äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Transkript

1 Får r vi tillräckligt med läkemedel l påp äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland

2 80-åringar och äldre använder nder i genomsnitt 5 läkemedell 15% av dem använder nder 10 läkemedel eller fler

3 Kvinna 81 år Diagnoser Blodtryck 190/110 Hjärtinfarkt/k rtinfarkt/kärlkramprlkramp Hjärtsvikt Kolesterol 9mmol/l Diabetes typ 2 Osteoporos med smärtande kotkompression Nedstämdhet Stora sömnsvs mnsvårigheter Behandling Moduretic Nitroglycerin v.b. Glimepirid Calcium-D-vitamin 1x2 Panodil v.b. Imovane 5 mg

4 Kvinna 81 år Diagnoser Blodtryck 190/110 Hjärtinfarkt/k rtinfarkt/kärlkramprlkramp Hjärtsvikt Kolesterol 9mmol/l Diabetes typ 2 Osteoporos med smärtande kotkompression Nedstämdhet Stora sömnsvs mnsvårigheter Behandling Moduretic, bisoprolol Nitroglycerin v.b. ASA, ACE-hämmare Lipidsänkare? Glimepirid, Insulin? Calcium-D-vitamin 1x2 Fosamax 70 mg/vecka Panodil v.b. Antidepressiva? Imovane 5 mg

5 Lönar sig förebyggande behandling? Blodtryck, lipider, osteoporos

6 Läkemedelsprevention av kardiovaskulär r risk Bevis Bevis finns för f r nytta av behandling av blodtryck hos äldre (STOP, STOP-2, MRC- Elderly,, SHEP, HYVET) liksom liksom även för f simvastatin-behandling (HPS)

7 Högt blodtryck föregår utvecklingen av demens Icke denmenta SBP mm Hg DBP mm Hg Debut av Alzheimer efter 79 år Ålder Ålder Skoog I et al Lancet 1996

8 Prevention av demens med Calciumblockerare (Forette et al, Arch Int Med 2002: 162: 2046 ISH- Syst-Eur )

9 50% 40% Andel PCI/CABG 30% 20% 10% 0% Kvinnor <65 år Kvinnor år Kvinnor >=75 år Män <65 år Män år Män >=75 år Fig kön PCI/CABG 18e. Utvecklingen av PC I/CABG under sjukhusvård i relation till ålder och vid akut hjärtinfarkt under sjukhusvård vid akut hjärtinfarkt

10

11 Äldres återstående livslängd har ökat Effektiva behandlingsmetoder Män kvi 0 år 50 år 65 år 80 år 90 år (SCB 2006)

12

13 Läkemedel gör i grunden nytta för patienten. men kan också innebära risker. Vid kronisk sjukdom ger läkemedel, rätt använt, ökad livslängd och bättre livskvalitet. Många sjukdomar fordrar kombinationsbehandling och därmed flera läkemedel.

14 Äldres läkemedelsbehandlingl Äldre patienter behandlas oftast med utgångspunkt från n studier påp personer <65 år Nästan aldrig studier påp patienter >80 år

15 Äldres läkemedelsbehandlingl Mycket fåf studier påp äldre med många m sjukdomar Samma behandlingsresultat som hos studiepopulationerna?

16 Behandlingseffekt Mortalitet Morbiditet Symtomlindring - Livskvalitet Ålder

17 Äldre står inte alltid påp tillräckligt med läkemedel Men Äldre står r ofta påp för r många m olämpliga läkemedel

18 > 10 LM bland personer > 80 år 2007

19 > 3 psykofarmaka bland > 80 år 2007

20 Läkemedelsbehandling orsakar ca 5000 vårdskador om året i slutenvården i Västra Götaland

21 Vad har vi gjort? för r att förbf rbättra behandlingen Patientutbildning Personalutbildning Läroböcker Studiecirklar Temadagar Fasut/Lärut Läkemedelsgenomgångarngar

22 Förskrivarstöd Vad har vi gjort? för r att förbf rbättra behandlingen Kloka listan Medicinska riktlinjer Inplastade kort Kvalitetsindikatorer MiniQ och liknande ProjektProjekt

23 Vilka resultat ser vi? Färre biverkningar? Förbättrad sjukdomsbild? Förbättrad livskvalitet? Förbättrad funktionsförm rmåga? Färre läkemedel? l Lägre kostnader? Men: Men: bättre b behandlingsresultat

24 SBU-rapport Äldres läkemedelsanvl kemedelsanvändningndning Hur kan den förbf rbättras

25 20% av äldre som söker sjukhusvård har biverkningar.

26 Slutsatser 28-54% av äldres läkemedelsbiverkningar l är förutsägbara och därmed d ofta möjliga m att undvika Orsaker: Orsaker: felaktig ordination, bristande uppföljning Polyfarmaci ökar risken för f r biverkningar

27 Slutsatser Vissa Vissa läkemedel l är r riskläkemedel kemedel Antikolinerg effekt ökar risken för f r psykiska biverkningar Bensodiazepiner ökar risken för f r fall och höftfraktur Antiinflammatoriska läkemedel l (NSAID) ökar risken för f r magblödning och hjärtsvikt

28 Riskläkemedel kemedel Neuroleptika extrapyramidala symtom, ortostatism stroke, psykiska biverkningar Lätta opioider förvirring, illamående, yrsel

29 Riskläkemedel kemedel Diuretika Urvätskning tskning, elektrolytrubbningar WaranWaran Ökad blödningsrisk hos äldre

30 Slutsatser Minskning av vissa läkemedelsrelaterade l problem kan ske genom Utbildning, information till sjukvårdspersonal Uppföljning och läkemedelsavstl kemedelsavstämning mning med multidiciplinära team eller personal med speciell läkemedelskompetens

31 Slutsatser Förbättrad följsamhet f kan fås f s genom En kombination av individuellt anpassade insatser Utbildning, information till patienter Minskat Minskat antal läkemedell Förenklad renklad läkemedelslistal

32 Slutsatser Dosdispensering (Apodos( Apodos) Otillräckligt vetenskapligt underlag för f r att bedöma om följsamhet f eller patientsäkerhet förbättras

33 Slutsatser Överlevnad, sjuklighet, sjukvårdskonsumtion, livskvalitet Saknas vetenskapligt stöd d för f r att någon n av de genomgångna ngna metoderna påverkar p dessa faktorer

34 Slutsatser - rekommendationer Ytterligare forskning behövs Som tar hänsyn h till komplexiteten hos äldre patienter Med fler hälsorelaterade h utfallsmått tt Över dokumentation och uppföljning

35 Slutsatser - rekommendationer Avsaknad av studier med god kvalitet och högt bevisvärde innebär r inte att pågående p individuellt anpassade aktiviteter som syftar till förbf rbättrad läkemedelsbehandling l av äldre skall upphöra

36 SBU Ingen Ingen enskild studerad metod påverkade i sig hälsa h eller livskvalitet Ett helhetsgrepp fordras

37 ingen enskild åtgärd löser l hela problemet Helhetsgrepp Läkekonst Dokumentation Läkemedelsavstämningmning Förskrivarstöd