Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Transkript

1 Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

2 Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information vid ECT-behandling 4 Referenser 6 ECT-checklista för läkare 7 i

3 Inledning Dokumentet Riktlinjer för ECT-behandling ska utgöra grund för att patientsäkra rutiner för ECT-behandling vid Vuxenpsykiatri Söder. Ambitionen med riktlinjerna är att de ska vara kända och tillgängliga för alla berörda inom verksamheten. Innehållet är utformat med patienten i fokus. ECT-behandling ECT är en effektiv behandling mot främst depressiva tillstånd och kan ibland vara livräddande. Den vanligaste biverkningen är minnesstörning. Den är oftast måttlig och övergående, men har i vissa fall rapporterats bli mer allvarlig och långvarig (1-3). De viktigaste åtgärderna för att få bra effekt och minimera risken för allvarliga minnesproblem är att använda optimal ECT-teknik, att ge ECT till rätt patienter, och att monitorera behandlingen noggrant. När ECT övervägs måste patienten alltid få noggrann information om chansen till förbättring, risk för biverkningar samt konsekvenser av utebliven behandling (4). Indikationen för ECT-behandling är i huvudsak svåra depressioner med melankoliska eller psykotiska inslag samt depressioner med hög självmordsrisk. Utöver det ges även ECTbehandling vid exempelvis postpartumpsykos. Kontraindikationer för ECT-behandling är färska hjärtinfarkter, aortaaneurysm, cerebrala arteriella aneurysm och förhöjt intrakraniellt tryck (4). Starkt stöd för god ECT-effekt vid: depressioner med tydlig motorisk hämning (5) depression med depressiva vanföreställningar eller hallucinos (5, 6) tydligt avgränsad depressiv episod (6) katatoni oavsett underliggande etiologi (1) cykloid psykos, mani med konfusionsinslag, postpartumpsykos tidigare god effekt av ECT Svagt stöd för ECT-effekt vid: Depression med personlighetsstörning (1, 7) Depression sekundär till somatisk sjukdom (1) Tidigare bristfällig effekt av väl genomförd ECT 2

4 Medicinering Medicinering före ECT Inga mediciner är absolut kontraindicerade under ECT men försiktighetsprincipen bör råda då det finns för lite fakta om hur ECT kombinerat med läkemedelsbehandling är jämförbart med enbart ECT med avseende på effekt och biverkningsfrekvens. Före ECT bör ansvarig läkare planera för de mediciner som bedöms nödvändiga efter avslutad ECT-behandling samt sätta ut de mediciner som man inte avser ha kvar efter behandlingen. (PM: ECT - slso.sll.se/affektivamottagningen). Medicinering under ECT Litium: Det är oklart om behandling med litium kan öka risken för minnesbiverkningar och förvirring. Sätt alltid ut litium om behandlingen inte planeras fortsätta efter ECT. Om fortsatt behandling planeras bör litiumkoncentrationen kontrolleras för att vara inom terapiintervallet (ca 0,5-0,8 mmol/l). Venlafaxin: maxdos 150 mg under pågående ECT-behandling. Antidepressiva: Sätt in antidepressiva som bedöms nödvändiga efter ECTbehandlingen samt sätt ut de som inte ska fortsätta efter behandlingen. Antiepileptika: Kan ge dåligt behandlingsutfall genom höjd kramptröskel. Sänk i så fall dosen eller utsätt preparatet. Bensodiazepiner och sömnmedicinering: Kan ge förhöjd kramptröskel med dåligt behandlingsutfall. Om behandling är nödvändig, ge så låg dos som möjligt på eftermiddagen och kvällen före ECT och välj helst korttidsverkande medicinering. God sömn är avgörande för ett gott behandlingsresultat och därmed viktigt att främja. Neuroleptika: Sätt ut om möjligt, men kan ges om nödvändigt. Medicinering efter ECT Nästan alla patienter återfaller i depression efter avslutad ECT om inte återfallförebyggande behandling ges, antingen med medicinering eller utglesnings/underhålls-ect eller bådadera (8, 9). Planering av återfallsförebyggande medicinering bör göras innan ECT-behandlingen startar. Rutiner vid Vuxenpsykiatri Söder I öppenvård beslutar PAL och i slutenvård beslutar behandlande läkare om ECT-behandling. ECT-ansvarig läkare ansvarar för den specifika ECT-behandlingen och patientansvarig läkare ansvarar för uppföljningen av patienten, både under behandlingen och sedan efter avslutad behandling. Patientansvarig läkare ansvarar för förberedelserna inför patientens ECT-behandling. Alla patienter som får ECT måste följas regelbundet med klinisk bedömning, symtomskattning och kontroll av biverkningar. Behandlingsansvaret för polikliniska patienter, uppföljning, avslutning och medicinering, ligger hos patientansvarig läkare i öppenvården. I slutenvård har avdelningsöverläkaren motsvarande ansvar. Vid långvarig behandling/underhålls-ect: läkarbedömning minst var 4:e månad och blodprover var 6:e månad, på öppenvårdsmottagningen. 3

