Utvärdering Allmän läkemedelskunskap Luleå, 2011
|
|
- Lars Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering Allmän läkemedelskunskap Luleå, 2011 Under hösten 2011 har en utbildningsserie i allmän läkemedelskunskap genomförts för kommunala sjuksköterskor i Vilhelmina, Malå och Bjurholm. Utbildningen var uppdelad på fyra delar, där varje del omfattade 3,5 timmar. Varje del genomfördes vid två tillfällen, ett i Vilhelmina och ett i Malå. Deltagarna från Bjurholm reste till någon av dessa orter. Föreläsare var för del 1 och 2 apotekare Zandra Öberg och för del 3 och 4 apotekare Jennie Lundström. Hela utbildningsserien syftar till att ge en gedigen kunskapsgrund i hur läkemedel fungerar i människokroppen med speciell inriktning på den äldre människan. Tanken är också att deltagarna ska få grundkunskaper i läkemedelsbehandling inom viktiga diagnosområden för att i vardagsarbetet kunna upptäcka läkemedelsanvändning som inte är optimal. I utbildningen ingår övningsuppgifter i de olika momenten liksom diskussion av patientfall. Vid det första tillfället repeterades de viktigaste delarna i farmakokinetik, till exempel vad halveringstid är och vad som händer om vårdtagaren tar en dubbel dos eller missar en dos. Kunskaperna i farmakologi och farmakodynamik, exempelvis hur dos och effekt kan kopplas till varandra och hur ett läkemedels terapeutiska bredd kan påverka vårdtagare repeterades också. Vid tillfälle två diskuterades läkemedelsinteraktioner vad det är, klinisk relevans och hur man lättast hittar information om dem. Dessutom gick vi igenom läkemedelsbiverkningar, hur de klassificeras och hur man går tillväga om man vill rapportera en biverkning. Vid tillfälle tre och fyra diskuterade vi läkemedelsbehandling av den äldre människan, dels allmänt kring vilka problem som kan föreligga och dels behandling vid olika terapiområden. De terapiområden som togs upp var hjärtkärlsjukdomar, diabetes, demens, förstoppning, sömnstörningar samt smärta. Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för läkemedelsbehandling vid dessa sjukdomstillstånd gick som en röd tråd genom dessa utbildningstillfällen. Efter varje tillfälle delades en utvärderingsblankett ut. Resultat från enkäterna redovisas på följande sidor. Sammanfattningsvis gav 99 % av deltagande sjuksköterskor betyget 4 eller 5 (nöjd eller mycket nöjd) på utbildningens innehåll, 97 % gav 4 eller 5 på utbildningens nytta i arbetet, 100 % gav 4 eller 5 på utbildarens framförande och 94 % gav 4 eller 5 på hur väl utbildningen motsvarade deltagarens förväntningar. 99 % tyckte att utbildningens svårighetsgrad var lagom, medan 1 % tyckte den var för svår. 82 % tyckte att utbildningens längd var lagom, 16 % tyckte att den var för kort och 2 % tyckte att den var för lång. Jennie Lundström och Zandra Öberg Apoteket Farmaci AB
2 ALLMÄN LÄKEMEDELSKUNSKAP, DEL 1 - FARMAKODYNAMIK OCH FARMAKOKINETIK ALLMÄN LÄKEMEDELSKUNSKAP, DEL 2 - BIVERKNINGAR OCH INTERAKTIONER
3 ALLMÄN LÄKEMEDELSKUNSKAP, DEL 3 - TERAPIOMRÅDEN ALLMÄN LÄKEMEDELSKUNSKAP, DEL 4 - TERAPIOMRÅDEN
4 Utvärderingsblanketterna lämnade också utrymme för kommentarer: Kommentarer från sjuksköterskor efter del 1 Förbättrad kunskap för att läsa FASS. Duktig, kunnig föreläsare. Förståelse av samband. Allt var bra. Att få grundläggande kunskap om hur läkemedel fungerar. Ökad förståelse för hur läkemedlen tas upp och verkar i kroppen, skillnad mellan olika administrationssätt. För svår ibland. Kommentarer från sjuksköterskor efter del 2 Tillämpbart daglig dags. Biverkningar. Interaktioner. Insikt att det är så mycket biverkningar. Biverkningar. Repetition, diskussion. Förmiddagsföreläsningar är att föredra. Tröttare på eftermiddagen. Förmiddagsutb. Gärna tips på litteratur innan. Mera diskussion. För lång, vill gärna ha på förmiddagen. Att ha utbildning på förmiddag. Längre tid. Helst förmiddag. Info om var man hittar mer info, utbildningen på förmiddagen. Kanske nämna vilka läkemedel man bör undvika till ä-dre mer och varför.
