Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003"

Adam Berglund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 1 och 3 Redovisning av ett kvalitetsprojekt i samarbete med CAMTÖ och Hälsokansliet Diana Ticic, Kardiologkliniken / Centrum för evidensbaserad medicin (CAMTÖ) Universitetsjukhuset Örebro, Lena Jahnson, Medicinska kliniken, Universitetsjukhuset, Örebro, Britta Ryttberg Kardiologkliniken, Universitetsjukhuset Örebro och Tomas Vikerfors Infektionskliniken Universitetsjukhuset Örebro / Hälsokansliet Örebro läns landsting.

Universitetsjukhuset Örebro, Lena Jahnson, Medicinska kliniken, Universitetsjukhuset, Örebro, Britta Ryttberg

2 Hjärtsviktstudien i ÖLL år 1 och 3 Syftet var primärt att lyfta fram värdet av en enkel klinisk granskning av ett diagnosområde. Hjärtsvikt valdes som diagnos och ca var femte vårdtillfälle ( 143 journaler ) med diagnosen hjärtsvikt år 1 vid USÖ granskades. Redovisades under 2 resultaten för utredning, behandling och mortalitet. Framförallt uppmärksammades att en relativt låg andel av patienterna hade en aktuell hjärtekoundersökning och en relativt låg andel av patienterna hade fått kombinationsbehandling med betablockerare och ACE-hämmare. En uppföljning gjordes 3 för att dels kunna jämföra USÖ-1 med 3 samt att kunna jämföra med medicinklinikerna i Lindesberg och Karlskoga. Var femte vårtillfälle med dignosen hjärtsvikt i länet år 3 granskades, 329 journaler (Kga 99, Linde 65, USÖ 165).

Redovisades under 2 resultaten för utredning, behandling och mortalitet.

3 akgrund Rätt utnyttjad modern hjärtsviktsbehandling kan förbättra såväl prognos som vskvalitet och minska behovet av sjukhusvård. Socialstyrelsen har givit ut riktlinjer för utredning, behandling och förslag till valitetsindikatorer. I Örebro län finns sedan 1997 ett vårdprogram för hjärtsvikt, gemensamt för nets tre sjukhus och primärvården, uppdaterat senast 6. Flera internationella studier har dock visat en bristande följsamhet till moderna iktlinjer för behandling. På Universitetssjukhuset i Örebro granskades tidigare ca var 5-te patientjournal ör patienter som vårdats hjärtsvikt år för 1. I en uppföljande studie har inkluderats patienter från såväl Universitetsjukhuset om två länsdelsjukhus för att även kunna studera skillnader hur givna riktlinjer öljts i hela Örebro län.

I Örebro län finns sedan 1997 ett vårdprogram för hjärtsvikt, gemensamt för nets tre sjukhus och primärvården, uppdaterat senast 6.

4 Metoder Via patientregistren vid sjukhusen A, B och C i Örebro län identifierades de patienter som under 3 skrevs ut med diagnosen hjärtsvikt I5.-9. Enligt ett slumpmässigt urval granskades ca var 5te patientjourna (n=329) efter en för samtliga patienter gemensam granskningsmall.

5 Patienter vårdade för hjärtsvikt 3 i ÖLL. Andel i % i vissa åldersintervall % Med klin Kga n=99 Med klin Linde n=65 Med/kard klin USÖ n=165 < 6 år 6-69 år 7-79 år 8-89 år > 89 år

15 1 5 Med klin Kga n=99 Med klin Linde n=65

6 Patienter vårdade för hjärtsvikt på med/kard klin USÖ 1 respektive 3. Andel i vissa åldersintervall Med/kard klin USÖ 1 n=143 Med/kard klin USÖ 3 n= < 6 år 6-69 år 7-79 år 8-89 år > 89 år

45 4 35 3 25 15 1 5 Med/kard klin USÖ 1 n=143 Med/kard

7 Patienter vårdade i ÖLL år 3 med diagnosen hjärtsvikt. Antal vårdtillfällen och medelvårdtid för samtliga patienter ,1 5,5 4, Kga 254 vtf Linde 219 vtf USÖ 945 vtf

8 Samtliga patienter vårdade år 3 i ÖLL med diagnosen hjärtsvikt. Medklin Karlskoga 254, Medklin Lindesberg 219 och Med/kardklin USÖ 945. Andel med ett eller flera vårdtillfällen. % andel inl Kga andel inl Linde andel inl USÖ antal vårdtillfällen

Andel med ett eller flera vårdtillfällen.

