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga läkemedel Vanligt med läkemedelsrelaterade problem Bristfälligt kunskapsunderlag för behandling av stora sjukdomsgrupper bland äldre (SBU 163/2003)

3 Äldres läkemedelsbehandling Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från studier på personer <65 år Nästan aldrig studier på patienter >80 år

4 Läkemedel gör g r i grunden nytta för f patienten.. men kan också innebära risker. Vid kronisk sjukdom ger läkemedel, l rätt r använt, nt, ökad livslängd och bättre b livskvalitet. Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed d flera läkemedel.

5 Äldre står inte alltid på för många läkemedel Äldre står ofta på för många olämpliga läkemedel

6 Läkemedelsbehandling orsakar ca 5000 vårdskador om året i slutenvården i Västra Götaland

7 Den äldre patienten Komplex sjukdomsbild Komplex läkemedelsbehandling Följaktligen komplex problembild Komplex intervention

8 Rapport

9 Expertgrupp Sten Landahl (ordf( ordf) Christer von Bahr Robert Eggertsen Johan Fastbom Michael Fored Boo Johansson Åke Rundgren Johanna Ulfvarsson Ingrid Schmidt Anders Norlund Juliette Säwe (projektledare) Anneth Syversson

10 Huvudfrågeställning Finns det brister i äldres läkemedelsanvändning som påverkar hälsa och livskvalitet? finns det i så fall metoder för att komma till rätta med dessa brister?

11 Läkemedelsrelaterade problem Finns det särskilt riskabla läkemedel för äldre? Har äldre en ökad förekomst av biverkningar och oönskade läkemedelseffekter och i så fall varför?

12 Åtgärder för att förbättra LM- behandlingen av äldre Kan följsamheten förbättras och vad betyder det för patienten? På vilket sätt kan vi minska förekomsten av läkemedelsrelaterade problem? Bidrar doseringshjälpmedel till ökad säkerhet i läkemedelsanvändningen?

13 Hälsoekonomisk utvärdering av faktorer som påverkar äldres läkemedelsanvändning Etiska aspekter på äldres läkemedelsanvändning

14 Effektmått Morbiditet/mortalitet Vårdkonsumtion Livskvalitet

15 Processmått Antal läkemedel Antal riskläkemedel Interagerande läkemedel Ändrad följsamhet Andel med läkemedelsgenomgång

16 Metod Systematisk litteratursökning av all relevant litteratur t.o.m 2007

17 Riskläkemedel Evidensstyrka 1 lm med antikolinerg effekt psykiska störningar Benzodiazepiner fallrisk NSAID magblödningar Evidensstyrka 3 NSAID hjärtsvikt Ökad risk för interaktioner

18 Biverkningar - förekomst Evidensstyrka 3 Vanligare förkommande hos äldre 20 % av äldre som söker sjukvård 28-54% är undvikbara

19 Biverkningar - orsaker Evidensstyrka 3 Felaktig ordination Uppföljning saknas Polyfarmaci Ovanligt med feldosering

20 Biverkningar - kunskapsluckor Jämförande studier över riskfaktorer för biverkningar saknas Starka epidemiologiska studier över förekomst av biverkningar i populationen

21 Förbättrad följsamhet Evidensstyrka 2 Inga mätbara hälsofrämjande effekter av interventioner för ökad följsamhet Inga effekter av ökad följsamhet har dokumenterats efter 6 månader

22 Slutsatser Förbättrad följsamhet kan fås genom En kombination av individuellt anpassade insatser Utbildning, information till patienter Minskat antal läkemedel Förenklad läkemedelslista Saknas vetenskapligt stöd för att någon enskild metod förbättrar följsamheten

23 Minskning av Läkemedelsrelaterade problem Evidensstyrka 3 Utbildning och information, multidisciplinära team, apotekare farmaceut minskar ordinationerna av vissa olämpliga läkemedel Saknas stöd för att mortalitet, sjukvårdskonsumtion, livskvalitet påverkas av dessa insatser

24 Slutsatser Minskning av vissa läkemedelsrelaterade problem kan ske genom Utbildning, information till sjukvårdspersonal Uppföljning och läkemedelsavstämning med multidiciplinära team eller personal med speciell läkemedelskompetens

25 Dosdispenseringssystem Saknas vetenskapligt underlag för Om dosexpedition förbättrar följsamheten eller ger ökad patientsäkerhet

26 Dosdispensering - kunskapsluckor effekten av dosexpediering på följsamhet, medicineringsfel och patientsäkerhet

27 Sammanfattning ingen studerad enskild metod eller åtgärd påverkar läkemedelsanvändningen så att det leder till förbättrad hälsa, livskvalitet eller kostnadseffektivitet

28 Sammanfattning Begränsade effekter har kunnat visas på processmått såsom förekomst av olämpliga läkemedel, antal läkemedel, ökad följsamhet m m

29 SBU:s slutsatser För många äldre ordineras olämpliga läkemedel Ökad utbildning och information till i första hand läkare leder till minskad förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre

30 SBU:s slutsatser Individuellt anpassad dosering och återkommande omprövning av ordinationer kan minska LRP Identifiering av riskläkemedel till äldre ökar förutsättningarna för säkrare läkemedelsbehandling

31 SBU:s slutsatser Grundligare utredning och diagnostik av sköra, äldre patienter är en förutsättning för att kunna minska olika LRP helhetsgrepp och planering för aktiv uppföljning Individuellt anpassad dosering och återkommande omprövning av ordinationer

32 SBU:s slutsatser Rutiner för regelbunden avstämning av behandlingseffekt i samråd med patienten skulle förbättra situationen

33 SBU:s slutsatser ingen enskild åtgärd (t.ex läkemedelsgenomgångar) är tillräcklig flera samtidiga förändringar som informationshantering, rutiner och hjälpmedel för förskrivning och behandlingsuppföljning, samt utbildningsinsatser Vårdens organisation och ansvars- fördelning bör anpassas och klargöras

34 SBU:s slutsatser Samverkan mellan vårdens organisationer (regioner, landsting, kommuner, läkemedelssakkunniga, yrkesorganisationer, patientorganisationer) är nödvändig dessa bör skyndsamt få ett gemensamt uppdrag som tar ett helhetsgrepp med många samtidiga insatser på olika nivåer.

35 Slutsatser Ytterligare forskning behövs Som tar hänsyn till komplexiteten hos äldre patienter Med fler hälsorelaterade utfallsmått Över dokumentation och uppföljning

36 Sammanfattning Ytterligare forskning behövs där också nya sätt att arbeta studeras. Kan vi inte visa att vårt traditionella arbetssätt fungerar måste detta revideras och nya prövas och utvärderas

37 Hur göra i väntan på studier? Avsaknad av studier med god kvalitet och högt bevisvärde innebär inte att pågående individuellt anpassade aktiviteter som syftar till förbättrad läkemedelsbehandling av äldre skall upphöra

38 Men - vi måste kunna visa att insatta åtgärder leder till nytta för patienterna.

39 Läkemedelsbehandling är en process I Samverkan mellan professioner och organisationer