5 Kommentarer från sjuksköterskor efter del 3 Genomgång av soc riktlinjer spec inriktat mot äldre. Risker, biverkningar. Nöjd med utbildning. Bra nivå. Mera tid. Sitta i små grupper och diskutera. Kurs i Bjurholm, längre tid. Kommentarer från sjuksköterskor efter del 4 Att det fokuserats på de äldre som ju är de som vi vårdar. Allt. Bra med diabetesavsnittet. Att det inte behöver stressas igenom. Mera tid, fallbeskrivningar. Kortare reslängd. Sitta i smågrupper för diskussion.
Utvärdering Läkemedelshantering Del 2 Projekt Liv & Hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning januari 2011
Utvärdering Läkemedelshantering Del 2 Projekt Liv & Hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning januari 2011 Undersköterskor/Boendehandledare/Skötare (15) och övriga deltagare (9) ( 3 Socialsekreterare,
Läs merUtvärdering Läkemedelshantering Del 1 Projekt Liv & Hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning december 2010
Utvärdering Läkemedelshantering Del 1 Projekt Liv & Hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning december 2010 Undersköterskor och vårdbiträden och övriga deltagare ( 4 Socialsekreterare, LSS-Handläggare,
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merTobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad
Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad
Läs merKVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN
KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN ÄLDREBOENDEN I HUDDINGE KOMMUN 2011-2012 Projektgrupp: Johanna Sopo, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Huddinge kommun Enhetschefer på respektive boende, Huddinge
Läs merKursutvärdering/Kursrapport
Kursutvärdering/Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 7 april 2014 Kursfakta Kursens namn Inom program/fristående Kursansvarig
Läs merSå kan beslutsstödet EES öka patientsäkerheten. Annika Ohlson, Gerd Sandberg, Maria Wanrud
Så kan beslutsstödet EES öka patientsäkerheten Annika Ohlson, Gerd Sandberg, Maria Wanrud Mars 2018 2 Farmaceutens skyldigheter enligt Läkemedelverkets föreskrifter Författningsmässiga kontroller Teknisk
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merBilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen
Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen Inför kursen i klinikorienterad farmaci förväntas du ha grundläggande kunskaper i farmakoterapi motsvarande kurserna Farmakoterapi 7,5 hp och Fördjupad farmakoterapi
Läs merKURSPLAN. Delkurs 2. Sjukdomslära med specifik farmakologi, 9 högskolepoäng Efter avslutad kurs skall studenten självständigt kunna
Sida1(5) KURSPLAN MC3013 Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Prescribing of Specific Drugs and Consumers Articles 15 Higher Education Credits
Läs merRiskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel
Fråga doktorn om dina läkemedel Här är några tips på frågor som du kan ställa till din läkare om du får en ny medicin. Fråga också om du känner av symtom som yrsel och bristande balans när du tar vissa
Läs merUtbildning för psykologer i psykofarmakologi
Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi
Läs merFarmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet
Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet KUT HT 2011 Farmakokinetik 1 Farmakokinetik = att matematiskt försöka beskriva tidsförloppet
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merLÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix
LÄKEMEDELS- GENOMGÅNGAR - tips och trix Christina Sjöberg Terapigrupp Äldre och läkemedel Mark Twain Ryktet om min död äldres riskfyllda läkemedelsbehandling är starkt överdrivet 1 Läkemedel är bra - också
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Åseborg Åsele kommun Uppdragsrapport 2009-06-8 (LMG) har utförts på totalt 3 st individer under våren 2009. Medelåldern var 88 år (78-09). Av individerna hade 86 % (30 st) ApoDos (individuellt
Läs merC) Röntgenkontrastmedel räknas som läkemedel. D) Växtbekämpningsmedel räknas som läkemedel. E) S k "p-sprutor" (preventivmedel) räknas som läkemedel
ÖVNINGSDUGGA DELKURS 1 Question 1 / 25 Vilket begrepp används för att speciellt beskriva läkemedels effekter på organismen? A) Farmakologi B) Farmaci C) Farmakodynamik D) Farmakokinetik E) Farmakognosi
Läs merALLT DET GODA En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa SUNNE SPA 25 APRIL 2017
Välkommen till ALLT DET GODA En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa SUNNE SPA 25 APRIL 2017 Många av de förändringar som görs i vård och omsorg leder till förbättringar som ger förutsättningar
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp
STUDIEHANDLEDNING Farmakoterapi 13,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå Universitet Välkommen till Farmakoterapi 13,5 hp Vi heter Sofia Mattsson och Maria Sjölander och är lärare på kursen i farmakoterapi.
Läs merSTUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel
STUDIEHANDLEDNING TILL Må bra med eller utan läkemedel Allmänt om studiecirkeln En studiecirkel består av deltagare som bestämt sig för att ge sin tid till att fördjupa sina kunskaper och dela med sig
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs mer2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel
Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen
Läs merWorkshop barn och läkemedel
Workshop barn och läkemedel eped - säkrare läkemedelsordination i praktiken Christiane Garnemark, barnläkare Åsa Andersson, apotekare Bakgrund risker i läkemedelsprocessen Läkemedelsverket fann vid en
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merFASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015
FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens
Läs merMichael Winder, PhD. Sektionen för farmakologi, Göteborgs universitet
Läkemedelsinteraktioner och Nutrition Michael Winder, PhD Sektionen för farmakologi, Göteborgs universitet Spelar dieten någon roll för en optimerad läkemedelsbehandling? Svar: JA! Läkemedelsbehandling
Läs merFlerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se
Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel
Läs merSeminarium för hälso- och sjukvårdspersonal om läkemedelssäkerhetsarbete 6 november SK-kursen Effektiv och Säker Läkemedelsbehandling
SK-kursen Effektiv och Säker Läkemedelsbehandling Kursgivare Läkemedelsverket 2018-11-06 Charlotte Asker-Hagelberg, Docent och specialistläkare i Klinisk farmakologi, verksamhetsstrateg Bakgrund Nationella
Läs merDenna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2016 Kursplan
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Medicin, Klinisk medicin I, 15 högskolepoäng Medicine,
Läs merKlinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET
Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET Teamarbete runt patienten Apotekare Dietist Läkare Fysioterapeut (sjukgymnast) Logoped
Läs merÄmnesstudierna består av fem undervisningshelheter. Inom dessa behandlas främst följande ämnen:
Farmaci MÅLSÄTTNING Utbildningen som leder till farmaceutexamen strävar till att ge studeranden färdigheter inom läkemedelsförsörjningens alla delområden. Framförallt strävar utbildningen till att främja
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merTeori och praktik. Vilket bör komma först?
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs III, ht Martina Tedenborg, Avd för samhällsfarmaci Teori och praktik. Vilket bör komma först? En diskussion kring den pedagogiska betydelsen av praktiken och dess placering
Läs merStrukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta
Strukturerade läkemedelsgenomgångar - lärande och nytta Bakgrund Läkemedelsanvändningen hos äldre ökar. Såväl andelen äldre med tio eller fler läkemedel såväl som andelen med tre eller fler psykofarmaka
Läs merStudiehandledning Farmakologi med sjukdomslära 15hp
Studiehandledning Farmakologi med sjukdomslära 15hp Pharmacology and Prescription Entitlement for Nurses in Primary Health Care 15 credits Examinator Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Kursmål Efter
Läs merRationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010
Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi
Läs merEnkät fristående kurs Diabetes HT-11
https://websurvey.textalk.se/se/report.php?reportid=43&admin=&fullscreen= Sida av 7 22--3 Enkät fristående kurs Diabetes HT- Antal erhållna enkätsvar: 8. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de
Läs merKl
Resttentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet 2013-03-06 Kl. 15.00-18.00 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan ditt MAPPNR på ALLA sidor.
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merStudiehandledning Farmakologi och sjukdomslära, del 1, 7,5 högskolepoäng
Distriktsskötersskeprogrammet, 70 hp Farmakologi och sjukdomslära, del 1, 7,5hp Reguljär kurs 2DS001 VT 10 Studiehandledning Farmakologi och sjukdomslära, del 1, 7,5 högskolepoäng Allmän farmakologi samt
Läs merFASS- Författningar FASS. Innehållet i FASS. Publicerades första gången FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige.
FASS- Författningar KARIN ÄNGEBY VT 2015 FASS Publicerades första gången 1966. FASS-Farmaceutiska Specialiteter i Sverige. www.fass.se Innehållet i FASS Alkohol och läkemedel Antibiotikaresistens Biverkningar
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer
Läs merTentamen i Allmän farmakologi, 2 hp
Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet
Läs merKursutvärdering Hälsopsykologi RA 2310, VT 2018
WiseMind AB www.wisemind.se Kursutvärdering Hälsopsykologi RA 2310, VT 2018 6. Det här upplevde jag som särskilt bra under kursen: (öppen fråga) Bra nivå på föreläsningarna. Allt. Stort tack, är överlag
Läs merTÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT
TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder
Läs merTentamen i Allmän farmakologi, 2 hp
Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet
Läs merUndervisningen ska genom praktiska övningar leda till att eleverna utvecklar förmåga att utföra första hjälpen och hjärt-lungräddning.
MEDICIN Ämnet medicin grundar sig huvudsakligen på de medicinska kunskapsområdena anatomi, fysiologi, mikrobiologi, farmakologi, patologi och geriatrik men i ämnet finns också inslag av vårdvetenskap.
Läs merSKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring
SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda
Läs mer2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.
Farmakologi Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 m fl 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 14 januari 2012 Tid: 3,5 tim Hjälpmedel:
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merÄldres läkemedelsbehandling -
Äldres läkemedelsbehandling - förbättringsinsatser och samarbetsformer Lydia Holmdahl Skånes universitetssjukhus lydia.holmdahl@skane.se Äldre och läkemedel Äldres användning av läkemedel har fördubblats
Läs merDenna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2019 Kursplan
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2019 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Medicin, Klinisk medicin I, 15 högskolepoäng Medicine,
Läs merKLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården
KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merDos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.
Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt
Läs merLäkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport
Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport Projektledare: Ruth Lööf, apotekare Projektansvarig: Anders Stjerna, ordförande LMK Projekttid: jan 2003- okt 2004 e-post: ruth.loof@apoteket.se
Läs merKursutvärdering / Kursrapport
Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: Kursfakta
Läs merDOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL
DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL Carola Bardage, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Anders Ekedahl, Enheten för Läkemedelsanvändning, Läkemedelsverket Lena Ring, Enheten för Läkemedelsanvändning,
Läs merOlämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merTentamen i Allmän farmakologi, 2 hp
Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN 2009-03-25 KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom
Läs merHur tycker du att handledaren och handledningen fungerat med avseende på:
Kursutvärdering: Tillämpad apoteksfarmaci VT-2011 Hur tycker du att handledaren och handledningen fungerat med avseende på: 1. Bemötande: 1 2 3 5 6 (4 st) Kommentarer: Min handledare var mycket duktig
Läs merUmeå universitet [2009-12-01] Receptarieutbildningen 180 hp STUDIEHANDLEDNING. Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp
Umeå universitet [2009-12-01] Receptarieutbildningen 180 hp STUDIEHANDLEDNING Läkemedelsbehandling hos äldre 7,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå universitet Välkommen till kursen Läkemedelsbehandling
Läs merLäkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande
8 april 2014 Psykiatrin Skåne Sammanställt av:gunnar Moustgaard, Psykiatri Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin - en beskrivning av framtida utökat genomförande VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR 1. Inledning...
Läs merRiskerar du att falla på grund av dina mediciner?
Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merKursutvärdering / Kursrapport. Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle.
Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: Kursfakta
Läs merForsknings- och utbildningsstöd för geriatrisk farmakologi
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1706 av Finn Bengtsson och Barbro Westerholm (M, L) Forsknings- och utbildningsstöd för geriatrisk farmakologi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer
Läs merUtbildning för psykologer i psykofarmakologi
Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi
Läs merÄldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar
Läs merSeminarie
Marie Elm Distriktssköterska, Borås Stad Seminarie 2010-06-08 LÄR UT projektet Bakgrund Genomförande 2006-2009 Utvärdering Erfarenheter ett LÄR UT projektet www.boras.se www.fousjuharadvalfard.se Rapporter
Läs merBETYGSKRITERIER - ETT EXEMPEL FRÅN UPPSALA UNIVERSITET
BETYGSKRITERIER - ETT EXEMPEL FRÅN UPPSALA UNIVERSITET KTH 130529 Emma Lundkvist, Avd för farmakokinetik & läkemedelsterapi samt Avd för universitetspedagogisk utveckling (PU), Uppsala universitet Processen
Läs merAtt arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre
Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merLäkemedel skall ge patientnytta. Lars Nilsson läkemedelssakkunnig Sveriges pensionärsförbund
Läkemedel skall ge patientnytta Lars Nilsson läkemedelssakkunnig Sveriges pensionärsförbund Läkemedel skall ge patientnytta All medicinsk behandling måste utgå från att den medför genuin patientnytta:
Läs mer1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:
1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital
Läs merLÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre
Marie Elm LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre RAPPORT FRÅN FOU SJUHÄRAD VÄLFÄRD Figur 17 62 LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Figur 17 62 Marie Elm Fördelning av symtomskattningar efter
Läs merMedicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och
Läs merLäkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen
Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre
Läs merÖversyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.
Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR. 1 Allmänt Inom ramen för lokalt avtal om dosdispensering har en översyn av dosrecept gjorts i samband med förlängning av ordinationer.
Läs merFarmakologi och läkemedelsanvändning ger en grundläggande introduktion i klinisk farmakologi och nödvändig kunskap för sjuksköterskan i att
Farmakologi och läkemedelsanvändning PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Hedvig Nordeng. Detta är en andra omarbetad upplaga av Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Fokus i Farmakologi
Läs merRapport Läkemedelsgenomgångar
Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun 20-202 Författare: Apotekare Eva Wärmling eva.warmling@apoteket.se Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners
Läs merLäkemedelsgenomgångar
Åsele kommun 2009 Stugan Åsele kommun Uppdragsrapport (LMG) har utförts på totalt st individer under tidsperioden. Medelåldern var 83 år (77-92). Av individerna hade 55 % (6 st) ApoDos (individuellt förpackade
Läs mer2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.
Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SF01 Tentamen ges för: GSJUK17V 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6 april 2018 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Läs merKOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Läs merUtvärderingsfrågor för deltagare
Utvärderingsfrågor för deltagare Utbildningens namn: Neuropsykofarmakologi för psykologer, VT2016 Projekt. nr: UF679 2643 5 Datum: 2016-04-28-2016-09-09 Antal svarande: 14 av 20 (70%) INNEHÅLL OCH MÅL
Läs merAllmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3)
Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Tentamen ges för: DSK 06 + fristående TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 12 15 Tid: 9.30-12.30
Läs merTipspromenad om finnar
Tipspromenad om finnar Rätt svar och kommentarer Fundera gärna hur du kan följa upp svaren, individuellt eller varför inte samarbeta med en lärarkollega och gå igenom rätta svaren och kommentera under
Läs merTentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30
1/8 Tentamen DX5 160511 Klinisk farmakologi Maxpoäng 30 Tentan består av 21 frågor. Den första delen av frågorna rör en läkemedelsvärdering/studiegranskning. MEQ = max 15 p, dina poäng Om vi efterfrågar
Läs merKursutvärdering / Kursrapport
Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: Kursfakta
Läs merAPOTEKAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN PHARMACY
Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-285-16 Sid 1 (5) APOTEKAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN PHARMACY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning är fastställd av rektor 2016-02-16 och ersätter tidigare
Läs merTipspromenad om finnar. Ett enkelt och roligt sätt att öka kunskapen om akne hos dina elever
Tipspromenad om finnar Ett enkelt och roligt sätt att öka kunskapen om akne hos dina elever Att ha finnar är tyvärr något som är mer eller mindre gemensamt med tonåren. Faktiskt är det 94% av alla tonåringar
Läs merNamn:... Datum och tid för del:... Plats:...
Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår
Läs merRätt rustad för vägen framåt
Patientinformation Rätt rustad för vägen framåt Behandling med TRAJENTA vid typ 2-diabetes Behandling vid typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är, som du säkert redan vet, en sjukdom som innebär att man har
Läs merSammanställning av kursutvärdering. Introduktionskurs RUT 11 Introduktionskurs (HT 2011) Svarsfrekvens 68 % Svarsfrekvens 71 %
2012-01-15 Page 1 (9) Kursnamn Sammanställning av kursutvärdering År 1 Introduktionskurs RUT 11 Introduktionskurs (HT 2011) Svarsfrekvens 68 % Studenterna anser att kursen har ett bra upplägg och att den
Läs mer8FA245. Läkemedel och fysioterapi, 7.5 hp. Medical Drugs and Physiotherapy. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT.
8FA245 Läkemedel och fysioterapi, 7.5 hp Medical Drugs and Physiotherapy Fristående kurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017 HT Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merÄldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel
Läs merLäkemedelsbehandling och amning
Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer
Läs mer