9 Samtliga patienter vårdade för hjärtsvikt 1 och 3 vid Med/kard klin USÖ. Andel patienter med ett eller flera vårdtillfällen. % n=622 3 n=632,3 2,3 1,3,5, antal vårdtillfällen

10 Patienter vårdade i ÖLL år 3 med diagnosen hjärtsvikt. Andel patienter med andra väsentliga sjukdomar Kga n=99 Linde n=65 USÖ n= F-flimmer känd isch hj.sjd diabetes hypertoni kron. lungsjd

1 9 8 7 6 5 4 3 1 37 46 27 6 31 42 32 25 25 19 23 1 Kga n=99

11 Patienter vårdade i ÖLL år 3 med diagnosen hjärtsvikt. Andel som genomgått utredning med hjärteko respektive år samt de som i journalen saknade uppgift om detta. % Kga, 99 Linde, 65 USÖ, saknas senaste år för hjärteko

12 Patienter vårdade i ÖLL år 3 med diagnosen hjärtsvikt. Andel som fått olika kombinationer av behandling. totalt Betabl totalt ACEh/A2ant ej Betabl, ej ACEh/A2ant Betabl, ej ACEh/A2ant Med klin Kga, 99 Med klin Linde, 65 ACEh/A2ant, ej Betabl Med/kard USÖ, 165 ACEh/A2ant och Betabl %

totalt Betabl 58 66 74 totalt ACEh/A2ant 64 63 66 ej Betabl, ej ACEh/A2ant 12 14 17

13 Patienter vårdade i ÖLL år 3 med diagnosen hjärtsvikt. alys av subgrupper, andel i % som fått behandling med kombinatione betablockerare och ACE-hämmare/A2blockerare. % Kga, 99 Linde, 65 USÖ, </=75 år > 75 år diabetes ej diabetes EF < 45% EF >/= 45%

betablockerare och ACE-hämmare/A2blockerare.

14 Patienter vårdade i ÖLL år 3 med diagnosen hjärtsvikt. Andel som gavs respektive behandling Kga 99 pat Linde 65 pat USÖ 165 pat Spironolacton Loop-diuretika Betablock. ACEh/A2-antag.

1 9 88 Kga 99 pat Linde 65 pat 8 6 82 59 74 USÖ 165 pat

15 Patienter vårdade för hjärtsvikt på med/kard klin USÖ 1 respektive 3. Andel som fått olika kombinationer av behandling. 9 8 USÖ år 1 n= USÖ år 3 n= Betablockerare totalt ACEh/A2antag totalt ACEh/A2antag och B-block ACEh/A2antag och ej B-block Ej ACEh/A2antag och B-block Ej ACEh/A2antag och ej B-block

9 8 USÖ år 1 n=143 7 6 66 58 66 USÖ år 3 n=165 5 4 3 1 46 34 46 24 13 29 14

16 Samtliga patienter vårdade i ÖLL år 3 med diagnosen hjärtsvikt. Utskriven död med huvuddiagnosen hjärtsvikt. 3 Kga, n=191 % Linde, n= USÖ, n= ,5 14,7 11,7 1 5

17 Resultat Sammanlagt gavs 87% av patienterna behandling med loop-diuretika och 17% med spironolaktone, 65% behandlades med ACE-hämmare och 63% med betablockerare. Kombinationsbehandling med ACE-hämmare/A2-antagonist plus betablockerare gavs i högre utsträckning till patienter under 75 år än till patienter över denna ålder och i något olika frekvens vid de tre klinikerna, % resp %. Kombinationsbehandling var även något vanligare hos diabetiker än hos icke diabetiker % resp %. Kombinationsbehandling gavs i högre utsträckning till patienter med LVEF </= 45% än till de med >45%, % resp %. Uppgift om hjärtekoundersökning saknades helt i 29%, 21% resp 15% av journalerna.

frekvens vid de tre klinikerna, 56-76-73 % resp 33-4-34 %. Kombinationsbehandling var även något vanligare hos diabetiker än hos icke diabetiker 5-44-54 % resp 34-51-44 %.

18 Hjärtsviktstudien i ÖLL år 1 och 3 resultat och analys Skillnader fanns mellan föreslagen behandling enligt nationella riktlinjer och den behandling som gavs. Skillnader sågs mellan utredning / behandling vid sjukhusen i länet, grund för diskussion / utbildning? Skillnader mellan USÖ-1 och USÖ-3 förbättringseffekt? Behovavökadföljsamhetavaktuellariktlinjer. Behov av enkla metoder för kvalitets utveckling.

Skillnader sågs mellan utredning / behandling vid sjukhusen i länet, grund för diskussion /

19 Förslag till kvalitetsindikatorer (SOS 4) Andel hjärtultraljudsundersundersökta patienter med hjärtsvikt Tillgänglighet och väntetid till hjärtultraljud Andel patienter som behandlas med ACE-hämmare/ARB, beta-blockerare, aldosteron receptor-blockerare Förekomst av vårdprogram och patientutbildning Förekomst av hjärtsviktenhet i slutenvård, öppenvård och hemsjukvård, förekomst av hjärtsviktsjuksköterska

ACE-hämmare/ARB, beta-blockerare, aldosteron receptor-blockerare Förekomst av vårdprogram och

Relevanta dokument

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre