Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta"

Gerd Eklund
för 7 år sedan
Visningar:

1 Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Bakgrund Läkemedelsanvändningen hos äldre ökar. Såväl andelen äldre med tio eller fler läkemedel såväl som andelen med tre eller fler psykofarmaka ökar. Med en ökad läkemedelskonsumtion ses även en högre risk för interaktioner eller oönskade bieffekter av de läkemedel som används. Hos de äldsta patienterna kan målet med läkemedelsbehandlingen i många fall ändras från förebyggande till må bra. För att veta vad patienten mår bra eller dåligt av krävs att patienten, eller om denna ej kan förmedla sig, annan närstående beskriver de negativa symtom som uppträder hos patienten. Om de kan kopplas till läkemedelsbehandlingen bör denna ses över och justeras. Ett instrument som kan användas till detta är Phase-20, symtomskattningsskala. Strukturerade läkemedelsgenomgångar med apotekare som stöd till läkaren har tidigare provats på flertalet platser i Sverige, dock utan längre uppföljningar. I Halland har det kontinuerligt använts sedan några år tillbaka, och då även i kombination av fortbildning av personal inom kommunal vård. Det är personalen runt patienten som behöver vara kunnig i läkemedelsbehandling av den äldre och därigenom se kopplingar mellan symtom och läkemedel för att föra bra dialog med sjuksköterska samt läkare då tecken på olämplig behandling uppkommer. Genom att först utbilda vårdpersonalen för att därefter involvera dem i läkemedelsgenomgångarna blir dessa till praktiska inlärningstillfällen där kunskaper från utbildningen kan implementeras och förstärkas. Syfte Att öka vårdpersonalens kunskaper om äldres läkemedelsbehandling samt att strukturerat granska och åtgärda de boendes läkemedelsbehandling. Mål - Personalen skall uppleva sig insatta i vilka läkemedel som är olämpliga respektive lämpliga att använda till äldre, samt ha en god bild av vilka effekter man kan förvänta sig av läkemedel. - De boende skall efter läkemedelsgenomgången ha en för individen anpassad och optimal läkemedelsbehandling. 1(6)

2 Metod Arbetet inleds med en kunskapshöjande del på ca tre timmar med innehåll av geriatrik/gerontoligi, grundläggande farmakologi, riskläkemedel till äldre, ickefarmakologiska metoder samt dosexpedition. Beskrivning av arbete med läkemedelsgenomgång samt genomgång av Phase-20 sker i samband med föreläsningen. Läkemedelsgenomgång med boendets personal, läkare och apotekare genomförs i form av sittrond där all personal bidrar med sin bild av patientens symtom, sömnmönster, aktivitet mm. Som underlag finns Phase-20, lista över läkemedel samt journalanteckningar framtagna av läkare. Inför första ronden har apotekaren sammanställt lista över olämpliga mediciner, interaktioner, läkemedel med otydlig indikation mm. Denna går gruppen igenom för att säkerställa att inga otydligheter finns rörande läkemedelsbehandlingen. Läkemedelsdoser justeras, läkemedel sätts ut eller in efter behov. Till uppföljningsronden (ca 2 månader senare) har läkaren gjort de justeringar som avtalats, tagit fram de data som inte var tydliga nog vid första tillfället samt granskat de labprover som tagits sedan senaste tillfället. Personalen redogör för de förändringar de upplevt hos respektive patient sedan läkemdelslistan ändrats. Ändringar i medicinlistan vid första tillfället utvärderas samt eventuella ändringar som avvaktats sedan första tillfället genomförs. Till detta kan en tredje rond kopplas, men då detta gjorts genomfördes oerhört få ändringar. Tidsmässigt är det knappast försvarbart att göra en tredje rond på samtliga patienter, dock skulle det vara möjligt att göra en avstämning på enstaka patienter där ett behov ses av fler uppföljningar eller justeringar. Resultat Under projektet har strukturerad läkemedelsgenomgång på totalt 33 patienter genomförts. Tre utbildningar har hållits för personalen. Majoriteten upplevde utbildningen som mycket värdefull, men det är svårt att göra hålla en nivå som passar alla personalgrupper. Sjuksköterskorna har kunskaper om läkemedel som gör att de kan uppleva utbildningen lite väl enkel. Patienter och utvärderingar Under arbetet har läkemedelsbehandlingen hos totalt 33 patienter utvärderats. Sammanlagt har 82 granskningar genomförts. 3 patienter avled under arbetets gång, ytterligare 3 kunde ej utvärderas vid alla tillfällen pga. inläggning på sjukhus eller palliativ vård. Genomsnittsåldern var 81,5 år (82 år på somatisk, 80,9 år på demensavdelning). 2(6)