5 Planering av underhålls-ect ska framgå i vårdplanen. Patientansvarig läkare ska: ge patienten individuellt anpassad information (den information som individen behöver för att kunna ta ställning, ta tillvara sina intressen och vara delaktig i såväl val av behandling som i själva behandlingen) göra en vårdplan där det tydligt framgår planering och uppföljning av ECTbehandling kontakta ECT-koordinator för planering av behandlingen och för rapportering av ECT-uppgifter (se checklista). ECT-koordinator: telefon , telefontid måndag, onsdag och fredag efter kl 11. boka tid för uppföljande bedömning efter sex respektive tio ECT-behandlingar och meddela ECT-koordinator tiderna ordinera blodprovstagning (nya blodprover krävs om de är äldre än en månad) och eventuellt EKG (patienter med diagnosen diabetes eller hypertoni och patienter som är över 60 år) samt skriva remiss till medicinmottagningen för patienter med somatisk sjukdom såsom hjärtsvikt, EP eller tidigare stroke. ansvara för att patienten fyller i MADRS-S innan behandlingen påbörjas och vid återbesök under uppföljningen ta ställning till medicineringen före, under och efter ECT-behandlingen. se till att ECT-koordinatorn får de uppgifter som behövs inför registrering i kvlitetsregister för ECT. ECT-koordinator ska: ta emot beställning av ECT-behandling för inneliggande och polikliniska patienter ge muntlig och skriftlig information till patient och anhöriga. Här ingår eventuellt även motiverande samtal inför behandling och uppföljning av tidigare given information till patienten informera och kontrollera att blodprover och eventuellt EKG är genomförda inför behandlingen ansvara för att blankett inför narkosbedömning är ifylld och eventuellt bistå patienten med att fylla i blanketten övervaka att aktuella läkemedelsförändringar inför ECT-behandlingen genomförs av patientansvarig läkare beställa ECT på anestesimottagningen ansvara för och rapportera till kvalitetsregister. Information vid ECT-behandling Socialstyrelsen betonar vårdgivares skyldighet att informera och göra patienter delaktiga vid ECT-behandling ( Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig, 2011). Individuellt anpassad information innebär att informationen ska förmedlas utifrån varje 4

6 patients förutsättningar och förmåga att ta till sig information. Informationen får inte ges slentrianmässigt, utan måste anpassas till varje patients förutsättningar och behov i den aktuella vårdsituationen. Den individuellt anpassade information som enligt lagen ska ingå är bland annat uppgifter om patientens hälsotillstånd och de metoder för undersökning, vård och behandling som finns (2 b HSL och 6 kap. 6 PSL). I informationen om metoder ingår även vilka biverkningar och risker som finns, förväntade effekter eller följdverkningar av olika behandlingsmetoder, prognos och egna insatser för att nå förväntat resultat. Det handlar således om den information som individen behöver för att kunna ta ställning, ta tillvara sina intressen och vara delaktig i såväl val av behandling som själva behandlingen. Samtidigt gäller det att skapa realistiska förväntningar hos patienten om vilka effekter behandlingen har generellt enligt vetenskap och beprövad erfarenhet samt vilka resultat som kan uppnås i det enskilda fallet. Det gäller att vara tydlig med vad som krävs från patientens sida och ge patienten kunskap om hur han eller hon själv kan bidra genom att vara uppmärksam på biverkningar eller andra förändringar av symtom och när man bör ta kontakt med vården (Socialstyrelsen, Meddelandeblad: Kraven på information och delaktighet vid ECT inom psykiatrin, 2011). 5

7 Referenser PM ECT vid Psykiatriska kliniken Sydväst ( 1. Weiner, R., et al., The Practice of Electroconvulsive Therapy. Recommendations for Treatment, Training and Priveliging. 2001, Washington, DC: American Psychiatric Association. 2. Sackeim, H.A., et al., The Cognitive Effects of Electroconvulsive Therapy in Community Settings. Neuropsychopharmacology, Rose, D., et al., Patients' perspectives on electroconvulsive therapy: systematic review. Bmj, (7403): p Socialstyrelsen, ECT-behandling. En pilotstudie. 2010, Stockholm: Socialstyrelsen Hickie, I., et al., Prediction of ECT response: validation of a refined signbased (CORE) system for defining melancholia. Br J Psychiatry, (1): p Dunn, C.G. and D. Quinlan, Indicators of E.C.T. response and non-response in the treatment of depression. J Clin Psychiatry, (7): p Feske, U., et al., Clinical outcome of ECT in patients with major depression and comorbid borderline personality disorder. Am J Psychiatry, (11): p Sackeim, H.A., et al., Continuation pharmacotherapy in the prevention of relapse following electroconvulsive therapy: a randomized controlled trial. Jama, (10): p Kellner, C.H., et al., Continuation electroconvulsive therapy vs pharmacotherapy for relapse prevention in major depression: a multisite study from the Consortium for Research in Electroconvulsive Therapy (CORE). Arch Gen Psychiatry, (12): p Socialstyrelsen, Meddelandeblad: Kraven på information och delaktighet vid ECT inom psykiatrin, 2011 Socialstyrelsen, Handbok: Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig - Handbok för vårdgivare, chefer och personal,

8 Bilaga 1 ECT-checklista för läkare Före ECT-behandling Ge patienten individuellt anpassad information. Gör en vårdplan där det tydligt framgår planering och uppföljning av ECTbehandling Kontakta ECT-koordinator för planering av behandlingen och för rapportering av ECT-uppgifter (se checklista). ECT-koordinator: telefon , telefontid måndag, onsdag och fredag efter kl 11. Förberedelser: - blodprovstagning (nya blodprover krävs om de är äldre än en månad) - EKG (patienter med diagnosen diabetes eller hypertoni och patienter som är över 60 år) - Skriv remiss till medicinmottagningen för patienter med somatisk sjukdom såsom hjärtsvikt, EP eller tidigare stroke. ta ställning till medicineringen före, under och efter ECT-behandlingen. se till att ECT-koordinatorn får de uppgifter som behövs inför registrering i kvalitetsregister för ECT (se nedan punkt 1-8). 1. Har följande diagnostiserats? Ångestsyndrom under det senaste året Beroendesyndrom under det senaste året Personlighetsstörning någonsin 2. Mot bakgrund av din samlade kliniska erfarenhet av just denna patientpopulation, hur svårt psykiskt sjuk är patienten för närvarande? Ej bedömt Normal, inte alls sjuk Gränsfall för psykisk sjukdom Lindrigt sjuk Måttligt sjuk Påtagligt sjuk Allvarligt sjuk Bland de mest extremt sjuka patienterna 7

9 3. Ange total självskattad MADRS-S poäng 4. Planerad behandling inom en vecka efter sista ECT. Ange vilken eller vilka av följande: KBT inom en månad Annan systematisk psykologisk behandling Antidepressivt läkemedel Litium Lamotrigin/Lamictal Valproat Bensodiazepiner Övriga antiepileptika Antipsykosmedel Under ECT Under återbesök efter 6:e behandlingen ska upplevelsen av minnessvårigheter bedömas, både av patienten själv och av läkare. Bedömning av antalet fortsatta behandlingar. Boka återbesök efter 10:e behandlingen och meddela ECT-koordinatorn. Efter ECT 5. Efter sista ECT-behandlingen (diktera, till journal). CGI. Mot bakgrund av din samlade kliniska erfarenhet av just denna patientpopulation, hur svårt psykiskt sjuk är patienten för närvarande? Ej bedömt Normal, inte alls sjuk Gränsfall för psykisk sjukdom Lindrigt sjuk Måttligt sjuk Påtagligt sjuk Allvarligt sjuk Bland de mest extremt sjuka patienterna 8

10 6. Din kliniska bedömning av patientens tillstånd efter ECT (diktera, till journal) Ej bedömd Väldigt mycket förbättrad Mycket förbättrad Minimalt förbättrad Oförändrad Minimalt försämrad Mycket försämrad Väldigt mycket försämrad 7. Ange total självskattad MADRS-S poäng - Om poäng saknas, kommentar detta. 8. Är neuropsykologisk testning efter ECT planerad/påbörjad/genomförd? Planerad Påbörjad Genomförd Nej, ej planerad Uppgift saknas 9