3 Antalet läkemedel Antalet läkemedel per patient var drygt tio i medeltal vid projektets start. Det totala antalet läkemedel reducerades från 353 till 311 (12 % minskning), varav vid behovsmedel minskade från 79 till 76 (4 %). Förklaringen till den mindre minskningen i läkemedel vid behov ligger i att läkemedel flyttats från stående till vid behov för att finnas till hands om patienten skulle behöva dem (ex insomningstabletter). Minskningen är en nettominskning där det totala antalet utsatta läkemedel är högre, men kompenseras av viss insättning. Vid första rondtillfället genomfördes i genomsnitt 1,0 läkemedelutsättning per patient och 0,5 läkemedel per patient dosjusterades. Vid andra rondtillfället var motsvarande siffror 0,2 respektive 0,3. För halva gruppen genomfördes även en tredje rond, för denna var siffrorna 0,3 respektive 0,2 per patient. Förändring tom rond 2 n= Baseline Rond 1 Rond Antal läkemedel totalt Vid behovs läkemedel Antalet riskläkemedel Det viktiga är inte att det totala antalet läkemedel minskar, utan framför allt att de läkemedel som bedöms som mindre lämpliga till äldre utvärderas. I tabellen nedan kan ses att samtliga parametrar gick till det bättre hållet. Bland annat en halvering av regelbunden användning av sömnmedel samt att all antidepressiv-, PPI- samt neuroleptikabehandling utvärderades. Av det sist nämnda justerades flera doser ned, även om läkemedlen ibland stod kvar på patientens läkemedelslista. 3(6)

4 Förändringar tom rond 2 n= antal patienter Baseline Rond 1 Rond eller fler psykof C-D interakt Regelb lugnande Regelb sömnm Antidep ej utv Neurleptika ej utv PPI ej utv Phase-20 Hos ca hälften av patienterna genomfördes en symptomskattning även efter andra läkemedelsgenomgången, detta för att se om vi kunde detektera skillnader i symtom hos patienterna. Hos ett mindre antal patienter kunde vi se en förbättring av symtom kopplat till läkemedel satts ut, men överlag var resultatet för otydligt. Detta kan troligen delvis förklaras av att olika personal gjorde första och andra symptomskattning, varpå frågor och tolkning av svar blir olika mellan de två tillfällena. Personalens nöjdhet Utvärdering gjordes avseende hur personalen upplevt arbetet med läkemedelsgenomgångar, hur väl innehållet varit anpassade till dem, samt hur de upplevt att de lärt sig mer om läkemedelsbehandling av äldre. Genomgående har det uppskattats att tid funnits avsatt till utbildning och ronder. Föreläsningen fick även den goda betyg. Det finns dock en skillnad mellan yrkeskategorier på arbetsplatsen då grundkunskaperna om läkemedel varierar och det kan vara svårt att finna en nivå som passar alla. 4(6)

Sammanfattning Strukturerade läkemedelsgenomgångar tycks vara ett sätt att minska antalet olämpliga läkemedel hos de äldre även om syftet i sig inte enbart är att minska antalet läkemedel.

5 Sammanfattning Strukturerade läkemedelsgenomgångar tycks vara ett sätt att minska antalet olämpliga läkemedel hos de äldre även om syftet i sig inte enbart är att minska antalet läkemedel. Det är inte fel att ha flera läkemedel som gammal, men de skall göra nytta. Därmed är även utvärderingen av de olämpliga läkemedel som ej sätts ut viktig, de kan ju göra nytta även om de inte skall användas okritiskt. Personalens roll är central för att lyckas med utvärderingen av de behandlingar som pågår. Att ha en läkare med intresse för såväl geriatrik som gerontologi är av stor betydelse. Apotekarens roll är framför allt att hålla samman arbetet och skapa goda diskussionsunderlag för att driva arbetet framåt. Alla bidrar med viktiga delar. Tidigare kritik som mot läkemedelsgenomgångar har bestått i att de ej har effekt över tid, efter något år är patienterna åter insatta på sina gamla mediciner. Ett sätt att undvika detta kan vara att utbilda all personal runt patienten i ämnet äldres läkemedelsbehandling för att alla skall ha samma synsätt, läkemedel är inte alltid den bästa lösningen. Då detta arbete endast pågått ett halvår kan vi inte uttala oss om huruvida vi lyckats med detta. En uppföljning på de patienter som finns kvar efter ett år skulle vara intressant för att se om resultatet av arbetet står sig eller faller. Arbetsgruppen har bestått av: Västra Götalandsregionen Maria Johansson, leg läkare, Västra Götalandsregionen Ulla Arwidson, MAS Trollhättans stad 5(6)

6 Gunilla Mahrberg, Enhetschef Granngårdens gruppboende Primärvården Västra Götalandsregionen 6(6)

Relevanta dokument

Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar

Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Innehåll 1. Inledning 3 2. Läkemedelsgenomgång